tillvaron borde ha en förnuftig mening. Detta antagande medför antagande av ett absolut förnuft, ett högsta väsen (det teleologiska beviset). Man har framhållit att allting måste ha en första orsak, vilket förutsätter en världsalltets skapare (det kosmologiska beviset). Vidare har framhållits, att föreställningen om ett absolut fullkomligt högsta väsen även måste innefatta detta väsens existens. I annat fall skulle man kunna tänka sig något ännu fullkomligare, nämligen en Gud, som existerade (det onto-logiska beviset). Dessa bevis betraktas numera som föga tillfredsställande. Det är ju ej givet att tillvaron måste ha en förnuftig mening el. att världsalltet ej funnits av evighet. Det sistnämnda beviset har ju vidare, som bland annat Kant påvisat, mera karaktären av en ordlek. Även andra bevis såsom t. ex. det antropologiska, vilket av gudsbegreppets allmänna förekomst hos skilda folk sluter till att en Gud måste existera, äro ävenledes föga bevisande. Att alla människor tro någonting, bevisar naturligtvis ej att denna tro ej är vidskepelse. Endast på säkra fakta grundade logiska slutsatser bevisa riktigheten av en åsikt. Ett sådant G. finnes ej. Gudsfrid el. Gudsfred, vapenvila mellan stridande under 1000- och 1100-t. på vissa överenskomna dagar, även fridlysning av kvinnor, präster och kyrkobyggnader m. m. Gudspenning:, avgift, som under medeltiden betalades till kyrkan el. de fattiga vid ingående av ett avtal. Guelfer [gel’f-], även welfer, medeltida partinamn i Italien, från början avseende furstesläkten Welfs parti-gängare, därefter anhängarna av påve-dömet i motsats till kejsardömet, vars anhängare kallades ghibelli’ner. Guerieke [Ge’r-], O. von, 1602—86, borgmästare i Magdeburg, bekant för sina undersökningar av lufttrycket. Hans mest kända försök, som utfördes inför kejsaren vid riksdagen i Regensburg 1654, är försöket med de magdeburgska halvkloten. Två halvklot av metall sammanlades med de plan slipade kanterna mot varandra, varefter luften pumpades ut ur det sålunda bildade klotet, vars diameter vid det nyss omtalade tillfället var 40 cm. 8 hästar, spända för vardera halvklotet, kunde endast med svårighet draga isär de bägge klothalvorna. Guerilla [geril’ja], sp., småkrig, skärmytsling. Se Gerillakrig. Guernesey [ge’rnsi], se Normandiska öarna. Guesde [gädd], Jules, 1845—1922, fransk marxistisk politiker, vars anhängare benämndes guesdister. Deltog i kommunupproret 1871 och vista- des efter detta under flera år i landsflykt. Under världskriget var G. medlem av Vivianis nationalförsvarsrege-ring samt av Briands ministär. Gueuser el. Geuser [gö’ser], namn på de protestanter, som på 1500-t. opponerade emot det spanska herraväldet i Nederländerna. Guide [gi’d], fr., se Gid. Guido Areti’no [goi’då], G. av Arez-zo, omkring 995—1050, italiensk musiklärd, vilken införde flera musikaliska nyheter och bland annat bestämde notlinjernas antal till fyra i stället för två. GuTdo Re’ni, se Reni. Guieime [gie’nn], fransk provins vid Atlanten (Biscayabukten), mellan floderna Garonne och Dordogne. Guildhall [giPdhå’1], eng., rådhuset i London City, förr köpmännens gilleshus i London. Guildsocialism [gild-], se Skråsocialism. Guillaume [gijå’m], fr., Vilhelm. Guillocheringr [gijåsje’-], maskinell metod att åstadkomma gravyrmönster på metall. G. har fått sitt namn av uppfinnaren Guillot och användes bland annat vid sedeltryckning. Guillotine [gijåti*n], se Giljotin. Guinea [gin’i], eng., gammalt engelskt guldmynt = 21 shillings, begagnas ännu som räkneenliet. Ett pund är 20 shillings. Guinea [gine’a], benämning på en landsträcka vid Afrikas v. kust, från s. Senegal längs Guineabukten till Damaraland i s. Delas i övre G., vanligen kallat Guineakusten, och Nedre G., mellan vilka Kap Lopez i Franska Kongo utgör gräns, övre G. har sedan gammalt delats i 4 ”kuster”, vilka ha namn efter de varor, som förr varit de viktigaste för varje område: Pepparkusten, Guldkusten, Elfenbenskusten och Slavkusten. G: s kuster äro i allmänhet låga. I övre G. bestå de till största delen av grässlätter, medan i Nedre G. stora urskogar förekomma. G:s viktigaste produkter äro palmolja, palmkärnor, kautschuk, elfenben samt från Guldkusten guld. Politiskt är G. fördelat mellan flera makter; jfr Afrika. Guirlander [girlang’d], fr., se Girland. Guise [gis], fransk hertiglig släkt, gren av huset Lothringen. — 1. Fran-Qois de Lorraine, hertig av G., 1520— 63, var en av katolikernas ledare i kampen mot hugenotterna. — 2. Henri de Lorraine, hertig av G., 1550—88, den förres son, blev en av huvudmännen för det katolska partiet, sedan fadern mördats av en hugenottisk adelsman. G., som stämplade mot konung Henrik III, blev på dennes befallning mörd^c].