1649. Flera prinsar och adelsmän slöto sig sedan till F. och då oppositionens ledare, Louis II av Condé, arresterades, blossade striden upp på nytt (unga F., el. prinsarnas F.) och Ma-zarin flydde. Oppositionen förlorade emellertid snart sin popularitet. Ma-zarin återkom och enväldet var hädanefter tryggat. Fronde’ra, klandra, vara missnöjd med. Jfr Fronden. Front [frångt], framsida, ett uttryck, som användes särskilt inom militärväsendet. Frontcspi’s. — 1. Ett på en byggnads mitt uppskjutande parti, ofta inneslutande vindsrum. — 2. Titelplansch, titelblad. Fronton [fråntå’n], gavel, uppförd som prydnad över en fasad el. som krön på fönster, dörrar etc. F. var ursprungligen namn på de grekiska templens triangelformade gavlar. Frosch, nedre delen av en stråke, vilken reglerar taglets spänning. Frossa, malaria, en tropiksjukdom, som sprides av myggor, tillhörande släktet Anopheles. F. orsakas av ett encelligt djur (Plasmodium). Genom att suga blod från en sjuk smittas myggan, i vars spottkörtlar smittämnet sedan lever. Myggan smittar sedan nya personer. Sjukdomen karakteriseras av anfallsvis uppträdande frossbrytningar med hög feber under 6 el. 8 timmar. Anfallen uppträda med mellanrum på en till tre dagar (varannandags-, tredjedagsfrossa). Sjukdomen behandlas med kraftiga kinadoser, som intagas några timmar, innan anfallen väntas. Genom att låta små mängder petroleum flyta ut över vattensamlingar kan man omöjliggöra för de i dessa levande myggornas larver att andas. Därigenom har man kunnat utrota den farliga myggarten i stora områden av tropikerna, varefter sjukdomen där praktiskt taget försvunnit. I Sverige förekommer F. endast mycket undantagsvis, då klimatet här är för kallt för smittämnet. Frost, se Nattfrost. Frostfjäril (Cheimatobia brumata) framkommer på höstsidan varav namnet. Honan är gråbrun och vinglös och beger sig krypande uppför trädstammar (lövträd, särskilt fruktträd). Hon uppsökes av hannen, som har gråbruna, tvärbandade vingar med en vingbredd av 2.5 cm. Äggen läggas i veck av grenarna. Larven är ljusgrön med brunt huvud och fina, vita längdstrimmor. För att motverka F :s härjningar uppsättas på hösten lim-ringar kring trädens stammar. På våren brukas besprutning med kejsar-grönt el. blyarseniat. Till F. räknas även andra fjäril-arter, vilka framkomina sent på hö- sten, såsom Björkfrostmäta-r e n, som angriper björk, och Lind-mätaren, som lever på lövträd, helst lind, men även angriper fruktträd. Frostknölar. Vid lindrig köldskada förlamas blodkärlen och orsakas längre el. kortare tid kvarstående röd-blå ansvällning med hetta och klåda. Uppkomsten av F. gynnas av åtsittande skor och handskar. F. behandlas med lokala heta bad samt med penslingar av jodsprit. Frostminskningsanslag, se Nattfrost. Froströk, dimma, som bildar sig, när en kall luftström blandar sig med en varm, t. ex. när kalla vindar från landets inre på vintern blåsa ned i de norska fjordarna med deras jämförelsevis varma och fuktiga luft. Detta är samma fenomen, som då kall vinterluft genom en öppnad dörr strömmar in i ett varmt rum. Frostvittring, se Vittring. Frotté el. Frottérvävnad, ett slags bomullstyg med trådar utskjutande i små öglor på båda sidor. Frotte’ra, gnida. Fructidor [fryktidå’r], franska revo-lutionskalenderns tolfte månad. F. motsvarade slutet av augusti och början av september. Fruga’1, enkel, torftig. Fruit [frui’j, fr., frukt. Frukt uppkommer ur fruktämnet liksom fröet ur fröämnet. F. består av en fruktvägg, sammansatt av ett el. flera fruktblad. Vid väggen sitta frön fästade medelst fröfästen. Man indelar F. i fröhus el. kapsel, som har torr vägg och öppnar sig på olika sätt, genom längdspringor (valvler), lock el. porer etc. t. ex. ärta; vallmo, nöt, som vanligen är enrummig och har torr, hård vägg samt vid mognaden avfaller oöppnad t. ex. hassel, råg, bär, som ha saftig fruktvägg, stenfrukt, som har fruktväggen delad i ett inre stenhårt lager (endokarp) och ett yttre saftigt lager (ektokarp) t. ex. plommon, körsbär. Skenfrukter kallas F., i vilka även andra delar än fruktämnet ingå t. ex. nypon, där en flaskformig blombotten omsluter talrika nötter. Jfr Frö och Pistill. Fruktblad, se Blomma. Fruktessen’ser, spritlösningar av eteriska oljor, erhållna från frukter. F. användas vid tillverkningar av likörer, läskedrycker m. m. Fruktifice’ra, sätta frukt. Fruktkropp, se Svampar. Fruktmögel, av olika svamparter orsakad sjukdom hos fruktträd. Kvistar och blommor svartna och vissna på våren. På den mogna frukten uppträda mögelvårtor och frukterna bliva slutligen härda ocja glänsande el,