Hor’thy de Nagybanya [-[nad’j-banja],-] {+[nad’j- banja],+} N., f. 1868, Ungerns riksföreståndare, amiral. H. deltog med utmärkelse i världskriget ocli blev överbefälhavare för österrikisk-ungerska flottan 1918. Efter revolutionens utbrott organiserade H. den ungerska nationalarmén ocli valdes 1920 till riksföreståndare. Hortikultu’r, trädgårdsskötsel. Ho’rus, latinisering av egyptiska Her, en gudomlighet, som förbands med Osirismyten. H. framställdes som Osiris’ son och hämnare. Hosian’na, liebr., ”hjälp”, ett böne-rop riktat til gud el. konungen. I evangelierna användes H. som hyll-ningsrop, ”hell, leve”. Hos’pes, lat., pluralis hospites, gästvän ; värd. — Hospita n’t, ”besökande”, tillfällig elev. Hospita’l, vårdanstalt för sinnessjuka, jfr Sinnessjukdomar. Hos’pits, ett slags enklare hotell. Hospoda/r, titel, som förr användes om de turkiska lydfurstarna i Moldau och Valakiet. Hos’tia, inom romersk-katolska kyrkan beteckning för nattvardsbrödet. Hosti’1, fientlig. — Hostilite’t, fientlighet. Hos’trup, J. Cli., 1818—92, dansk författare, präst, blev populär för sina av gott humör präglade lustspel, var för övrigt en av företrädarna för den nationella liberalismen i Danmark. Hotagen, fjällsjö i n. Jämtland, som genom Hårkan har avlopp till Indalsälven. Hotcli-potchsoppa [håtsj-påtsj-], soppa av vatten, potatis, grönsaker och fårkött samt kryddor. Hottentottfer, i Sydafrika levande folkstam, som står nära buskmännen. De äro längre än dessa men ha för övrigt samma smutsgula, rynkiga hud och spiralformigt lockiga, i små kulor ansamlade ”pepparkornsliår”. Kvinnorna förete en egendomlig, kraftig tettansamling på bakdelen, s. k. steato-pygi. H. ha förr varit utbredda över större delen av Sydafrika men ha pä senare tid minskat i antal och trängts något mera åt norr. De leva av boskapsskötsel. Språket utmärkes av egendomliga smackljud, vilka givit rasen dess namn. Jfr Bil. Människoraser II. Houdon [odång’], J. A., 1741—1828, fransk bildhuggare, den förnämste representanten för fransk 1700-t: s skulptur. Högst står H. som porträttskulptör. Han ansluter sig visserligen till tidens klassiskt betonade stil, men hans arbeten präglas samtidigt av en viss originell grace och av inträngande karakteriseringsförmåaa. Till lians mest kända arbeten hör Voltairestatyn i Tliéåtre Frangais. House [ha’os], eng., hus. — H. o f C o m m o n s, underhuset. — H. of L o r d s, överhuset. House [lia’os], E. M., f. 1858, nordamerikansk politiker, överste. H. var president Wilsons närmaste man och dennes högra hand vid fredsarbetet i Paris. Housman [ha’osmen], A., f. 1859, engelsk skald, professor i Cambridge. Ii: s diktsamlingar A Shropshire 1 a d och Last poems präglas av lyrisk stämningsrikedom och enkel utrycksfullhet. Houston [ha’osten], stad i Texas, U. S. A. 138,000 inv. Betydande handel med bomull. Hov, den hornbeklädda delen av hästdjurens fot, utgöres av nedersta tåleden, den av elastisk vävnad uppbyggda strålputan samt kötthoven, som motsvarar läderhuden, och horn-hoven, som motsvarar överhuden. Vid normal benställning bildar li. 45° vinkel mot marken. Felaktiga H.-former äro bockhov, platthov, skevhov m. fl. Hov. — 1. Hedniska tempel i Norden under vikingatiden. — 2. En furstes bostad och uppvaktning (hovstat). Så småningom började man iakttaga vissa föreskrivna former vid varje H., s. k. hovetikett el. hovcere-moniel. H. har utvecklats i flera olika kulturländer. De romerska kejsarna utbildade sina H. efter mönster frän Orienten. Under medeltiden fick särskilt Karl den stores H. betydelse för kulturens utveckling. Ännu större kulturell roll spelade H. under renässansen. På 1600-t. blev Ludvig XIV: s Ii. i Versailles mönstret för alla de övriga. Hovinstitutionen gick alltmer tillbaka på 1800-t. och har numera ej någon större betydelse. Ho’va, malaiskt folk, boende på ö. delen av Madagaskar, dit de invandrat österifrån. H. uppskattas till något under en miljon. Hovdjur (IJngulata), en ordning däggdjur, som ha höga extremiteter. Mellanfots- och mellanliandben äro förlängda. Ii. äro tågångare. Sista tåleden har ett liornskydd (hov, klöv). H. äro vanligen växtätare, en del allätare. Till II. höra bland annat E 1 e-f a n t d j u r, Klöv d j u r och U d d a-t å i g a hovdju r. Howe [lian], E., 1819—67, nordamerikansk ingenjör, symaskinens uppfinnare. Hovenäs, se Hogenäs Näs. Hovera sig:, kråma sig, pråla. Hoveri’, i Danmark samt de från Danmark till Sverige avträdda provinserna land- el. fästebondens dagsverksskyldighet till godsägaren. Är nu avlöst mot årlig avgäld.