Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fångläger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kasuar-, Pelikan-, Stork-, Storm- och
Strutsfåglar.
Fångläger rymmande 15—20,000
fångar användes under världskriget.
F. besto do av baracker och
administrativbyggnader med tillhörande
område omgivet av taggtrådsnät.
Fångvård. I äldre tider lades
tonvikten på förhindrandet av fångars
rymmande. Endast det för
livsuppehället absolut nödvändiga
tillgodosågs. Sedan slutet av 1700-t. har man
mera strävat efter att inom F.
genomföra reformer i syfte att bereda
fångarna en mänskligare och
drägligare tillvaro samtidigt som man
arbetat på att genom disciplinära
åtgärder och på annat sätt moraliskt
förbättra fångarna. Detta
sammanhänger med en allt klarare uppfattning om
att straffet visserligen är en
skyddsåtgärd från samhällets sida gentemot
brott men dock ej får betraktas som
en hämnd för begångna ogärningar.
Straffets avskräckande uppgift bör
därför i görligaste mån förenas med
uppfostrande och förbättrande
åtgärder, vilka också tjäna samhällets
intressen genom att förhindra
återupprepande av brott.
överinseendet av F. i Sverige utövas
av den 1S59 inrättade
fångvårdsstyrelsen. Inom F. meddelas i Sverige
skolundervisning samt handledning i
lämpliga yrken. Frigivna fångar
beredas så långt möjligt
arbetsanställ-ning.
Fångvårdsstyrelsen, centralt
ämbetsverk, som har ledningen av och
uppsikten över landets fångvårdsväsen.
Fårskötsel har av gammalt varit ett
viktigt näringsfång, särskilt i trakter
där jorden är för mager för jordbruk
och betet olämpligt för annan
boskapsskötsel. I vårt land är F. en
näringsgren av tämligen ringa
betydelse. År 1920 höllos 1,568,000 får och
lamm, till största delen av
nordeuropeisk lantras, till en mindre del av
införda engelska varieteter av denna
(Oxforddown- och Shropsliireras).
Under senare hälften av 1800-t. och
början av 1900-t. gick den svenska F.
kraftigt tillbaka. Under de sista
årtiondena synes emellertid F:s
betydelse ha ökats. I Sverige är F. främst
av vikt för köttproduktionen. Svensk
fårull är föga eftersökt av
yllefabrikanterna. Den lämpar sig blott till
grövre vävnader (vadmal etc.).
Yllefabrikanternas råvarubehov
tillgodoses till största delen genom
importerad ull, särskilt från England och
Tyskland. — Även i Europas övriga
länder har F. gått tillbaka på grund
av konkurrensen från Australien,
Kap-landet och Argentina. I Europa
förekommer mera intensiv F. blott i
Syd-ryssland, Skottland och Island.
Fårsläktet (Ovis), ett släkte
idiss-lare, som ha platt panna och tresidiga
horn, om sådana finnas. Hornen äro
vanligen snäckformigt vridna. Flera
vilda arter finnas. Tamfåret
anser man närmast härstamma från tre
olika arter, nämligen:
Muflonfå-ret (O. musimom), som finnes i
Medelhavsländernas bergstrakter, M a
n-fåret (O. tragelephus), som finnes i
Nordafrika, och Ar kalfår et (O.
arkal), som finnes i Västra Asien. —
Tamfåret (O. aries) har funnits
som husdjur sedan stenåldern, från
vilken tid man funnit lämningar av en
småvuxen art, Torvfåret. Från
bronsåldern finnas rester av en större
hornlös ras, Bronsfåret. Bland nutida
raser märkas bland annat: T a t a r
i-s k a fåret, som har kraftiga
fett-anhopningar på sidan om den
förkrympta svansen.
Fettsvansfå-r e t liar sitt namn efter den genom
fettvävnad starkt förtjockade svansen.
Bägge raserna förekomma i Västra
Asien och trakterna kring Kaspiska
havet. P e r s i a n och Astrakan
äro lammskinn från den senare rasen.
Det nordiska k ortsvans a de
fåret finns i hela n. Europa. Det är
småvuxet med lialvmånformigt böjda
horn och upprättstående öron.
Norra Europas lantfår liar längre
svans och grövre ull. Hit hör bland
annat cheviotrasen och en del
andra varieteter. Norra Europas
Marskfår är hornlöst, storvuxet
och har grov, vit ull.
Merinora-s e n har krusig ull och finnes särskilt
i Sydafrika och Australien. Jfr
Fårskötsel.
Fårö, ö n. om Gotland, skild
därifrån genom det smala Fårösund. 111
kvkm. 1,000 inv. F. är bland annat
bekant för sina flygsandfält och dyner.
Fåt, se Faute.
FåtöFj, länstol med armstöd.
Få’vitsk, oförnuftig, lönlös.
Fäderneslandet, en i Stockholm från
1853 utgiven tidning. F., vars första
redaktör var fil. d :r Munck af
Roseri-schöld, hade tidigare en viss
betydelse som radikalt oppositionsorgan
men lever numera huvudsakligen på
det allmänna intresset för
skandalhistorier.
Fäflugor, se Flugor och Bromsar.
Fäktkonst. Under forna tider var
F. en mera nödvändig färdighet,
numera har F. egentligen endast
betydelse som sport. Man skiljer på olika
skolor: italiensk, spansk och fransk,
vilka något avvika i rörelsetyper. En
svensk skola grundades av Ling. Den
var särskilt gymnastiskt betonad och
har numera utträngts av den franska,
som är mera effektiv. A s s a u t
kallas en fri fäktning mellan tvenne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
