dan full med blod, så att bakkroppen blir starkt ansvälld. Därefter faller den till marken och. lägger sina ägg där. Fastsittande F. lossna, om man dryper fotogen el. bensin på dem. Försöker man direkt med våld avlägsna F., kvarstannar vanligen huvudet i såret, som då inflammeras. Fästningsartilleri, det truppslag, som ombesörjer en fästnings artilleriförsvar, ävensom de artilleripjäser, som ingå i fästningens bestyckning. Jfr Kustartilleri. Fästningskrig, del av ett krig, då striderna koncentrera sig kring intagandet av fästningar. Fästningsstraff. Fram till mitten av 1800-t. avtjänades straffarbete på rikets fästningar. Numefra är F. en folklig benämning på fängelsestraff. Födoämneskontroll åligger enligt hälsovårdsstadgan 19 juli 1919 hälsovårdsnämnd, som kan förbjuda salu-liållandet av för hälsan olämpliga födoämnen. Föhnvindar (fallvindar), varma, torra vindar, som under vissa lufttrycks-förhållanden blåsa ned från en bergskedja el. ett högland. När t. ex. ett lågt lufttryck på nordsidan av Alperna suger luft över dessa från söder, varvid vattenångan fälles ut på sydsidan, blir den från alpkammarna nedstörtande torra luften under sin rörélse nedåt till följd av samman-tryckningen uppvärmd med ungefär en grad pr 100 m. och blir därför i alpdalarna både varm och torr. Den kan vara ända till 10° varmare än på sydsidan, beroende på att avkylningen under uppstigandet till följd av vattenångans utfällande är blott hälften så stor som uppvärmningen under nedstigandet på nordsidan. Följe och farnöte, se Flock och far-nöte. FöFjetong, en roman el. annat skönlitterärt verk, som fördelat på flera nummer intages i en tidning el. tidskrift, vanligen med ett streck skilt från det övriga innehållet. Från början var F. ett mindre blad, som medföljde en större tidning och innehöll litteratur- el. teaterkritiska uppsatser, kåserier etc. Fölsjuka el. föllamhet, en smitto-sam sjukdom, som angriper föl och kalvar under de tre första levnadsvec-korna. F. karakteriseras av flytning ur den öppenstående naveln, feber, av-magring och kraftförfall. Djuren dö vanligen inom två till tre veckor. Effektiv behandling finnes ej. Man kan endast vidtaga smittförhindrande åtgärder. Fönster utfördes i konstnärlig form först hos perserna och ingick sed-an som ett betydande element i den romerska arkitekturen, ur' vilken ré- nässansens rika fönsterarkitektur utbildades. Det var emellertid först i de medeltida kyrkorna, som man började tillsluta F. med glas. Den romanska kyrkofönstertypen var rund-bågig, ofta med gruppvis sammanställda F., åtskilda med små kolonner, s. k. kopplade F. Gotiken skapade de väldiga spetsbågsfönstren, ofta med målade glasrutor. Rosettfönstren voro runda och indelade i mindre partier, omgivna av bågar, rundlar o. dyl. Förargelseväckande beteende. Den som å allmän plats genom oljud el. på annat sätt åstadkommer förargelse, straffas enligt 15 :e paragrafen, II kap. strafflagen med upp till 100 kr. böter. Förbjudna led, se Äktenskap. Förbjudna tider, se Jaktstadgan. Förblommerad, förtäckt. Förbränning. Med F. i begränsad mening avses ett ämnes förening med syre, dess oxidation, under så stor värmeutveckling, att ljusfenomen uppstå. Innan det var klarlagt, att F. var en oxidationsprocess, ansåg man elden bero på ett ämne, flogiston, som avskildes från det ämne, som brann. Gasformiga ämnen brinna med låga, fasta utan låga. I vidsträcktare mening räknas till F. även andra företeelser än den ovan nämnda t. ex. den oxidationsprocess, som ständigt försiggår i de levande organismerna, eller den företeelsen, att en brinnande vätgaslåga fortsätter att brinna i klorgas, varvid klorväte uppstår. Förbränningsmotor, en värmemotor, där kolvens rörelse i cylindern åstadkommes genom förbränning av en flyktig vätska el. gas inuti cylindern. — I den ena huvudtypen av F. (ex-plosionsmotorer) sker förbränningen, sedan förbränningsluften och bränslet i cylindern underkastats en måttlig kompression (några atmosfärer), explosionsartat vid konstant volym och åtföljes av en kraftig tryckstegring. I den andra huvudtypen drives kompressionen före antändningen längre (upp till 30 atmosfärer), förbränningen sker däremot så småningom och åtföljes ej av någon större tryckstegring. Till den första huvudtypen av motorer höra de vanliga gasmotorerna, förgasaremotorerna (bensin- och spritmotorer) samt fotogen- el. råoljemotorerna. Till den andra huvudtypen höra bland annat dieselmotorerna. — Man skiljer på fyrtaktsmotorer (en arbetsimpuls på fyra enkla kolvslag) och tvåtakts-motorer (en arbetsimpuls på två enkla kolvslag). Automobilmotorer, flygmotorer och mindre båtmotorer äro oftast fyrtaktsmotorer, likaså flertalet dieselmotorer. Andra större fartygs-motörer samt fotogenmotorer äro oftast tvåtaktsmotorér. En vänlig fyr-