Gradua’le, en växelsång i den katolska mässan. G. motsvaras i den Lutherska kyrkan av gradualpsalmen. GraffFto kallas inom den klassiska arkeologin inristade inskrifter, i motsats till d i p i n t i, som är målade inskrifter. Gra’fisk framställning, framställning i bild av ett siffermässigt förhållande. Så kan t. ex. temperaturens variationer under en tidsperiod framställas ä ett diagram med tillhjälp av tvenne mot varandra vinkelräta koordinat -axlar. Tidsperioderna avsättas efter den ena axelns riktning, antalet grader efter den andras. De på detta sätt erhållna punkterna sammanbindas genom en kurva. Vidare kan t. ex. å en karta folkmängdstätheten markeras genom punkter, som placeras olika tätt, eller höjdförhållandena genom olika färger. Gra’fisk konst, grafik, benämning på konstnärliga reproduktionssätt, vid vilka en teckning mångfaldigas genom avtryck. Till G. höra djuptrycket gravyr, etsning, högtrycket träsnitt samt plantrycket litografi. GrafPt består av grundämnet kol, kristalliserat som små fjäll. G. är me-tallglänsande, gråsvart avfärgande, repas lätt med nageln och förekommer dels såsom små fjäll eller korn sparsamt instrött i vissa bergarter, dels såsom mera samlade lager. Användes till blyertspennor, eldfasta deglar m. m. Den bästa G. fås från Bajern, Ceylon och Sibirien. Betydande fyndigheter av sämre kvalitet förekomma i vårt land särskilt i Norrbotten. Grafologi’, läran om handskrifternas karaktär och konsten att fastställa om två skrifter skrivits av samma person. G. benämnes även den mera tvivelaktiga konsten att ur handstilen utläsa en persons karaktärsegenskaper. Grafostati’k, är den gren av byggnadskonsten, som, med användande av den allmänna mekanikens lagar för krafters sammansättning och verkan, söker bestämma byggnadskonstruktio-ners hållfasthet och påfrestningar. Grågäs el. Grågås, tvenne isländska handskrifter från 1200-t., som innehålla gamla isländska lagar. Gra’hamsbröd bakas av sammanmalet vetemjöl och är något vitaminrikare och kolhydratfattigare än bröd av siktat mjöl. G. är uppkallat efter en amerikansk vegetarian och användes bland annat vid sockersjuka. Gra’liams land, polarland i Södra ishavet, s. om Sydamerika,, på båda sidor om södra polcirkeln. Tillhör sedan 3909 brittiska kronkolonin Falklands-öarna. Den svenska antarktikexpedi-tionen (1901—1904) hade sitt huvudsakliga undersökningsfält vid n. ändan av G. Gram, ett tusendels kg. Förkortat gr. Gram, H. C. J., f. 1853, dansk läkare, berömd för en av honom uppfunnen metod att färga bakterier. Gram’ato,m. Med G. förstås i kemin så många gram av ett ämne, som dess atomvikt anger. GramFneaj, växtfamilj, tillhörande Monocotyledonese, vars arter ha ihålig, av leder avdelad stam (strå). Blommorna sitta i små ax, som i sin tur äro anordnade i ax el. vippor. Befruktningen sker vanligen med vindens tillhjälp. Frukten är en nöt med stor, mjölig frövita. G:s arter uppgå till över 4,000. De utgöra en stor del av jordens växttäcke. Många för människan betydelsefulla kulturväxter höra till G., såsom sädesslagen ris, majs, en hel del foderväxter och sockerröret. GramkalorF, se Kalori. Grammatik, språklära, en systematisk framställning av ett språks lagar. I en fullständig G. märkas följande huvudavdelningar: ljudlära (fonetik), böjnings- el. flexionslära, stam- och ordbildningslära samt ordfognings- el. satslära (syntax). Till syntaxen hän-föres stundom som särskild grupp betydelseläran (semasiologi). Den jämförande el. komparativa G. ger en sammanfattning av besläktade språks lagar, medan den historiska G. behandlar utvecklingsformerna inom ett visst språk. Den jämförande och historiska G:s grundläggare inom den indoeuropeiska språkstammen är den tyske språkforskaren F. Bopp. Grammafiker kallades under forntiden lärare i klassiska språk, vilka föreläste över inskrifter och andra litterära minnesmärken, dels ur språklig, dels ur litteraturhistorisk synpunkt. G:s skrifter äro värdefulla för vår kännedom om antiken och de döda språken. Gram’mes ring, se Elektriska maskiner. Grammofo’nen bygger på samma princip som fonografen. Upptagningen sker dock på en plan skiva, å vilken stiftet beskriver en spirallinje. Gram'moleky’1. Med G. förstås inom kemin det antal gram av ett ämne, som dess atomvikt anger. Gra'mpianbergen, skotsk bergstrakt, känd för sin naturskönhet. Dess högsta topp, Ben Nevis, Storbritanniens högsta berg, når 1,340 m. ö. h. Gran (Picea excelsa) är det vanligaste skogsträdet i n. Europa och Asien. Till vårt land har det invandrat från nö. Den starka skuggighet, som karakteriserar granskogen, för-drages ej av andra träd, såsom tall och lövträd, och G. har därför allt mer och mer utträngt dessa träd. Till