Gran, kvist med lian- ocli honblommor. landets sydligare delar liar G. dock ej nått. Kottarna äro hängande, och frösättningen är vanligen rikast vart fjärde år. Fröna spridas med vinden. G. når en ålder av upp till 400 år. Veden är som bränsle och virke något sämre än tallens men är utmärkt för tillverkning av pappersmassa. Grana’da. — 1. Landskap i s. Spanien vid Medelhavet, 12,500 kvkm., 000,000 inv. G. är till största delen ett bergland. Bland bergskedjorna märkes Sierra Nevada med Mulaiiacén, Europas högsta fjälltopp utanför Alperna, vilken når 3,500 m. ö. h. Kuststräckan längs Medelhavet är lågländ och tämligen bördig. Fruktodling bedrives i stor omfattning. — 2. Stad 1 provinsen G. 113,000 inv. Sockerindustri. Universitet. I närheten Alham-bra. På 1200-t. blev G. morernas huvudstad. Sedan morerna förjagats från det övriga Spanien, var G. till 1492 muhammedanernas sista fotfäste i Europa. — 3. Stad i republiken Nicaragua, Amerika. 17,000 inv. Universitet. Grana't. — 1. Ett i många varieteter uppträdande silikatmineral med kalk, järn, magnesium, mangan, aluminium i växlande proportioner. G. kristalliserar i reguljära systemet (vanligen som dodekaedrar) och är brunrött, genomskinligt, glasglänsande. De vackraste granaterna, ’ädelgranat\ användas såsom ädelstenar. De fås från Böhmen och Ceylon. G. är en beståndsdel i granatgneis, som är en vanlig bergart i Södermanland, Gästrikland, Västerbotten ocli andra trakter i vårt land. — 2. Med sprängämne fylld projektil. Vid anslag mot målet sönderspränges G. och splittrar el. antänder detta. Jfr Granatkartesch. Grana’tkartescli el. slirapnel, med sprängämne och kulor fylld projektil. Då G. spränges sönder, vilket genom en särskild anordning kan ske på viss tid efter avskjutningen oftast i luften, komma kulorna att beskriva egna banor. Deras genomträngningskraft är dock ej stor. Grana’täppleträd (Punica granatum), österländskt fruktträd, som odlas i varma länder. G. har röda blommor och röda el. gula, apelsinstora, ätliga frukter med läderartat skal. Under 1400- och 1500-t. användes i stor utsträckning stiliserade motiv av G. i italienska praktvävnader. Gran Oana’ria, den näst största och den bördigaste av Kanarieöarna, 1,670 kvkm., 130,000 inv. Huvudstad Las Palmas, 67,000 inv. Gran Chaco [-tja’kå], beteckning för ett stort slättområde i det inre Sydamerika, som från Argentina sträcker sig nc.rrut in i Paraguay och Bolivia. S. delen är till sin natur en fortsättning av det argentinska pampasområ-det, n. delen är delvis betäckt av tropiska skogar, bland annat av palmer och det för sitt utomordentligt hårda trä bekanta quelbrachoträdet. Grand. — 1. Den högsta spanska adelstiteln, som ursprungligen innehades av Kastiliens länsherrar men under nya tiden blev en hovtitel utan maktbefogenhet. G. erhöllo plats i senaten 1834. — 2. Fr. och eng., stor, förnäm. Gra’nd Can’jon, se Colorado Canjon. Grandezz’a, en grands värdighet; överdriven värdighet i uppträdandet. Grandio’s, storartad, ståtlig, majestätisk. Grand old man [grsend åold insen], The, eng., ”den store gamle”, ursprungligen hedersnamn på Gladstone, användes även om andra ledande personligheter. Grand prix [grang pri], stora priset vid utställningar. — Grand prix de Paris [-dö pari’], årlig kapplöpning i maj vid Longchamps utanför Paris. Grand Rapids [gränd räp’ids], stad i Michigan, U. S. A., vid den i floden Michigan utmynnande 'Grand river, vilken är segelbar till G. 138,000 inv. Tillverkning av möbler, trämassa och maskiner. Grand-seigneur [ grang-sänjö’r], fr., förnäm herre. Grane, Sigurd Fafnesbanes ridhäst, se Volsungasagan. Grani’kos, liten flod i nv. Mindre Asien, bekant för den där av Alexander den store vunna segern över perserna 334 f. Kr. Grani’t, kristalliskt kornig magma-bergart, bestående huvudsakligen av kvarts, alkalifältspater och glimmer