- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
941-942

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldfisk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Guldfisk, till Karpar hörande små fiskar, vilka särskilt i Kina och Japan hållas i små akvarier. Flera variete-ter, tecknade på olika sätt i guld, rött och grått och med mer el. mindre egendomligt utvecklade fenor, ha på så sätt framodlats. Guldhornen, två guldhorn, vilka hittades i byn Gallehus i Ribe, Jylland, 1639 och 1734. G. bortstulos 1802 och nedsmältes, men ha senare rekon-strerats efter bevarade beskrivningar. Det ena av G. bar en märklig runinskrift. Båda hornen voro av gediget guld och konstnärligt utsirade och prydda. Guldin [go’ldin], P., 1577—1643, schweizisk matematiker, mest känd för ett efter honom uppkallat teorem, enligt vilken den rotationsyta respektive rotationskropp, som uppkommer, då en plan kroklinje respektive yta roterar kring en axel i sitt eget plan, är lika med produkten av kurvans längd respektive ytans storlek och den väg, dess tyngdpunkt vid rotationen beskriver. Guldins teorem, se Gul din. Guldkroken, bygden v. om Vättern, invid staden Hjo. Guldkusten, brittisk koloni i v. Afrika på Guineakusten. Innefattar även Aslianti. 208,000 kvkm. 2 milj inv. Därav omkring 2,000 européer. Utförsel av tropiska produkter. Guldmyntfot råder i ett land, där huvudmyntet präglas uteslutande av guld. För att guldmyntfoten skall vara fullt genomförd fordras, att utelöpande sedlar vid anfordran inlösas till sitt fulla värde av vederbörande centralbank, att den enskilde kan få omyntat guld präglat utan annan kostnad än någon mindre avgift för präglingen samt att guldhandeln (import och export) är fri. Jfr Penningväsen. Guldparite’t, den mängd guld, som motsvarar penningenheten. I Sverige innehåller en krona V24S0 kg. guld. Guldpunkt. Om i två länder fullt genomförd guldmyntfot råder, kan kursen å det ena landets mynt, uttryckt i det andras, variera endast inom mycket snäva gränser. Skulle nämligen kursen för det ena landets betalningsmedel stiga, nås mycket snabbt en punkt, då det för det andra landet blir ekonomiskt fördelaktigt att betala genom guldexport, ehuru vissa försändnings- och andra kostnader äro förenade härmed. Med övre och nedre guldpunkten förstås de något över respektive under parivärdet liggande kurser, vid vilket nyss antydda förhållanden inträda. Guldpurpur, en av guldldorid samt tennklorid och tennklorur bestående blandning, som användes för att färga glas och porslin rött. Guldregn, se Gullregn. Guldsalt, kem. formel NaAuCLi, användes vid toning inom fotografin. Guldsmedshyttan, brukssamhälle vid Arbogaåns ö. källarm, v. Västmanland. 1,650 inv. Masugnar, gjuterier, mekanisk verkstad m. m. Guldsmedskonst, konstnärlig bearbetning av ädla metaller samt även pärlor och ädla stenar (juvelerar-konst). Inom G. finnas många olika metoder, av vilka de flesta redan voro utbildade under forntiden. För hand utföras exempelvis ciselering, puns-ning och gravering. För konstnärligt prydande använder man sig av filigran, niello, tauschering. Från antiken finnas bevarade flera guld- och silverarbeten av högt konstnärligt värde. Den grekiska konsten använde sig av guld i förening med elfenben till skulpturer. Medeltidens G. utvecklades huvudsakligen i samband med religiösa bruk. Under renässansen och senare perioder nådde G. en mycket hög utveckling. Benvenuto Cellini är G: s kanske mest kända namn. Under 1800-t. inträdde en avmattning, men de senare åren ha kännetecknats av en strävan att nydana guldsmedskonsten. Guldspärr, upphävande av rätten att få främmande guldmynt el. metalliskt guld växlat i landets betalningsmedel (sedlar el. guldmynt). G. vidtogs i Sverige 1916 och upphävdes år 1924. Guldtäckning:, en i regel i länder med guldmyntfot gällande bestämmelse, enligt vilken den utelöpande sedelmängden skall till minst viss del motsvaras av centralbankens guldkassa. Jfr Penningväsen. Guldvärde, det värde G. äger i förhållande till värdet av varor och tjänster. Vid stigande prisnivå säges G. alltså sjunka, medan G. stiger, då prisnivån faller. Jfr Penningväsen. Guldålder, se Egeisk kultur. Gulhämplingrsläktet (Serinus), ett släkte finkfåglar, vanligen tecknade i gult. Hit hör bland andra Vilda kanariefågeln (S. canarias), som är gröngul med mörkare rygg. Den finnes på Kanarieöarna och är stamformen till de mer el. mindre rent gula, tama Kanariefåglarna. Gullbag-grar (Cetonia), till bladbaggar hörande skalbaggar med kullrig metallskimrande kropp. Tre arter finnas i Sverige. Gullberg-, f. d. fästning vid Göteborg. Gullholmen, municipalsamhälle vid västkusten, nära ön Orust, mellersta Bohuslän. 750 inv. Fiskläge. Konservfabrik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free