Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudsfrid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillvaron borde ha en förnuftig
mening. Detta antagande medför
antagande av ett absolut förnuft, ett
högsta väsen (det teleologiska beviset).
Man har framhållit att allting måste
ha en första orsak, vilket förutsätter
en världsalltets skapare (det
kosmologiska beviset). Vidare har
framhållits, att föreställningen om ett
absolut fullkomligt högsta väsen även
måste innefatta detta väsens existens.
I annat fall skulle man kunna tänka
sig något ännu fullkomligare,
nämligen en Gud, som existerade (det
onto-logiska beviset). Dessa bevis
betraktas numera som föga
tillfredsställande. Det är ju ej givet att tillvaron
måste ha en förnuftig mening el. att
världsalltet ej funnits av evighet. Det
sistnämnda beviset har ju vidare, som
bland annat Kant påvisat, mera
karaktären av en ordlek. Även andra
bevis såsom t. ex. det antropologiska,
vilket av gudsbegreppets allmänna
förekomst hos skilda folk sluter till att
en Gud måste existera, äro ävenledes
föga bevisande. Att alla människor
tro någonting, bevisar naturligtvis ej
att denna tro ej är vidskepelse.
Endast på säkra fakta grundade logiska
slutsatser bevisa riktigheten av en
åsikt. Ett sådant G. finnes ej.
Gudsfrid el. Gudsfred, vapenvila
mellan stridande under 1000- och
1100-t. på vissa överenskomna dagar,
även fridlysning av kvinnor, präster
och kyrkobyggnader m. m.
Gudspenning:, avgift, som under
medeltiden betalades till kyrkan el. de
fattiga vid ingående av ett avtal.
Guelfer [gel’f-], även welfer,
medeltida partinamn i Italien, från början
avseende furstesläkten Welfs
parti-gängare, därefter anhängarna av
påve-dömet i motsats till kejsardömet, vars
anhängare kallades ghibelli’ner.
Guerieke [Ge’r-], O. von, 1602—86,
borgmästare i Magdeburg, bekant för
sina undersökningar av lufttrycket.
Hans mest kända försök, som
utfördes inför kejsaren vid riksdagen i
Regensburg 1654, är försöket med de
magdeburgska halvkloten. Två
halvklot av metall sammanlades med de
plan slipade kanterna mot varandra,
varefter luften pumpades ut ur det
sålunda bildade klotet, vars diameter
vid det nyss omtalade tillfället var
40 cm. 8 hästar, spända för vardera
halvklotet, kunde endast med
svårighet draga isär de bägge klothalvorna.
Guerilla [geril’ja], sp., småkrig,
skärmytsling. Se Gerillakrig.
Guernesey [ge’rnsi], se
Normandiska öarna.
Guesde [gädd], Jules, 1845—1922,
fransk marxistisk politiker, vars
anhängare benämndes guesdister.
Deltog i kommunupproret 1871 och vista-
des efter detta under flera år i
landsflykt. Under världskriget var G.
medlem av Vivianis
nationalförsvarsrege-ring samt av Briands ministär.
Gueuser el. Geuser [gö’ser], namn
på de protestanter, som på 1500-t.
opponerade emot det spanska
herraväldet i Nederländerna.
Guide [gi’d], fr., se Gid.
Guido Areti’no [goi’då], G. av
Arez-zo, omkring 995—1050, italiensk
musiklärd, vilken införde flera
musikaliska nyheter och bland annat
bestämde notlinjernas antal till fyra i
stället för två.
GuTdo Re’ni, se Reni.
Guieime [gie’nn], fransk provins vid
Atlanten (Biscayabukten), mellan
floderna Garonne och Dordogne.
Guildhall [giPdhå’1], eng., rådhuset
i London City, förr köpmännens
gilleshus i London.
Guildsocialism [gild-], se
Skråsocialism.
Guillaume [gijå’m], fr., Vilhelm.
Guillocheringr [gijåsje’-], maskinell
metod att åstadkomma gravyrmönster
på metall. G. har fått sitt namn av
uppfinnaren Guillot och användes
bland annat vid sedeltryckning.
Guillotine [gijåti*n], se Giljotin.
Guinea [gin’i], eng., gammalt
engelskt guldmynt = 21 shillings,
begagnas ännu som räkneenliet. Ett pund
är 20 shillings.
Guinea [gine’a], benämning på en
landsträcka vid Afrikas v. kust, från
s. Senegal längs Guineabukten till
Damaraland i s. Delas i övre G.,
vanligen kallat Guineakusten, och Nedre
G., mellan vilka Kap Lopez i Franska
Kongo utgör gräns, övre G. har
sedan gammalt delats i 4 ”kuster”,
vilka ha namn efter de varor, som förr
varit de viktigaste för varje område:
Pepparkusten, Guldkusten,
Elfenbenskusten och Slavkusten. G: s kuster
äro i allmänhet låga. I övre G.
bestå de till största delen av grässlätter,
medan i Nedre G. stora urskogar
förekomma. G:s viktigaste produkter äro
palmolja, palmkärnor, kautschuk,
elfenben samt från Guldkusten guld.
Politiskt är G. fördelat mellan flera
makter; jfr Afrika.
Guirlander [girlang’d], fr., se
Girland.
Guise [gis], fransk hertiglig släkt,
gren av huset Lothringen. — 1.
Fran-Qois de Lorraine, hertig av G., 1520—
63, var en av katolikernas ledare i
kampen mot hugenotterna. — 2. Henri
de Lorraine, hertig av G., 1550—88,
den förres son, blev en av
huvudmännen för det katolska partiet, sedan
fadern mördats av en hugenottisk
adelsman. G., som stämplade mot konung
Henrik III, blev på dennes befallning
mörd^c].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
