Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geddes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geddes [ged’is]. — 1. Sir Eric
Cam-pell G., f. 1875, engelsk politiker,
ursprungligen finansman. G. var
marinminister 1917—19 ocli transportminister
1919—21. Under 1921—22 var G.
ordförande i en kommitté, som hade till
uppgift att föreslå besparande åtgärder
inom statsförvaltningen. Geddesyxan
blev sedan ett bevingat ord,
betecknande sådana åtgärder. — 2. Sir Auckland
Campell G., f. 1879, den förres bror,
ursprungligen läkare, utförde under
kriget en del organisationsarbeten och
var 1920—23 brittisk ambassadör i
Washington samt deltog som brittisk
representant i
Washingtonkonferen-sen.
GedPgen, ren, pålitlig.
Geest, beteckning för vissa
ofruktbara sandhedsområden i nv. Tyskland
och angränsande delar av Holland.
Geestemiii^de, hamnstad till Bremen,
nv. Tyskland. 30,000 inv. Stor
fisk-och petroleumhandel.
Geffroy [s/äfroa’], M. A., 1820—95,
fransk historieskrivare, sysselsatte sig
bland annat med ett noggrant studium
av Skandinaviens historia, exempelvis
i Gustave III et la cour de
France samt i Histoire
Universell e, vilken redigerades av V.
Duruy.
Gefion [gev’jån], en av asynjorna i
den nordiska gudasagan, enligt Snorre
beskyddarinna för dem, som dö som
jungfrur.
Gefle, se Gävle.
Gefundenes Fres’sen [gefond’nes-],
ty., ”funnen mat”, något som kommer
väl till pass, just lämpar sig för
tillfället.
Gegerfelt, Y. v., 1844—1920,
landskapsmålare, en av de första
representanterna för det franska friluftsmåleriet
i Sverige.
Geheim [gehaj’m], ty., hemlig, ingick
i ett flertal ryska och tyska titlar,
t. ex. Geheimrat. Liknande titlar
finnas ännu i Danmark och Finland.
Gehen’na, helvetet, ursprungligen en
dal, där israeliterna offrade barn till
guden Molok, sedermera en
avstjälpningsplats för avskräde.
Gehängr’, bälte, rem (för sabel).
Gehör, ty., hörsel*, oftast avseende
”musikaliskt” G., d. v. s. förmågan att
uppfatta olika toners renhet och läge.
Geibel [gaj’bel], E. v., 1815—84, tysk
skald, var åren 1852—69 prof. i tysk
litteratur i Miinchen, där han var
medelpunkten i en betydande litterär
krets. G. var en mästare i den
formella språkbehandlingen men utan
djupare originalitet.
Geijer, Erik Gustav, 1783—1847,
historiker, skald, politiker, filosof,
tonsättare, utgick från ett välbärgat
bruksägarhem i Värmland och
studerade historia och filosofi i Uppsala.
Av stor betydelse för G:s utveckling
blev en resa till England 1809—10.
1811 stiftade G. Götiska förbundet, i
vars organ, tidskriften Iduna, han
framträdde med de av fosterländskt
patos och ungdomlig hänförelse burna
dikterna Vikingen och O d a 1 b o
n-d e n. Samtidigt skrev G. filosofiska
skrifter (Om falsk och sann
uppfostran, Thorild), med en
romantiskt och religiöst betonad
åskådning. Från denna tid är även
den bekanta romansen Den lilla
kolargossen. 1817 blev G. prof.
i historia i Uppsala och utgav 1818—19
det historiskt-filosofiska verket F e
o-dalism och republikanis m.
I 1820-t:s politiska liv trädde G. i
spetsen för den historiska
konservatismen. 1825 utkom första delen av det
aldrig avslutade verket Svea rikes
hävder, som dock sedan
omarbetades och fortsattes i Svenska
folkets historia, där G. starkt
betonar konungarnas betydelse i
historien. På 1830-t. skedde G:s
uppseendeväckande ”avfall” från
konservatismen, och han verkade hädanefter för
liberala reformer, både som författare
och riksdagsman. Sin övergång till
liberalismen motiverade han i sin
tidning Litteraturbladet. Även
inom litteraturen gjorde sig hans
omvändelse märkbar, i det han angrep
den nyromantiska skolan och i stället
hävdade en måttfull realism.
Geijerstam, Gustaf af, 1858—1909,
författare, en av de främsta
representanterna för det realistiska genombrott,
som på 1880-t. inträffade i svensk
litteratur. Bland G:s tidigare arbeten
märkas romanerna Erik Grane,
Pastor Hallin,
folklivsskildring-ar och allmogepjäser (Per Olsson
och hans käring). I G :s senare
författarskap trädde en något ordrik
skildring av psykologiska problem i
förgrunden (Medusas huvud,
Boken om 1 i 11 e-b ror).
Geislia [gej’sja], jap., namn på
japanska sångerskor och danserskor,
anställda i tehus eller vid privata fester.
G. erhålla en omfattande utbildning i
dans, musik och sång.
Geiss’Ier, IL, 1814—79, tysk fysiker,
som bland annat uppfunnit en
kvicksilverluftpump. Geisslerröret är
uppkallat efter G. men ej uppfunnet av
honom.
Geiss’lerrör, tillsmälta glasrör med en
tråd, avsedd att tjänstgöra som
elektrod, av platina el. aluminium insmält
i vardera änden och innehållande starkt
förtunnade gaser. Då elektroderna
förbindas med en strömkälla, utgår från
anoden ett ljus, anodljuset, som till
större delen fyller röret och som beror
därpå, att gaspartiklarna blivit lysan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
