;v , t •ig* , i i -OäSZ. ■ ■ ■ ^ V •• >J» p 1? V ; 1 i( 7 k . . ' * l Havre; till vänster rispliavre, till höger plymhavre. Havre (Avena sativa) är ej känd i vilt tillstånd. Den härstammar möjligen från flyghavre (A. fatua), som liknar odlad H. Av H. finnas många olika sorter, vilka grupperas i tvenne avdelningar, risphavre, som har allsidig vippa, och plymliavre, som har ensidigt riktade vippgrenar. Färgen hos skalen variera från svart och brunt till gult och vitt. H. är jämförelsevis anspråkslös med hänsyn till jordmån. Den odlas upp till G9° 5' i Europa. Mest H. produceras i Förenta staterna, Canada, Ryssland och •Tyskland. I Sverige odlas H. på nära a,4 av åkerjorden. Skörden uppgick 1911—20 till 1,094,000 ton i medeltal. Havre, se Le Havre. Havsbris, se Sjöbris. Havsgudar, gudomsgrupp i den grekisk-romerska gudasagan, hade sin boning i haven. Den förnämste H. var Poseidon (Neptunus). Bland andra H. må nämnas Pontos och Okeanos. Havsgrurkor, se Sjögurkor. Havsklimat el. maritimt klimat utmärker sig genom liten skillnad i värme mellan vinter och sommar och mellan natt och dag. Detta beror på att hav och stora sjöar uppvärmas långsammare än land men också långsammare avge sitt värme till luften ; härigenom tjänstgöra de som utjämnande värmereservoarer. — Motsats till H. är landklimat. Havsliljor, ett slags Iiårstjärnor. Havsmusfiskar (Holocephali), en ordning broskfiskar, som ha utdragen nos med munöppning på undersidan, en främre ryggfena försedd med stark tagg samt lång, smal stjärt. H. leva på stora djup. Havsnålfiskar (Syngnathidse), en familj fiskar, som ha kroppen täckt av benplåtar och nosen rörformigt förlängd. Hit höra H a v s n å 1 a r n a, som ha trådsmal stjärt och lång, utdragen kropp. Jfr Sjöhästar. IXavsormar, ett slags giftsnokar, som leva i Stilla havet och Indiska oceanen i närheten av kusterna. De äro skickliga simmare och livnära sig av fisk, kräftdjur etc. Havsruclef iskar (Sparidse), en familj taggfeniga fiskar, som ha liög, platt kropp, lång ryggfena och tre taggstrålar i analfenan. H avsru-d a n (Cantliarus cantharus) är blågrå med mörkare längsband och finnes i Medelhavet och Atlanten liksom Guld-bra x e n (Chrysoplirys aurata), som är tecknad i grönblått med guldgula längsband. Havssalter. Av de upplösta ämnen, som floderna tillföra havet, äro kar-bonater, sulfater och klorider de förhärskande. Karbonaterna utskiljas till det mesta genom kalkorganismer och bilda kalkstenar. Sulfaterna, klo-riderna och övriga i smärre mängder tillförda lättlösliga salter förbliva till det mesta i löst tillstånd, varigenom havets mängd av dessa ämnen ständigt ökas. Världshaven innehålla i runt tal 3.5 % upplösta salter. Bland dessa utgöra icke mindre än 77,6 % koksalt, därnäst i mängd komma klor-magnesium med 10.9 %, magnesiumsulfat (bittersalt) med 4.7 %, kalciumsulfat (gips) med 3.6 %, kaliumsulfat med 2.5 %, övriga ämnen med 0.7 %. Havets saltmängd motsvarar ett ungefär 43 m. tjockt lager utbrett över hela jordens yta. Inhaven ha, om de ligga i torra klimat (ex. Röda havet), en något högre, om de ligga i fuktiga klimat och mottaga mycket flodvatten (ex. östersjön), en mindre salthalt än världshaven. Ur instängda havsvikar och laguner i torra och heta klimat avsätta sig gips och koksalt m. fl. salter till följd av vattnets avdunstning. Havssköldpaddor (Cheloniidea), en grupp sköldpaddor, som ha fenlika extremiteter. De lägga sina ägg i sanden vid stränder. Soppsköldpad-d a n (Chelonia mydas) har ätbart kött. Den når en längd av c: a en meter och lever av växtämnen. Äkta k a r e 11 s k ö 1 d p a d d a n (C. imbri-cata) har genomskinliga, i gult och brunt tecknade ryggplåtar, vilka under namn av sköldpadd användas till kammar, spännen o. dyl. Havsströmmar uppkomma främst genom vindar, vilka mera beständigt blåsa i en viss riktning (passadvin-dar, monsuner) samt genom jordens rotation. Som allmän regel gäller, att varma H. gå från ekvatorn längs kontinenternas ö. kuster; längs deras v. kuster flyta kalla H. från polartrakterna. Kontinenternas kustlinjer äro av stor betydelse för strömmarnas riktning. H: s hastighet är på öppet vatten tämligen ringa, några dm. i