för bearbetning av trä el. metaller. F. roterar med stor hastighet (ofta upp till flera tusen varv i minuten) kring en axel, frässpindeln, på vilken den är fästad. — 2. Veckad remsa, vanligen använd som krage (pipkrage). Fräsch, fr., blomstrande, frisk. Fräsmaskin, maskin, avsedd för bearbetning av trä el. metaller med tillhjälp av en fräs. Fräspulver utlämnas från apotek i satser om 2 gr. natriumbikarbonat (i blått papper) och 1% gr. vinsyra (i vitt papper), vilka lösas var för sig, varefter lösningarna blandas, varvid kolsyra utvecklas. Den så beredda drycken användes vid vissa magåkommor. Liknande satser användas vid hemberedning av lemonad och andra läskedrycker. Frö utvecklas ur fröämnet. F. består av ett skyddande fröskal, på vilket man ofta urskiljer ett ärr, naveln, där fröet suttit fästat vid fröfästet. F. innehåller vidare en grodd, bestående av ett rotanlag och en stamknopp samt ett eller två hjärtblad el. kotyle-doner (Mono- och Dicotyledonss). Vissa barrträd ha fler än två hjärtblad och en del växter (ärt och råg) ha flera blad än hjärtbladen anlagda. Den näring, grodden behöver, är ofta upplagrad i hjärtbladen, men ibland finnes särskild näringsvävnad, frövita. Jfr Pistill och Frukt. Frödin gr, Gustaf, 1860—1911, värmländsk diktare. Efter en del år i Uppsala kom F. 1887 som medarbetare till Karlstadstidningen, där han till 1894 medverkade som kåsör och kritiker. 1891 utkom Guitar r och drag li armo nik a, där framför allt de folkligt humoristiska dikterna, delvis på värmlandsmål, vunno omedelbar ocli stor popularitet. I hans följande diktsamlingar, Nya dikter, Stänk och flikar, Nytt och gammalt, Gr alstänk, framträdde hans grubblande, pessimistiska läggning alltmera, på samma gång hans herravälde över språk och rytm utvecklades till en höjd, som ställer honom i många stycken ensam i svensk litteratur. Kring Stänk och flikar uppstod ett tryckfrihetsmål, som väckte oerhört uppseende. F: s hälsa, som alltid varit svag, bröts småningom alldeles. Efter en lång tids själssjukdom tillfrisknade han mot slutet av sitt liv och utgav ett urval ur äldre, otryckta alster, E f-t e r s k ö r d. Sedermera utkom R e-convalescentia. Frödingsfonden bildades 1903 genom nationalinsamling och uppgår till 30,000 kr. Räntan disponerades först av Gustaf Fröding och utdelas numera efter val inom studentkårerna i Sverige till någon svensk författare. Fröfäste, se Frukt. Fröj, se Frej. Frö ja, se Freja. Fröken, ursprungligen titel för ogifta, furstliga el. adliga damer. Numera (från 1860) allmänt tilltalsord. Fröklängning;. För erhållande av frö ur barrträdens kottar insamlas dessa vid lämplig tidpunkt, innan de nått mognad, varefter i fröklängnings-anstalter kottarna förvaras i torr luft, tills de öppna sig och avlämna sina frön. Med särskilda frönötare skiljas så fröna från frövingarna för att sedermera användas för sådd. Frökontrollanstalter. I Sverige finnas 17 statsunderstödda F., vartill kommer Sveriges Utsädesförenings F. i Svalöv. F. ha till uppgift att mot fastställd taxa utföra undersökningar av utsädens kvalitet. Frömjöl el. pollen bildas i ståndarnas knappar hos fanerogamer. F. ser i allmänhet ut som ett gult pulver. Kornen ha olika beskaffenhet. De äro än torra och lätta för att kunna föras med vinden, än taggiga och klibbiga för att kunna fastna på insekter. Från frömjölskornet utväxer vid dess groning på pistillens märke en lång slang, från vilken sedan fri-göres två lianliga celler, som ha till uppgift att utföra befruktning. Frönötare, maskin, som användes for att skilja frön från vidhängande rester av blomman. F. användes särskilt för rensning av klöverfrö. Fröspridning, se Växternas spridning. Frösön, ö i Storsjön, Jämtland, 43 kvkm. Var under hednatiden offerplats, helgad åt guden Frej (Frö). Innan Östersund anlades, var F. Jämtlands administrativa medelpunkt. Före år 1911 voro Jämtlands fältjägare förlagda till Frösö läger på F. Där funnos också förr en trivialskola och ett bibliotek (detta nu i Östersund). F. erbjuder utomordentliga utsikter över Storsjön och dess omgivningar samt fjällen i väster. Frövi, municipalsamhälle vid sjön Väringen, s. Västmanland. 750 inv. Järnvägsknut. Frövita, se Embryonsäck och Frö. Fröämne, se Pistill. Fti’sis, se Tuberkulos. Fuchsia [fuk’sia], växtsläkte av familj OenotheraceEe. Flera arter odlas som krukväxter. De ha röda, hängande blommor (B 1 o d d r o p p a r). Fu’cus, algsläkte, med platt, upprepat gaffelgrenig bål. Vanliga vid Sveriges västkust äro Blåstången (F. vesiculosus), som har parvis anordnade luftblåsor, och Sågtången (F. serratus), som har sågtandad bål utan luftblåsor.