Fyrisån upprinner i n. Uppland, flyter genom Uppsala och utfaller i Ekoln, Mälarens nordligaste fjärd. Fyrk, se Skattelagstiftning. Fyrklang:, ett septimaackord. F. består av grundton, ters, kvint och sep-tima. Fyr- och båkavgift, en avgift, som uttages av fartyg, vilka avgå till el. ankomma från utlandet och som är avsedd till underhåll av fyrar, sjömärken m. m. Fyrskaft, kypertvävnad sammansatt av fyra varptrådar och fyra skott i rapporten. Fyrskepp, se Fyrväsen. Fyrsprång:, se Galopp. Fiirstenberg, P., 1827—1902, konst-främjare, köpman, ägare av dyrbara konstskatter, Fiirstenbergska galleriet, vilket han testamenterade till Göteborgs museum. Fyrtaktsprincipen, se Förbränningsmotor. Fyrverkeri el. pyroteknik, tillverkning och avbränning av ”pjäser” av lätt antändbara och snabbt förbrinnande ämnen för åstadkommande av vackra ljuseffekter el. i signalerings-syfte. De brännbara ämnena kunna vara svavel, svavelantimon, kol m. m., som blandats med kalciumklorat el. annat lämpligt, kraftigt oxidations-medel. Färgerna erhållas genom tillsats av olika metallsalter (bariumni-trat ger grönt ljus, strontiumnitrat rött o. s. v.). Fyrväppling, klöverblad, sammansatt av fyra i stället för tre småblad. F. är närmast att uppfatta som en ärftlig missbildning. Fyrväsen, belysningsanordningar och ljudsignaler till sjöfartens tjänst. Be-lysningsanordningarna etableras i fyrtorn, å fyrskepp, som förankras vid något grund, samt i fall, som ej påkalla större anordningar, i lysbojar. Genom variation av belysningens anordning erhållas fyrljus av synnerligen växlande karaktär. Som exempel må nämnas fyrar med fast sken, blänkfyrar, vid vilka ljusperiodernas varaktighet överstiga två sekunder, klippfyrar med kortare ljusa och längre mörka perioder samt växelfyrar, som visa periodvis olikfärgat ljus. Till F:s utveckling under de sista decennierna har i särskilt hög grad bidragit svensken G. Daléns uppfinningar, som föranlett införandet av gasackumulatorer för belysning (agaljus) samt en tändningsan-ordning (den så kallade solventilen), som automatiskt tänder fyren i mörker och dimma. Fysik, vetenskapen om de olika energiformerna och deras omvandlingar. F. delas i mekanik, bestående av statik och dynamik, värmelära, akustik, optik samt läran om magnetism och elektricitet. Fysika’lisk kemi’ kan betraktas som en gränsvetenskap mellan fysik och kemi. F. behandlar framför allt energiomvandlingarna vid de kemiska processerna samt de minsta kemiska enheternas (atomer, molekyler) byggnad. Fy’siker, vetenskapsman, som ägnar sig åt studiet av fysiken. Fy’sikus, gammal benämning på läkare. Fysilje’ra, verkställa en dödsdom medelst gevärssalva, arkebusera. — F y s i 1 j e’r i n g, arkebusering. . Fysiografi’, naturbeskrivning. Fysiogra’fiska sällskapet i iLund stiftades 1773 och har till uppgift att befrämja naturvetenskaplig forskning. Fysiokra’ter, en grupp franska nationalekonomer från 1700-t :s senare hälft. För F. var jordbruket den verkliga källan till ett folks välstånd. I motsats till merkantilisterna motsatte de sig statens ingripande i det ekonomiska livet. Bland F. kunna nämnas fransmannen Turgot samt svensken Chydenius. Fysiologi’, vetenskapen om de normala livsyttringarna och deras mekanism. Fysionomi’, ansiktsuttryck, utseende. Fysisk fostran, tidskrift utgiven av Förbundet för fysisk fostran, vilka bägge verka för att genom gymnastik, idrott och dylikt befordra en god kroppslig utveckling och höja folkhälsan. Fytoge’n, härledande sig från växter (ex. stenkol, torv). Fågelberg, se Alkor. Fågel blå, folksaga om en kung, som, förvandlad till en blå fågel, besökte sin älskade. Sagan har bland annat behandlats av Atterbom. Fågelbär, se Prunus. Fågelfri, fordom ur samhället utstött person, vilken var och en hade rätt att döda. Fågelfrö, i handeln förekommande frösorter (kanarie-, lin-, hamp-, solrosfrö etc.), avsedda till utfordring av burfåglar. Fågelkvalster (Dermanyssus), blodsugande spindeldjur, vilka angripa fåglar, särskilt höns. Fågelperspektiv, se Perspektiv. Fåglar (Aves), ryggradsdjur med av omgivningen oberoende temperatur. De ha fjäderklädd hud med främre extremiteterna omvandlade till vingar. Äggen äro stora och näringsrika (gulan) och kring dessa avsöndras i äggledaren dels äggvita, dels ett kalkskal. Till F. höra bland annat: Gumpfotade F., Papegojor, Pingviner, Stubbstjärtar, Tättingar, Ugglor, Vadare, And-, Dagrov-, Duv-, Hackspett-, Höns-,