Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furste ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är F. titel för en del österrikiska
biskopar samt den tyske biskopen av
Breslau.
Furste, titel på 1) varje regent el.
medlem av den regerande familjen ;
2) regenten i ett furstendöme (f. n.
Lichtenstein och Monaco); 3) rysk
och tysk adelstitel.
Furstpri’mas, titel för ärkebiskopen
av Gran, den ungerska katolska
kyrkans högste styresman.
Furuhjelm. — 1. Annie F., f. 1859,
finländsk politiker, ordförande i
svenska kvinnoförbundet i Finland och
sedan 1914 representant för svenska
folkpartiet i lantdagen. — 2. B. G. F.,
f. 1883, finländsk musiker, som
skrivit orkester- och kammarmusik samt
en biografi över Sibelius.
Furulund, municipalsamhälle nära
Lund, y. Skåne. 1,150 iny.
Klädesfabrik.
Furun’kel, större finne*.
Furusund, tullstation och badort i
norra delen av Stockholms skärgård.
Omkring 300 inv.
Fusion, smältning, gjutning;
förening av skilda intressen el. spörsmål.
Futi’1, utan betydelse, intetsägande.
Fufsjou el. Futchou, huvudstad i
kinesiska provinsen Fu-kien, vid
kusten mitt emot Formosas nordspets.
625,000 inv (enligt andra uppgifter
blott 320,000), varav knappt ett
tusental européer.
Futurism, en konstriktning, som
uppstod omkring 1910 och som utgör
en extrem avart av expressionismen.
F. söker återge konstnärens
upplevelser ej blott i ett visst givet
ögonblick utan även i förflutna och
efterföljande tidsperioder. På så sätt blir
i praktiken det framställda en
blandning av olika föremål och delar av
föremål, vilkas samband verkar mer
el. mindre oförklarlig, ett virrvarr av
saker, som tillhöra helt olika rum och
tidsperioder och i verkligheten ej ha
något med varandra att göra. F.
vann framför allt anhängare i Italien
men utbredde sig snabbt till andra
länder och har även haft ett visst
inflytande inom svensk konst. Numera
torde dock F. kunna betraktas som
i det närmaste utslocknad.
Futu’rum, språlcv., den form av ett
verb, som uttrycker tillkommande tid.
Fux, se Hästraser.
F. V. B. = för vidare befordran.
Fyen, näst Sjselland den största av
de danska öarna, belägen mellan Stora
och Lilla Bält, 2,990 kvkm. 286,000 inv.
F. upptages till största delen av
slättland, i sv. är landet dock mera
kuperat, ”de fynske alper”. Högsta
punkten, Fröbjerg Bavnehöj, når 131 m.
ö. h. ön täckes till största delen av
moränlera, i ett tämligen smalt
område tvärs över F. i nv.—sö. finnes
dock övervägande sand. F. består till
% av odlad mark. Mest odlas
spannmål, speciellt korn, samt foderväxter;
även sockerbetsodling har betydelse.
Arealen är utom i sö. i stor
utsträckning styckad till småbruk. F. jämte
närliggande småöar, Langeland, iErö,
Taasinge m. fl., kallas den Fyenska
ögruppen, vilken i administrativt
avseende delas i Odense amt och
Svend-borg amt.
Fykolog [-lå’g], algforskare.
Fy’le, hos grekerna en
underavdelning av folket. F. delades i sin tur i
fratrier, vilka i sin tur sönderföllo i
släkter.
Fyl’gja kallades i fornnordisk tid
ett övernaturligt väsen, oftast i
kvin-no- el. djurskepnad, som tänktes
åtfölja människan, vanligen som
skydds-ande.
Fyl’ka, samla kring, uppställa i
slagordning. — Fylking,
svinfyl-king, en kilformig gruppering av
soldater.
Fyl’ke. — 1. Mindre riken el.
stammar i det forntida Norge, vilkas
härskare kallades fylkeskonungar. Även
i Sverige förekom benämningen F. —
2. Sedan 1919 har F. i Norge ersatt
namnet amt, d. v. s. ett civilt
förvaltningsområde, vars ledare kallas
fyl-kesmand.
Fylleri straffas enligt 15 § 18
kapitlet av allmänna strafflagen med
böter på högst 50 kr. Brott begångna
i fylleri straffas som annars. Fylleri
är ingen ursäkt.
Fylierigalenskap, se Delirium.
Fylli’t, mycket finfjällig, lerskifferlik
glimmerskiffer.
Fyllnadsprövning kan företagas
efter avlagd akademisk examen (fil. lic.,
fil. ämbetsexamen, fil. kand.) samt
efter studentexamen, i det personen i
fråga äger rätt att underkasta sig
prövning i ämne, som ej ingått i hans
examen el. för erhållande av högre
betyg i ämne, som han redan prövats i.
Även efter realskoleexamen kan F.
förekomma.
Fyllo’dier, blad, vars skiva så gott
som saknas, medan bladskaftet är
utplattat och skivlikt och har
övertagit bladets uppgifter. F. förekommer
exempelvis hos en del akaciaarter.
Fylogeni’, den gradvis skeende
utveckling och släktskap, som kan
utläsas ur djurserien.
Fyn, se Fyen.
Fyndighet, ställe, där malm
påträffats i sådan omfattning, att
bearbetning kan tänkas löna sig.
Fyr, se Fyrväsen.
Fyrisvall, i fornisländska sagor namn
på slätten utmed Fyrisån vid
Uppsala. Erik Segersäll besegrade här
Styrbjörn Starke omkring 988.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
