— 2. Högre skolor, avsedda som förberedelse till universitetsstudier. G. funnos i slutet av medeltiden i Italien. I Sverige bildades det första G. i Västerås 1623. Gymnasti’k, systematiskt utförda kroppsrörelser, avsedda att träna kroppens muskler. Redan sedan forntiden ha väl kroppsrörelser, särskilt i form av tävlingar och lekar alltid förekommit. En mera målmedvetet ordnad G. uppstod först under slutet av 1700-t. och början av 1800-t. Bland föregångsmännen må nämnas Guts-Muths, som utgav den första handboken i gymnastik 1793. Påverkad av denne grundläde svensken P. H. Ling sitt berömda gymnastiska system, vilket vunnit utbredning långt utanför Sverige. I andra länder ha utvecklats andra system med mer el. mindre avvikande rörelsetyper. Den svenska G. avser att allsidigt trana kroppens muskler genom en följd av enkla rörelser. Gentemot sporten och mera oorganiserade kroppsrörelser besitter G. fördelen att utveckla en god hållning. Felställningar beroende på alltför kraftig träning av speciella muskelgrupper undvikas. Däremot besitter G. den olägenheten att rörelserna i och för sig ej tjäna förnuftiga ändamål, varav följer att G. till en viss grad blir långtråkig, särskilt för ungdom verkar meningslös, en olägenhet, som naturligtvis dock ej hindrar att G. särskilt för skolungdom har en viss betydelse. Gymnastikdirektör. Legitimation som G. erhålles hos Medicinalstyrelsen efter genomgången stadgad kurs å Gym-nastfska Centralinstitutet (2-årig för kvinnliga, 3-årig för män), Sydsvenska el. Arvedsonska instituten. Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm utbildar manliga och kvinnliga gymnastiklärare. G. grundades 1813 av P. H. Ling. Inträdesford-ringar äro studentexamen el. 8-klas-sig flickskola samt läkarintyg om god kroppskonstitution. Vid G. utbildas kvinnliga lärarinnor (2-årig kurs) samt gymnastikinstruktörer för real-el. folkskola (1-årig manlig kurs) och gymnastiklärare för offentliga läroverk (3-årig manlig kurs). Gymnospermse [spär’me], den ena av fanerogamernas huvudavdelningar, utmärkes av att fruktbladen ej äro sammanvuxna utån fröna sitta ”nakna”, jfr Angiospermer. Gynan’dria, se Sexualsystemet. Gynandromorfi’, en hos djur sällsynt uppträdande egendomlighet bestående i att en större el. mindre del av kroppen är av annat kön än den övriga delen. Särskilt hos insekter har man kunnat konstatera sådana fenomen, då exempelvis de hanliga partierna ha mörkare färg än de honliga. Färgen ärves i dessa fall köns-bundet (som färgblindhet) så att t. ex. endast hannar kunna vara mörkfär-gade. Gynekolog!’, läran om sjukdomarna i de kvinnliga könsorganen. Gynomonoesi [-ånösi’] kallas det förhållandet, att såväl honblommor som tvåkönade blommor finnas hos samma växt. Finnas de på skilda växter kallar man förhållandet gyno-dioesi. Gyp [s;ipp], se Martel de Janville. Gyrosko’p, en apparat, konstruerad efter sådana principer, att den vanliga snurran kan sägas vara ett G., användes för att stabilisera fartyg, flygmaskiner m. m. Gyttja, sedimentär, grågrön-brun, smetig jordart, bestående av diato-macéskal, exkrement och skaldelar av vattendjur m. m. G. bildas på botten av sjöar och instängda havsvikar med klart vatten och förekommer även i botten av torvmossar, som bildats genom igenväxning av sjöar. Gyttjehad, bad vid vilka antingen hela kroppen nedsänkes i gyttja el. hela kroppen masseras med gyttja (egentligen gyttjemassagebad). G. är liudretande och användes vid reumatiska åkommor, gikt m. m. Gång, geol., sprickfyllnad i berggrunden ; fyllningen kan utgöras av mineral, som avsatts från cirkulerande vatten, ”mineralgångar”, el. bestå av stelnad lava, ”eruptivgångar” (ex. av diabas, basalt, porfyr) el. av sammankittade bergartsfragment ”brec-ci sgångar”. Gångart, vid gruvor bruklig benämning för mineral el. bergarter, som åtfölja el. omgiva malmerna. Gånge-Rolf, den förste hertigen av Normandie enligt norska sagor, vilka uppgiva honom vara son av Ragnvald, Harald Hårfagers jarl. Han var så storväxt, att en häst ej kunde bära honom, utan han måste gå till fots, därav namnet. G. erövrade i spetsen för vikingar Normandie. Gånggrift, grav från stenåldern bestående av en större fyrkantig el. rundad kammare ocli en från denna utgående smalare gång. G. är uppbyggd av på kant resta stenhällar och vanligen delvis el. helt täckt av jord. G. voro familje- el. släktgravar, i vilka man vanligen finner ett stort antal skelett samt vapen, husgeråd, smycken o. dyl. Gångspel, anordning för uppvin-dande av ankarkättingar å fartyg. Gångviken, municipalsamhälle 1 mil n. om Sundsvall, ö. Medelpad. 600 inv. Skönviks sågverk, det största sågverk i Sund svalls distriktet med gjuteri och sulfitfabrik.