—15. F. var även ivrigt verksam som kommunalman i Stockholm och var ledamot av stadsfullmäktige 1887— 1915 samt dess ordförande 1904—15. Friesiska öarna [fri’s-], en rad av låga, sandiga, skoglösa öar utanför Nederländernas, Tysklands och Danmarks kust mellan Zuider Zee och Jutland. Av öarna höra Texel, Vlie-land, Terschelling, Ameland samt några mindre öar til Nederländerna. De övriga utom Fanö, som hör till Danmark, till Tyskland. Friesland [fri’s-], provins i nv. Nederländerna, 3,320 kvkm. 390,000 inv. Huvudstad Leewarden. Viktigaste hamnstad Harbinger. — F. är helt och hållet slättland med mycket låga kuster, vilka skyddas för översvämningar medelst dammar. Utförsel av lantbruksprodukter. , Frigg:, den fornnordiska gudasagans förnämsta gudinna, maka till Oden och moder till Balder. F. var ursprungligen en fruktbarhets- och kär-leksgudomlighet men ersattes i den senare egenskapen av Freja. Frihamn, ett område, till vilket varor utan erläggande av tull kunna införas för att uppläggas för återutför-sel, för ompackning, för bearbetning m. m. F. står under sträng tulluppsikt, så att oförtullade varor ej därifrån skola kunna inkomma till tullinlandet. F. finnas i Sverige i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bestämmelser rörande F. återfinnas i fri-hamnsförordningen av år 1907, frihamn sstadgan av år 1919 samt i reglementen, som fastställts för de olika F. Frihandel (eng. free trade), full frihet i det internationella varuutbytet. Motsatsen till F. är protektionism. Jfr Tullfrågan. Friherre, en 1561 i Sverige införd adelstitel. Tillsammans med denna värdighet utdelades sedan ofta särskilda förläningar, friherrskap, vilka emellertid indrogos till kronan vid reduktionen 1680. I vissa länder är baron liktydigt med F. Frihet, jämlikhet, broderskap (fr. Liberté, Égalité, Fraternité), den 2: a och 3:e franska republikens valspråk, som sedan antagits av bl. a. socialistiska partier. Frihetsbrev, urkunder, i vilka politiska el. ekonomiska rättigheter fastställdes under medeltiden. Ett berömt F. är Magna Cliarta (Jfr England). Frihetsmössa, en röd tofsmössa med framåthängande spets efter mönster av den s. k. Frygiska mössan. F. bars som frihetssymbol under franska revolutionen. Frihetsstatyn, en 46 m. hög staty, upprest 1886 på Bedloesön i New Yorfes hamn. jfr Barthold}, Frihetstiden, i svensk historia namn på tidsskedet från Karl XII:s död 1718 till Gustav III: s statskupp 1772. Frihetsträd. Efter nordamerikanska frihetskriget och efter franska revolutionen planterades på flera platser under högtidliga former s. k. F. som symboler av den vunna friheten. FrikadeFler, små kokta (ej stekta) bullar av kött el. fisk. Frikallelse, befrielse från skyldighet att fullgöra värnplikt, medges på grund av sjukdom. Vissa tillfälligt sjuka, försörjningspliktiga samt natu-raliserade utlänningar kunna i fredstid erhålla F. Intyg om F. kallas fri-sedel. Frikassé, maträtt av kalv, lamm el. höns, som skurits i små bitar och stuvats med olika slags sås. Friktion. Då en kropp, som är i beröring med en annan, rör sig i förhållande till denna, uppkommer en kraft, kallad F., som söker motverka rörelsen. Vid glidningsfriktion är F: s storlek direkt proportionell mot det tryck, som den glidande kroppen utövar vinkelrätt mot den yta, efter vilken glidningen sker, samt dessutom beroende av beskaffenheten hos kropparnas ytor. Friktionskoefficienten, d. v. s. den uteslutande av ytornas beskaffenhet beroende F., då trycket är en enhet, är för givna ytor konstant. Då för F: s övervinnande förbrukas mekanisk energi, som omsättes till i flertalet fall värdelös värmeenergi, söker man i maskiner minska F. så långt möjligt (glansslipning av ytor, smörjning m. m.) Genom sådana anordningar, att glidningsfriktio-nen ersättes med rullningsfriktion, göres ock en vinst, då den sistnämnda under i övrigt lika förhållanden är mindre än den förstnämnda (kullager). Friktionshjul, hjul, som, då det roterar, försätter ett annat hjul i rotation allenast på grund av den mellan hjulen uppstående friktionen. F. användes understundom för arbetsöver-föring i maskiner. Friktionskoppling användes för att sammanbinda axlar, av vilka den ena skall kunna stoppas, medan den andra roterar. F. användes särskilt vid motordrivna maskiner. F., av olika typ finnes. Vid konkoppling pressas en konisk yta in i en motsvarande urtagning på den drivande axeln med hjälp av en fjäder. Vid lamellkoppling ersättas de koniska ytorna av ett flertal plattor (lameller) varannan av hårdare, varannan av mjukare material. En tredje typ är den elektromagnetiska F., där friktionen mellan ytorna åstadkommes med hjälp av elektromagnetisk attraktion. Andra typer av F. grunda Sig på anvjindandet av centrifugalkraf-