Färg. Titt ljug, exempelvis solljus, är sammansatt av strålar av olilia våglängd. Isolerar man en ljusstråle av en viss våglängd, uppfatta vi detta ljus som färgat. Med användande av ett prisma kan man dela upp det vita ljuset i dess komponenter, rött, orange, gult, grönt, blått, indigo ocli violett. Jfr Spektrum. Hött ljus liar en våglängd av omkring 800 miljondels mm. Violett ljus liar en våglängd av 400 miljondels mm. De övriga färgsorternas våglängder ligga emellan dessa värden. Vitt ljus kan emellertid erhållas även med användande av färre ljussorter. Färger, som på så sätt komplettera varandra, kallas komplementfärger. Så ger t. ex. rött, blågrönt och orange vitt ljus. De färger, som förekomma i naturen, äro emellertid ej rena utan bestå endast till övervägande del av vissa bestämda ljussorter. Man skiljer härvidlag på en färgs mättnadsgrad, d. v. s. halt av vitt ljus, samt på färgens ljusstyrka, som avtager i den mån färgen närmar sig svart. Färgblindhet, se Färgsinne. Färgfotografi, se Fotografi. Färghörsel. Åtskilliga personer ha en känsla av att en del ord, en del ljud, vissa toner el. dyl. ha en alldeles bestämd färg. I en del fall beror detta på en tillfälligtvis uppkommen förbindelse av föreställningar. I andra fall tycks F. vara en medfödd egendomlighet. Färgringar. Om en svagt buktig glasskiva lägges ovanpå en fullständigt plan glasskiva, synes såväl i reflekterat som i genomgående vitt ljus en serie mångfärgade ringar. Efter Newton, som först utförde försöket, benämnas ringarna Newtons F. Deras uppkomst liksom t. ex. färgspelet i såpbubblor förklaras genom ljusvågornas interferens (deras inbördes samverkan). Jfr Ljuset. Färgsinne är förmåga att särskilja ljus av olika våglängd. En normal person, som särskiljer alla spektrets färger, kallas trikromat. Vitt ljus kan för denne sammansättas medels tre färger. Jfr Färg. S. k. rödblinda och grönblinda se i spektrum blott två färgtoner, dels gult, som motsvarar rött, orange, gult och grönt, dels blått, motsvarande blått, indigo och violett. Den mellanliggande blågröna färgen uppfattas som grå. Sådana personers färgsystem kallas dikromatiskt, emedan det är uppbyggt på två färger. Totalt färgblinda kunna ej särskilja någon färg utan uppfatta spektrum söm grått. Deras färgsystem säges vara monokromatiskt. Färgblindhet är ett ärftligt lyte, som kan vara olika utpräglat. C :a 5 % av den manliga befolkningen är tydligt färgblind. Total färgblindhet är mycket sällsynt. Den vanligaste formen är röd- och grönblindhet. Den ärves könsbundet, så att männen, som ha anlaget, förete färgblindhet oeh ge anlaget i arv till kvinnliga efterkommande, vilka ej förete färgblindhet, men vilkas söner i sin tur bliva färgblinda. Vid äktenskap mellan manlig och kvinnlig anlagsbärare kunna dock även döttrarna bliva färgblinda. Färja. De enklaste F. äro flatbottnade båtar, tvärt avskurna i bägge ändar, med vilka trafiken uppeliålles över vattendrag, över vilka av olika skäl (trafikens livlighet m. m.) broar ej kunnat byggas. Färjor framdrivas medelst rodd eller halas över. Till F. räknas också de med föregående föga likartade stora ångfiirjor, med vilka rader av lastade järnvägsvagnar transporteras över sund och havsvikar. Dylika ångfärjor finnas i Sverige för lederna Malmö—Köpenhamn och Träl-leborg—Sassnitz. Färjestaden, färjplats på Öland vid den smalaste delen av Kalmarsund. Fiirla, ett litet klappträ av trä el. läder, fordom i skolorna använt be-straffningsverktyg. Farm, rask, skicklig, snabb. — Färmit e’t, skicklighet. Färskning, tackjärnets förädling till smidbart järn el. stål. Färöarna, en till Danmark hörande ögrupp, belägen i Atlanten, n. om Skottland, bestående av flera större och mindre öar, 1,400 kvkm. 21,000 inv. De största öarna äro Strömö (398 kvkm.) oeh österö (284 kvkm.) öarna äro bergiga, uppbyggda väsentligen av basalt. Skog saknas. Gräsväxten är yppig ocli lämnar ett rikligt fär-bete. Jorden är i allmänhet ej odlingsbar. Förutom fåravel idkas fiske oeh val- ocli sjöfågelsfångst. — Historia. På SOO-t. kommo norska vikingar till F., som då beboddes av kristna eremiter från Irland. Ar 1000 kom F. under Norge och senare under Danmark, vilket land det fortfarande tillhör. Fästingar, den till höger har sugit sig mätt av blod. Fästing (Ixodes risines), ett blodsugande kvalster med taggigt sugrör. Honan finnes ofta på buskar och träd och hakar sig fast vid människor och djur, som passera. Den suger sig se- Tidens Ltxikon 27