Gatt. — 1. Smal farled till sjöss. — 2. Hål 1 relingen m. m. ä ett fartyg (spy gatt) • Gattamela’ta, S. G., d. 1443, italiensk kondottiär, känd genom Donatellos utomordentliga ryttarstaty i Padua. Ga’tun, i kanalzonen, Panama, belägen uppdämd sjö c:a 25 m. ö. h. Areal: 460 kvkm. (ungefär = Hjälmaren). Gau [gao] ingår i ett flertal geografiska namn i s. och mellersta Tyskland. G. var under medeltiden ett grevligt förvaltningsområde och anses från början ha varit en politisk indelning i den forngermanska författningen. Gauchos [gaotj’ås], herdar på Pampas i Argentina av spansk-indiansk härkomst. De äro skickliga ryttare och lassokastare. Gaudea’mus i’gitur, lat., ”låtom oss glädjas”, medeltida studentsång från Tyskland. Gauffin [gåfäng’], A., f. 1877, konsthistoriker, intendent för Nationalmuseums målnings- och skulpturavdelning 1916—1926, då han utnämndes till museets överintendent. Gauguin [gågänR], Paul, 1848—1903, fransk målare, målade till en början i impressionistisk stil men bröt sedan med denna och strävade mera efter dekorativt förenklad verkan. G. vistades mycket på Tahiti, och hans konst präglas av hans förkärlek för det exotiskt primitiva. Gaul [ga’ol], A., 1860—1921, berömd tysk bildhuggare, vars djurskulpturer lyckligt förena realistisk naturiakttagelse och monumental stilisering. Ga’ur (Bibos gaurus), en nötkrea-tursart. G. förekommer liksom den besläktade Gayalen (B. frontalis) vild i Ostindiens bergstrakter. G. har en låg puckel och är till färgen brunsvart med ljusare rygg och ben. Gaurisa’nkar, fjälltopp i Himalaja. Når 7,140 m. ö. h. Ga’uss, K. F., 1777—1855, tysk matematiker, fysiker och astronom. G. har utfört banbrytande undersökningar inom olika matematiska områden såsom talteorin, algebran, sannolikhetskalkylen, den icke-euklidiska geometrin m. m. Gausta, bergstopp i Telemarken, s. Norge. Når 1,880 m. ö. h. Ga’uthjod, under 1700-t. uppkommet namn på Götaland, bildat efter mönster av det fornisländska Svitjod. Gautier [gåtje’], Théophile, 1811— 72, fransk författare, även verksam som konst- och teaterkritiker. G. förfäktade satsen ”konsten för dess egen skull”, d. v. s. han ville bortse från varje social eller moraliserande tendens för att i stället betona det rent konstnärliga. Hans diktning känne- tecknades också av en utsökt formskönhet. Förutom talangfulla reseskildringar märkas bland G:s arbeten diktsamlingen Émaux et camées, romanerna Le Capitaine Fra-casse, Mademoiselle de Mau-p i n m. fl. Gavarni’, P., 1804—66, fransk grafi: ker och akvarellist, var medarbetare i flera illustrerade tidskrifter i Paris, 1837 i tidningen ”Charivari”, där han med godlynt ironi gav bilder från Paris’ bohemvärld i flera litografserier. 1847—51 vistades G. i London, där han med tilltagande bitterhet utförde på kornet tagna typer ur Londons lägsta samhällsklasser. Gavelin, Axel, f. 1875, sedan 1916 överdirektör och chef för Sveriges Geologiska Undersökning (se Geologiska Byrån). Gawell, se Delsbostintan. Gavleån, avlopp för Gästriklands Storsjö; utfaller i Bottniska viken vid staden Gävle. Gavott’, fransk dans i 4A takt. Gay-Lussac [gälysack’], J. L., 1778 —1850, fransk kemist och fysiker. Bland hans arbeten torde i första hand böra nämnas hans undersökningar rörande gasernas volymförändringar vid temperaturförändringar och vid kemiska processer. Enligt en efter honom uppkallad lag utvidga sig alla gaser vid en grads temperaturförhöjning med V273 av sin volym; efter en annan stå vid kemiska reaktioner mellan gaser gasernas volymer i ett enkelt förhållande till varandra (ex. en volym syrgas förenas med två volymer vätgas till två volymer vattengas). Gay-Iaissacs lag, se Gay-Lussac. Gay-I/ussaos torn, se Svavelsyra. Gaz’a el. Ghassa, stad i s. Palestina, på en bördig alluvialslätt, fordom betydande sjöstad, numera genom igen-landning 5 km. från havet. 18,000 inv. Gaz’aland, se Mogambique (Portugisiska öst-Afrika). Gazett’, tidning, tidskrift. Gazette des beaux-arts (gasett* de båsa’r), den förnämsta franska konsttidskriften, grundad 1858. Gd, kem. tecken för en atom gado-linium. G dur, durart, förtecknad med it för f, med g till grundton och e moll till parallelltonart. Ge, kem. tecken för en atom germa-nium. Geber, se Hugo Gebers förlag. Gebi’t, fack, område. Geckoödlor (Geckonidse), en familj små ödlor, vilka på tårnas undersidor ha häftskivor, som tillåta dem att krypa till och med på undersidan av plana ytor. De ha ögonlocken genomskinliga och sammanvuxna. G. äro vanliga i varma länder.