verkat för patriotism och sedlighet. Jfr även Bååth-Holmberg. Hormenkollen, höjd n. om Oslo, varifrån leder elektrisk järnväg. Hol-menkollenbacken, känd skidbacke. Holmestrand, stad vid Oslofjorden, Vestfold fylke, s. Norge, 2,200 inv. Utförsel av trämassa. Badort. Holmgrångr, under vikingatiden namn på en tvekamp, som ursprungligen utkämpades på en liten holme. H. till-greps ofta vid rättsliga meningsskiljaktigheter. Seden skall ha upphört omkring år 1000. Holmgrård, de gamla nordbornas namn på Novgorod och den därtill hörande delen av Gårdarike (det svenska vikingaväldet i Ryssland). HoFmia, lat., namn på Stockholm. HoFmium, kem., ett grundämne tillhörande de sällsynta jordmetallerna. Kemiskt tecken Ho. Atomvikt 163.5. Holmquist. — 1. C. F. H., 1857— 1922, ämbetsman och liberal politiker, civilminister i Edéns ministär 1919—20. — 2. F. H., f. 1857, skri vexpert. PI. grundade 1885 ett handelsinstitut i Göteborg, som numera har statsunderstöd. — 3. P. J. H., f. 1866, professor vid Tekniska högskolan, petrograf och urbergsgeolog. Holmsund, uthamn till Umeå. Holmön, ö i norra Kvarken, mellan Umeå och Vasa. Namnet användes också som beteckning för hela den tillhörande ögruppen. Fyrar i n. ändan (Fjäderegg) och s. ändan (Gadden) av ögruppen. Omkring 400 inv., som leva av fiske och något jordbruk. Holofer’nes, enligt Judits bok en av Nebukanesars fältherrar. H. mördades av Judit. Holstebro, stad i v. Jylland, Danmark. 9,000 inv. Stora kreatursmarknader. HoFstein, s. delen av preussiska provinsen Schleswig-Holstein, beläget mellan Elbe och Ej der. — Det medeltida namnet på I-I. var Nordalbingia, vilket ursprungligen bestod av landskapen Stormarm i s., Ditmarsken i v., H. i mitten av landet och Vagrien i ö. Stormarin och H. införlivades snart med Sachsen, gavs sedan 1110 som län åt en greve av Schauenburg och förenades 1143 med Vagrien. 1225 kom H. åter under ätten Schauenburg och ingick i Tysk-romerska riket. 1460 blev konung Kristian I av Danmark vald till greve av H., som 1474 upphöjdes till hertigdöme, samt till. hertig av Schleswig och avgav samtidigt en försäkran, att de båda länderna aldrig skulle skiljas. Ditmarsken förenades även med H. 1544 delades H. i Sönder-borg, Haderslev och Gottorp och upptogs några år därefter som tyskt rikslån i Nedersaxiska kretsen. Efter ytterligare delningar återgick den got- torpska delen av H. till Danmark 1773 (mageskiftet). Frågan om H:s ställning gav upphov till dansk-tyska kriget 1863—64, varefter H. kom under Preussen. — Se Danmarks historia. HoFstein-Gottforpska ätten, svensk kungaätt 1751—1818 (Adolf Fredrik, Gustav III, Gustav IV Adolf och Karl XIII). H. härstammade från den hol-stein-gottorpska grenen av den danska oldenburgska ätten. HoFsteinska partiet, politiskt parti i Sverige efter Karl XII: s död, vilket önskade, att hertig Karl-Fredrik av Holstein-Gottorp, kungens systerson, skulle väljas till svensk tronföljare. På riksdagen 1723 hade H. en jämförelsevis stark ställning och avslöt 1724 ett förbund med Ryssland, som gynnade partiets planer. Emellertid lyckades Horn förmå Sverige att gå med i Hannoverska alliansen, då H: s beroende av Ryssland syntes bli allt större. Riksdagen 1726—27 medförde I-I: s fall, och partiet upplöstes. Holyhead [hålPihedd], se Anglesey. Holyoake [håFioåk], G. J., 1817— 1906, engelsk socialpolitiker. H. har genom sitt författarskap och på annat sätt gjort en betydande insats för den kooperativa rörelsens utbredning i England. Han verkade även energiskt för utbredandet av en från religiösa inslag frigjord etik. Hom’burg, H. vor der Höhe, stad och livligt besökt brunnsort i preussiska provinsen Hessen-Nassau, nv. Tyskland, belägen vid foten av Tau-rius. 16,000 inv. Homeopati, se Homöopati. Home’riskt skratt, hjärtligt, bullrande skratt. Iiomerus låter ofta gudarna brista ut i ett outsläckeligt skratt. Home’ros, forngrekisk skald, vilken av grekerna ansågs som författare till de episka skaldestyckena Iliaden* och Odyssén*. Man har på senare tid starkt betvivlat, att H. ensam skulle vara författaren, och man har till och med ifrågasatt, om H. verkligen existerat. De homeriska dikterna äro avfattade på ett språk, bildat ur joniska och aioliska element. Versmåttet är hexameter och de behandla episoder, knutna till det grekiska härnadståget mot trojanerna. Dessa dikter ha haft en avgörande betydelse för alla tiders episka diktning och alltid utgjort den klassiska förebilden. Samtidigt giva de en på samma gång idealiserad och verklighetstrogen bild av grekiskt samhällsliv och grekiskt tänkande. Home rule [håum rol], eng., självstyrelse; främst använt som benämning på det förslag till irländsk författning, som av Englands liberala parti och irländarna framfördes 1SS6 och som sedan spelat eai dominerande roll i brittisk inrikespolitik. Enligt