litterära frågor (nyromantiken). F. är författare till ”Ack, Värmeland du sköna”. Frågodagr, se Fjärde provpredikant. Fräkenväxter, ormbunksväxter, vilka under stenkolsperioden bildade stora skogar. En del arter voro träd på upp till 30 m. höjd. Nu kvarleva blott några arter av släktet F r ä k e n (Equisetum), vilka äro örter med ledade stammar och kransställda grenar. Bladen äro korta och sammanvuxna med bladslidorna. Sporer bildas i sporgömmen, vilka äro samlade till en blomliknande gyttring i stjälkens spets. Vanlig i Sverige är Åke r-fräken (E. arvense), som växer på dikesrenar och järnvägsbankar och har två slags skott, dels sporbärande, blekbruna på våren, dels greniga, gröna utan sporer på sommaren. Fräknar, pigmentfläckar i huden, vilka bildas under inverkan av ljusets kemiska strålar, särskilt hos ljus-lätta personer. Frälsarens orden el. Birgittinor-den. Kloster tillhörande F. finnas ännu i Spanien, Bayern, Holland och Mexico. 1911 grundades i Rom ett kloster, som förestås av en svenska, Maria Elisabeth Hedenblad. Jfr Birgitta. Frälse, ursprungligen frihet i motsats till träldom, senare vissa samhällsklassers företrädesrättigheter och särskilda friheter. I Sverige har funnits världsligt, andligt och bergfrälse, vilket sistnämnda avsåg bergsmännen. Det viktigaste företrädet var frihet från skatteskyldighet. En sådan befrielse lämnades ursprungligen mot ett åtagande att göra rusttjänst. Ur detta system utvecklade sig adeln, och nytt F. utdelades senare endast i samband med adelskap. Frälsebonde, före 1809 benämning på adelns landbor. Frälsehemman, hemman, vilka tillhörde adeln (efter 1809 även ofrälse) och vilka voro helt el. delvis skattefria. Frälseköp, en särskilt under 1600-t. brukad försäljning till frälseman av kronogods, vilka förblevo skattefria, el. försäljning av kronans räntor och rättigheter till skattehemman. Det karakteristiska för F. var, att godset genom försäljningen erhöll frälsena-tur, d. v. s. blev skattefritt. Frälsningsarmén grundades av William Booth, som i London vid sin verksamhet i fattigkvarteren organiserade sina medlemmar efter militärt mönster med soldater och officerare och Booth själv som general. Den religiositet i militära former, som allt sedan karakteriserat F., visade sig kraftigt slå an på folkfantasin. F. växte raskt i medlemsantal och utbredde sig hastigt i Europa och Amerika. Samtidigt med det religiösa omvändnings-arbetet bedriver F. en storartad social hjälpverksamhet (härbärgen, ångkök, slumverksamhet). Till Sverige kom F. 18S2, där den organiserades med högkvarter i Stockholm. 1905 skedde på grund av missnöje med Booths maktställning en utbrytning ur F., vilken organiserades till Svenska frälsnings-armén. Främling:slegio’n, en fransk trupp, uppsatt i Algeriet 1831 och till största delen bestående av utlänningar. Vem som helst kan få ingå i F., namnet behöver ej uppgivas. F. är känd för sin oerhört stränga disciplin. F. är delad på två regementen. Främmande trosbekännare, se Religionsfrihet. Främre Asien, benämning på ett område ungefärligen omfattande Mindre Asien, Armenien, Kaukasien, Mesopotamien och Palestina. Främre Indien, se Indien. Frändskap, kem., se Affinitet. Fräs. — 1. Trissa el. rulle av stål, på ytan försedd med skär, som användes