är F. titel för en del österrikiska biskopar samt den tyske biskopen av Breslau. Furste, titel på 1) varje regent el. medlem av den regerande familjen ; 2) regenten i ett furstendöme (f. n. Lichtenstein och Monaco); 3) rysk och tysk adelstitel. Furstpri’mas, titel för ärkebiskopen av Gran, den ungerska katolska kyrkans högste styresman. Furuhjelm. — 1. Annie F., f. 1859, finländsk politiker, ordförande i svenska kvinnoförbundet i Finland och sedan 1914 representant för svenska folkpartiet i lantdagen. — 2. B. G. F., f. 1883, finländsk musiker, som skrivit orkester- och kammarmusik samt en biografi över Sibelius. Furulund, municipalsamhälle nära Lund, y. Skåne. 1,150 iny. Klädesfabrik. Furun’kel, större finne*. Furusund, tullstation och badort i norra delen av Stockholms skärgård. Omkring 300 inv. Fusion, smältning, gjutning; förening av skilda intressen el. spörsmål. Futi’1, utan betydelse, intetsägande. Fufsjou el. Futchou, huvudstad i kinesiska provinsen Fu-kien, vid kusten mitt emot Formosas nordspets. 625,000 inv (enligt andra uppgifter blott 320,000), varav knappt ett tusental européer. Futurism, en konstriktning, som uppstod omkring 1910 och som utgör en extrem avart av expressionismen. F. söker återge konstnärens upplevelser ej blott i ett visst givet ögonblick utan även i förflutna och efterföljande tidsperioder. På så sätt blir i praktiken det framställda en blandning av olika föremål och delar av föremål, vilkas samband verkar mer el. mindre oförklarlig, ett virrvarr av saker, som tillhöra helt olika rum och tidsperioder och i verkligheten ej ha något med varandra att göra. F. vann framför allt anhängare i Italien men utbredde sig snabbt till andra länder och har även haft ett visst inflytande inom svensk konst. Numera torde dock F. kunna betraktas som i det närmaste utslocknad. Futu’rum, språlcv., den form av ett verb, som uttrycker tillkommande tid. Fux, se Hästraser. F. V. B. = för vidare befordran. Fyen, näst Sjselland den största av de danska öarna, belägen mellan Stora och Lilla Bält, 2,990 kvkm. 286,000 inv. F. upptages till största delen av slättland, i sv. är landet dock mera kuperat, ”de fynske alper”. Högsta punkten, Fröbjerg Bavnehöj, når 131 m. ö. h. ön täckes till största delen av moränlera, i ett tämligen smalt område tvärs över F. i nv.—sö. finnes dock övervägande sand. F. består till % av odlad mark. Mest odlas spannmål, speciellt korn, samt foderväxter; även sockerbetsodling har betydelse. Arealen är utom i sö. i stor utsträckning styckad till småbruk. F. jämte närliggande småöar, Langeland, iErö, Taasinge m. fl., kallas den Fyenska ögruppen, vilken i administrativt avseende delas i Odense amt och Svend-borg amt. Fykolog [-lå’g], algforskare. Fy’le, hos grekerna en underavdelning av folket. F. delades i sin tur i fratrier, vilka i sin tur sönderföllo i släkter. Fyl’gja kallades i fornnordisk tid ett övernaturligt väsen, oftast i kvin-no- el. djurskepnad, som tänktes åtfölja människan, vanligen som skydds-ande. Fyl’ka, samla kring, uppställa i slagordning. — Fylking, svinfyl-king, en kilformig gruppering av soldater. Fyl’ke. — 1. Mindre riken el. stammar i det forntida Norge, vilkas härskare kallades fylkeskonungar. Även i Sverige förekom benämningen F. — 2. Sedan 1919 har F. i Norge ersatt namnet amt, d. v. s. ett civilt förvaltningsområde, vars ledare kallas fyl-kesmand. Fylleri straffas enligt 15 § 18 kapitlet av allmänna strafflagen med böter på högst 50 kr. Brott begångna i fylleri straffas som annars. Fylleri är ingen ursäkt. Fylierigalenskap, se Delirium. Fylli’t, mycket finfjällig, lerskifferlik glimmerskiffer. Fyllnadsprövning kan företagas efter avlagd akademisk examen (fil. lic., fil. ämbetsexamen, fil. kand.) samt efter studentexamen, i det personen i fråga äger rätt att underkasta sig prövning i ämne, som ej ingått i hans examen el. för erhållande av högre betyg i ämne, som han redan prövats i. Även efter realskoleexamen kan F. förekomma. Fyllo’dier, blad, vars skiva så gott som saknas, medan bladskaftet är utplattat och skivlikt och har övertagit bladets uppgifter. F. förekommer exempelvis hos en del akaciaarter. Fylogeni’, den gradvis skeende utveckling och släktskap, som kan utläsas ur djurserien. Fyn, se Fyen. Fyndighet, ställe, där malm påträffats i sådan omfattning, att bearbetning kan tänkas löna sig. Fyr, se Fyrväsen. Fyrisvall, i fornisländska sagor namn på slätten utmed Fyrisån vid Uppsala. Erik Segersäll besegrade här Styrbjörn Starke omkring 988.