av staten, utfaller i Atlanten. Vid mynningen ligga städerna New Tork och Jersey City. H. står genom kanaler i förbindelse dels med de Cana-diska sjöarna, dels med floden Dela-ware och är av utomordentligt stor betydelse för samfärdseln. Längd 520 km. H. är uppkallad efter den' engelske sjöfararen Henry Hudson, som upptäckte den 1609. Hudson’s Bay Company [had’sn bej kampeni], ett år 1G70 grundat engelskt handelskompani, som koloniserade det inre Canada. H., som alltjämt existerar, driver numera en omfattande pälsvaruhandel. Hudsons vik i’had'sns ]. eng. Hudson Bay, innanhav pä kusten av Nordamerika. Ytvidd något över 1 milj. kvkm. Står genom Hudsons sund i förbindelse med Atlanten och genom Pox-kanalen med Norra ishavet. Upptäcktes av Henry Hudson år 1610. Huel’va, hamnstad i s. Spanien i provinsen H. 40,000 inv. Export av kopparmalm från de stora gruvdistrikten Rio Tinto. Hufvudstadsbladet, den största svenskspråkiga tidningen i Finland, grundades 1864 i Helsingfors. Hugenottfer, en omkring 1560 uppkommen benämning på protestanterna i Frankrike. H. leddes av amiral Co-ligny och av bourbonerna Anton av Navarra och Louis av Condé, medan katolikerna som ledare hade två hertigar av Guise. Under Katarinas av Medici förmynderskap för Karl IX erhöllo H. rätt till fri religionsutövning genom januariediktet 1562. Förbittrade häröver överföllo en hop katoliker ett antal H. vid Vassy s. å., vilket gav signalen till lmgenottkrigen. I de tre första krigen (1563—70) hade katolikerna framgång. Då under dessa krig Anton av Navarra, Louis av Condé och Frans av Guise mördats, blev Henrik av Navarra jämte amiral Coligny H: s ledare och Henrik av Anjou, Karl IX: s bror, samt Henrik av Guise katolikernas ledare. Efter Bartholomeinatten* uppblossade ett nytt krig, som emellertid slutade 1573. Då Henrik av Anjou sedan blivit konung (Henrik III), fördes flera krig, och då tronföljdsfrågan skulle lösas (konungen var nämligen barnlös), sökte Henrik av Guise utestänga Henrik av Navarra från tronföljden (de tre Hen-rikarnas krig). Henrik av Navarra övergick slutligen till katolicismen och erkändes av katolikerna som konung 1593. Ediktet i Nantes 1598 gav H. religionsfrihet. Detta upphävdes emellertid J.685, varefter massor av H. utvandrade till Nederländerna, England och även till Sverige. Först under Napoleon I reglerades H:s ställning, Huggorm. och den reformerta kyrkan erkändes av staten som religionssamfund. Huggormar (Viperidte), en familj ormar, som ha platt, brett huvud, täckt av fjäll. I överkäken finnas två gifttänder, vilka ligga uppfällda mot gommen men resas upp, då ormen går till anfall. Under och bakom ögonen finnas körtlar, som avsöndra gift, vilket genom en fin kanal ledes genom gifttanden och ut på dennas framsida nära spetsen. H. äro nattdjur, som leva av mindre däggdjur, fåglar o. dyl. Till H. hör Vanliga huggormen. (Vipera berus), den enda giftiga orm, som förekommer i vårt land. Färgen växlar från grått till brunt. H. igenkiinnes alltid på ett sicksackformat band på ryggen. I allmänhet anfaller den ej, om den ej retas. Bettet är som regel ej dödande. Jfr Ormgift. Huggormshonor med rödbrun färg kallas ofta Ä s p i n g a r. Till H. höra vidare bland annat S k a 1-lerormar. Hughes [jo’s]. — 1. D. E. H., 1831— 1900, uppfann år 1878 mikrofonen. ■— 2. Ch. E. H., f. 1862, nordamerikansk statsman, jurist. H. var guvernör över staten New York 1907—10 och ledamot av Förenta Staternas högsta domstol 1910—16 samt presidentkandidat 1910, då han besegrades av Wilson. H., som tillhör det republikanska partiet, var utrikesminister 1921—1924. Hugin och Munin (tanken och minnet), enligt den nordiska gudasagan tvenne korpar, som ägdes av Oden. Hu’glelk, i Beowulfsdikten namn pä en av ”geaternas” konungar, vilken dödades under ett tåg mot cliattuari-erna (år 516 enligt den frankiske hävdatecknaren Gregorius av Tours). Hugo [ygå’], V., 1802—85, fransk författare, var medelpunkten i de franska nyromantikernas krets (Le Cenacle), vars litterära program han framlade i företalet till versskådespelet Cromwell. Med sina dramer (H e r n a n i,