ruttna och avfalla. F. motarbetas genom avskärande och brännande av sjuka kvistar och frukter samt genom besprutning med formalin el. kopparvitriollösning. Fruktodlarföreningrar finnas i Sverige till ett antal av 500 (1920). De ha till uppgift att tillgodose fruktodlarnas intressen angående försäljning av frukt, anskaffande av träd m. m. Fruktodling: har sedan forntiden bedrivits i Medelhavsländerna, sedan medeltiden i Sverige, dit den infördes av munkarna. Genom hushållningssällskapen och frukto dlarföreningarna har den på senare tid bättre organiserats. I ekonomiskt avseende är dess resultat dock alltid osäkert, då den i hög grad är beroende av väderleksförhållanden samt av skadeinsekter och vidare ett gott fruktår till en viss grad uttömmer trädens alstringskraft och medför ett sämre fruktår följande år. F. bedrives egentligen därför endast som binäring i Svea- och Götaland samt efter kusterna upp till Piteå. Fruktskorv, sjukdom hos fruktträd, vid vilken frukterna betäckas av en grå-grön, sedermera svartnande beläggning. Själva fruktköttet är ej angripet, varför frukten väl kan användas i hushållet. Även bladen kunna angripas på liknande sätt. F. orsakas av svampar och behandlas på samma sätt som fruktmögel. Fruktsocker, en sockerart, som är lättlöslig och svår kristalliserbar. F. finnes i söta fruktsafter, honung m. m. Fruktvin framställes av saften frän bär (krusbär, vinbär m. m.) el. frukter (äpplen, päron). Det mest kända F. är den franska cidern, som framställes av äpplen och päron. Inom Sverige tillverkas F. allenast i mycket liten skala (rabarber, vita vinbär, äpplen). Fruktämne, se Pistill. Fruntimmer, ursprungligen frustuga (ty. Frauenzimmer) övergick sedan att beteckna dem, som bodde i frustugorna, d. v. s. kvinnor. Fruntimmersveckan, den 18—24 juli, infaller under årets regnigaste tid. F: s namnsdagar utgöras av kvinnonamn. Frustug:a, på 1500-t. svensk benämning på kvinnornas vardagsrum. Fry’g:ien, landskap i Mindre Asien under antiken. Ett indoeuropeiskt folk, frygerna, bosatte sig där omkring 1200 f. Kr. Omkring 650 blevo kimmerierna herrar över F., därefter lydierna och senare perserna. F. ingick sedan en tid i Alexander den stores välde och tillhörde efter dettas upplösning det pergameniska riket, varefter det fram mot 100-t. f. Kr. kom under romarväldet. Grejerna och senare romarna upptogo flera fry-giska gudomligheter och kultcereino-nier. Fry’g:islc mössa, mjuk toppmössa med örlappar och spetsen nedhängande framåt, fordom använd av grekerna i Mindre Asien. Jfr Frihetsmössa. Frykberg:, J. E., 1862—1923, grosshandlare, en av initiativtagarna till pansarbåtsinsamlingen och Bondetåget 1914. Frykensjöama, tre sammanhängande sjöar, övre-, Mellan- och Nedre Fryken, belägna i Fryksdalen, mellersta Värmland. Avlopp bildar Norsäl-ven, vilken utfaller i Vänern. Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga” är knuten vid Frykensjöarna. Frysmaskin, se Kylteknik. Fry smetod, metod att vid grävnings-arbeten i sank mark (tunnelarbeten o. dyl.) med lijälp av flytande luft el. dyl. frysa jorden, så att arbetet lättare kan utföras och risken för ras minskas. Fryspunkt, den temperatur, vid vilken en vätska övergår från flytande till fast form. F. sammanfaller med smältpunkten, det vill säga den temperatur, då ett ämne övergår från fast till flytande form. övergången från flytande till fast form sker under avgivande av värme, övergången från fast till flytande under upptagande av värme, En vätska kan under vissa betingelser avkylas under fryspunkten utan att stelna. Jämviktsläget blir dock i sådant fall labilt. Även på grund av mycket ringa yttre inflytelser kan en momentan stelning av hela vätskemassan inträffa. Fryspunktsnedsättning-. Om ett ämne löses i en vätska, sänkes vätskans fryspunkt. Fryspunktsnedsättningens storlek är proportionell mot det antal joner och odissocierade molekyler, som per volymsenhet finnas i lösningen. F. ger möjlighet att bland annat experimentellt bestämma det lösta ämnets molekylarvikt och dess dissocia-tionsgrad. Fryxe’11, Anders, 1795—1881, historiker, skolman, präst, började 1823 utgivandet av Berättelser ur svenska historien, vilka vunno en oerhörd spridning på grund av den friska berättartalangen och den överlägsna språkbehandlingen. F. hann själv fullborda arbetet fram till 1772, och senare utgav hans dotter hans efterlämnade Bidrag till Sveriges historia efter 177 2. Mot Geijers uppskattning av kungarnas betydelse i historien betonade F. adelns, och en polemik uppkom, som sedan av F. genom Bidrag till Sveriges litteraturhistoria utvidgades till att omfatta även