Ho’hes Wenn, ett intill 700 m. högt bergsområde i västra Tyskland vid gränsen mot Belgien. Ho’he Tartfra, se Karpaterna. Hohe Tauern [hå’he ta’oern], alpgrupp i östalperna, belägen n. om floden Dravas övre lopp. Bland dess toppar märkes Gross Glockner, 3,800 m. ö. h. Hoj, litet fartyg med flat botten och en el. två master. Under 15- och 1600-t. användes H. i kusttrafik i Nederländerna och England. Hokkai’do (Jesso), den norra huvud-ön i den japanska ökedjan, 780 kvmil. Se Japan. Hok’usai, Iv., 1760—1849, japansk målare och tecknare, utförde flera serier färglagda träsnitt, kännetecknade av en enastående rikedom på uppslag samt säker iakttagelseförmåga. H. var påverkad av europeisk konst och är den i Europa mest kände japanske konstnären. Hok’uspok’us, antagligen en förvrängning av den katolska nattvards-texten Hoc est corpus, ”detta är min lekamen”. ET. är ett av trollkonstnärer använt uttryck och betecknar i vanligt språkbruk bländverk, mystisk handling. Holavedcn, skogstrakt mellan Vättern och sjön Sommen. Holbach [ålbakk’], P. H. T., 1723— S9, fransk upplysningsfilosof, utgav under märket Mirabaud det filosofiska verket Systéme de la nature, mest bekant för den däri förkunnade ateismen och materialismen. Holbeek, stad vid Isefjord, n. Sjsel-land, Danmark. 11,600 inv. Residensstad för Holbsek amt. Betydande spannmålshandel. Holbsek amt, danskt amt omfattande nv. delen av Sjselland jämte småöarna Sprogö, Agersö m. fl. 1,480 kvkm. 110,000 inv., därav 33,000 i am tets städer : Korsör, Slagelsé, Skelskör, Sorö (residensstad) och Ringsted. Holbein [hå’lbajn]. — 1. Hans H. (1. ä., omkring 1470—1524, tysk målare, vars tidigare tavlor ha en medeltida stel stil. Hans senare verk röja påverkan av renässansens målningssätt. — 2. Hans H. d. y., 1497—1543, son till föregående. Jämte Durer den tyska renässansens störste målare. Hans arbeten vittna om skarp iakttagelseförmåga, och han behärskade fullt renässansens friare perspektiv. H. var tidvis verksam i London. Till hans mest berömda arbeten räknas borgmäs-t a r Meyers Madonna samt talrika porträtt, däribland ett av H e n-rik VIII. Ho’Iberg:, Ludvig, 1684—1754, dansk författare, född i Bergen, Norge, av norska föräldrar, gjorde tidigt flera vidsträckta studieresor i Europa, under vilka han kom i nära beröring med upplysningsfilosofernas idéer. Dessa utvecklade han senare i både vetenskapliga och humoristiskt satiriska arbeten. Världsberömd har H. emellertid blivit för sina komedier, med vilka han skapade den danska nationella dramatiken. Av dessa äro de flesta satiriskt-moraliserande karaktärsdra-mer (Den politiske Kandestö-ber, JeppepaaBjerget, Erasmus Montanus), vilka trots utländska mönster äro typiskt danska i uppfattningen. 1730 blev H. professor i historia i Köpenhamn och utvecklade ett betydande humanistiskt författarskap. Holding: company [håo’lding [-kam’-peni],-] {+kam’- peni],+} ett bolag, som innehar aktiemajoriteten i ett flertal andra företag. H. kan på svenska närmast översättas med ägarebolag. H. har fått sin främsta utbredning i Amerika som ett medel att kringgå den lagstiftning, genom vilken kartell- och trustbildning-ar inom näringslivet förbjudits. Då det avgörande inflytandet över de enskilda, formellt självständiga företagen ligger hos ett H., kan ledningen bliva lika enhetlig, som om de enskilda företagen sammanslagits till en trust. Genom en lag av år 1914 äro numera även de H., som hava mono-polistisk karaktär, förbjudna. Holg:er danske, dansk sagohjälte, besjungen i flera folkvisor. Enligt sägnen sover H. ännu i ett valv under slottet Kronborg vid Helsingör och skall en gång rädda Danmark ur en hotande fara. H. var från början en av hjältarna i de karolingiska sagorna. Ogier le danois. Holk, medelstort handelsfartyg under medeltiden. Holkfjäll, högblad, som omgiva en huvudlik blomställning, korg, t. ex. hos familjen Compositse. Holland. — 1. Ofta brukad benämning på konungariket Nederländerna. — 2. Fordom nederländskt landskap, vilket numera är uppdelat i två provinser Nord-Holland och Syd-Holland. — 3. Nya Holland, benämning på Australien efter de holländska upptäcktsresandena på 1600-t. Hollowayuniversitetet [hål’eoej’-], ett år 1876 genom en donation av patent-medicinfabrikanten Th. Holloway vid Mount Lee, Surrey, England, grundat universitet för kvinnor. Hollywood [håriiood], en förstad till Los Angeles, bekant som filmstad. De flesta amerikanska filmbolag ha sina ateljéer i H. Holländska Guayana, se Guayana. Holländskt vitt, blyvitt. Holmberg:, Teodor, f. 1S53, föreståndare för Tärna folkhögskola 1876— 1913, har som skriftställare särskilt