- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
801-802

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friesiska öarna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

—15. F. var även ivrigt verksam som
kommunalman i Stockholm och var
ledamot av stadsfullmäktige 1887—

1915 samt dess ordförande 1904—15.

Friesiska öarna [fri’s-], en rad av
låga, sandiga, skoglösa öar utanför
Nederländernas, Tysklands och
Danmarks kust mellan Zuider Zee och
Jutland. Av öarna höra Texel,
Vlie-land, Terschelling, Ameland samt
några mindre öar til Nederländerna. De
övriga utom Fanö, som hör till
Danmark, till Tyskland.

Friesland [fri’s-], provins i nv.
Nederländerna, 3,320 kvkm. 390,000 inv.
Huvudstad Leewarden. Viktigaste
hamnstad Harbinger. — F. är helt och
hållet slättland med mycket låga
kuster, vilka skyddas för
översvämningar medelst dammar. Utförsel av
lantbruksprodukter. ,

Frigg:, den fornnordiska gudasagans
förnämsta gudinna, maka till Oden
och moder till Balder. F. var
ursprungligen en fruktbarhets- och
kär-leksgudomlighet men ersattes i den
senare egenskapen av Freja.

Frihamn, ett område, till vilket
varor utan erläggande av tull kunna
införas för att uppläggas för
återutför-sel, för ompackning, för bearbetning
m. m. F. står under sträng
tulluppsikt, så att oförtullade varor ej
därifrån skola kunna inkomma till
tullinlandet. F. finnas i Sverige i
Stockholm, Göteborg och Malmö.
Bestämmelser rörande F. återfinnas i
fri-hamnsförordningen av år 1907,
frihamn sstadgan av år 1919 samt i
reglementen, som fastställts för de
olika F.

Frihandel (eng. free trade), full
frihet i det internationella varuutbytet.
Motsatsen till F. är protektionism.
Jfr Tullfrågan.

Friherre, en 1561 i Sverige införd
adelstitel. Tillsammans med denna
värdighet utdelades sedan ofta
särskilda förläningar, friherrskap, vilka
emellertid indrogos till kronan vid
reduktionen 1680. I vissa länder är
baron liktydigt med F.

Frihet, jämlikhet, broderskap (fr.
Liberté, Égalité, Fraternité), den 2: a
och 3:e franska republikens valspråk,
som sedan antagits av bl. a.
socialistiska partier.

Frihetsbrev, urkunder, i vilka
politiska el. ekonomiska rättigheter
fastställdes under medeltiden. Ett berömt
F. är Magna Cliarta (Jfr England).

Frihetsmössa, en röd tofsmössa med
framåthängande spets efter mönster
av den s. k. Frygiska mössan. F.
bars som frihetssymbol under franska
revolutionen.

Frihetsstatyn, en 46 m. hög staty,
upprest 1886 på Bedloesön i New
Yorfes hamn. jfr Barthold},

Frihetstiden, i svensk historia namn
på tidsskedet från Karl XII:s död
1718 till Gustav III: s statskupp 1772.

Frihetsträd. Efter nordamerikanska
frihetskriget och efter franska
revolutionen planterades på flera platser
under högtidliga former s. k. F. som
symboler av den vunna friheten.

FrikadeFler, små kokta (ej stekta)
bullar av kött el. fisk.

Frikallelse, befrielse från skyldighet
att fullgöra värnplikt, medges på
grund av sjukdom. Vissa tillfälligt
sjuka, försörjningspliktiga samt
natu-raliserade utlänningar kunna i
fredstid erhålla F. Intyg om F. kallas
fri-sedel.

Frikassé, maträtt av kalv, lamm el.
höns, som skurits i små bitar och
stuvats med olika slags sås.

Friktion. Då en kropp, som är i
beröring med en annan, rör sig i
förhållande till denna, uppkommer en kraft,
kallad F., som söker motverka
rörelsen. Vid glidningsfriktion är F: s
storlek direkt proportionell mot det
tryck, som den glidande kroppen
utövar vinkelrätt mot den yta, efter
vilken glidningen sker, samt dessutom
beroende av beskaffenheten hos
kropparnas ytor. Friktionskoefficienten,
d. v. s. den uteslutande av ytornas
beskaffenhet beroende F., då trycket
är en enhet, är för givna ytor
konstant. Då för F: s övervinnande
förbrukas mekanisk energi, som
omsättes till i flertalet fall värdelös
värmeenergi, söker man i maskiner minska
F. så långt möjligt (glansslipning av
ytor, smörjning m. m.) Genom
sådana anordningar, att
glidningsfriktio-nen ersättes med rullningsfriktion,
göres ock en vinst, då den sistnämnda
under i övrigt lika förhållanden är
mindre än den förstnämnda (kullager).

Friktionshjul, hjul, som, då det
roterar, försätter ett annat hjul i
rotation allenast på grund av den mellan
hjulen uppstående friktionen. F.
användes understundom för
arbetsöver-föring i maskiner.

Friktionskoppling användes för att
sammanbinda axlar, av vilka den ena
skall kunna stoppas, medan den andra
roterar. F. användes särskilt vid
motordrivna maskiner. F., av olika typ
finnes. Vid konkoppling pressas
en konisk yta in i en motsvarande
urtagning på den drivande axeln med
hjälp av en fjäder. Vid
lamellkoppling ersättas de koniska
ytorna av ett flertal plattor (lameller)
varannan av hårdare, varannan av
mjukare material. En tredje typ är
den elektromagnetiska F., där
friktionen mellan ytorna
åstadkommes med hjälp av elektromagnetisk
attraktion. Andra typer av F. grunda
Sig på anvjindandet av centrifugalkraf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:42:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free