vårt land ocli i trakter med liknande naturförhållanden. Hängning, en ännu i vissa länder (England) brukad avrättningstorm. Döden inträffar på grund av brott i ryggraden, vilket medför sönderslit-ning av förlängda märgen, där livsviktiga centra för andnings- och hjärtverksamhet finnas. Hängträd finnas av flera slag, såsom ask, björk, bok etc. H. planteras ofta som parkträd. Härad, av gammalt minsta område för rättskipningsverksamlieten. Numera ha en del H. blivit sammanslagna till ett tingslag*, och andra uppdelats på flera tingslag. Häradsindel-ningen har ej förefunnits i Dalarna oeh Norrland. Där motsvarades den av uppdelningen i tingslag. I Mälarlandskapen kallades H. ursprungligen Hundare. Häradsdomare, hederstitel, som av häradshövdingen vanligen gives ät den äldste ledamoten av häradsnämn-den. Häradshövding, underdomare å landet. Sedan 1920 skola vid varje hovrätt finnas ett visst antal vice H., vilka förordnas av regeringen. Häradsrätt, allmän underrätt å landet, som utgöres av häradshövdingen, som är ordförande, samt 12 nämndemän (män el. kvinnor), häradsnämn-den, som utses genom val. Hiir.adsskrivare, en av regeringen tillsatt ämbetsman inom varje fögderi. H. lyder under länsstyrelsen H: s uppgift är huvudsakligen att förrätta mantalsskrivning, att upplägga fastig-hetslängder för taxering m. m. Häradsting hålles två gånger om året, höst- och vårting, i domsaga med två tingslag. X domsaga med tre tingslag häl les dessutom ett vinterting. Ett ting är en serie sammanträden av rätten. Urtima ting hålles mellan dessa lagtima ting huvudsakligen för rannsakning med häktade. Härd, öppna el. slutna bUisterugnar för färskning el. raffinering av metaller el. för deras upphettning vid sinid-ning. Härdat glas, efter blåsningen hastigt avkylt glas. Här df är åkning-, se Härdsmide. Härdning. — 1. Stål göres hårdare genom H., det vill säga glödgning och efterföljande hastig avkylning. — 2. Flytande fetters överföring till fasta kallas H. H. av fett äger rum därigenom, att flytande fetter under inverkan av en katalysator (t. ex. finfördelad nickel) bringas att upptaga väte. Härdsmide, framställning av smid-bart järn el. stål ur tackjärn genom dess upphettning i en härd under stark bläster tillsammans med träkol och färskslagg. Järnet uttages ur härden som sega, sammanhängande klumpar (välljärn). Genom hamring befrias järnet från slagg. Av H. finnas flera arter, t. ex. franche-comté-smide och lancashiresmide. Själva smältfärskningen och vällningen utföras understundom i skilda ugnar. Härfägel (Upupa epops) är tecknad i grått, svart, brunt och vitt och har pä huvudet en tofs av bruna, i spetsen svarta fjädrar. H. förekommer i s. Sverige. Härjedalen gränsar i n. och nö. till Jämtland, i v. till Norge, i sv. oeh s. till Dalarna, i ö. till Hälsingland. 12,850 kvkm., 14,500 inv. Nv. hälften av H. är uppfyllt av fjäll, däribland Lundörns- oeh Helagsf jället vid gränsen mot Jämtland, Skarsfjällen och Eutsfjällen vid norska gränsen, Klöv-sjö-Vemdalsfjällen, Sonfjället, Hover-lcen, Sömlinghägna m. fl. längst i sö. Dessa senare uppbyggas av en mäktig kvartsitformation, ”Vemdalskvartsit”, medan de västligare trakterna bestå dels av "fjällskiffrar”, dels av graniter. ö. delen av landskapet är ett bergigt skogsland, mest granit och porfyr; i sydligaste H. utbreder sig ett område av Dalasandsten. Jordmånen är i allmänhet mager, i dalgångar och lägre terränger till stor del rullstensgrus. Ljungans och Ljusnans floddalar genomdraga landskapet. Största sjöar äro Storsjön och Rogen. Klimatet utmärkes av stränga vintrar och korta somrar med ofta inträffande nattfroster. Endast 0.3 % av arealen är odlad, 40 % är öde fjäll, resten skog, myr oeh ängsmark. Näringsfång skogsbruk, boskapsskötsel och något åkerbruk. H. ingår i Jämtlands län, dess huvudorter äro Sveg och Hede, som numera stå i järnvägsförbindelse med det övriga Sverige. Härmfågel (Mimus polyglottus) är tecknad i gråbrunt oeh brunt och är bekant för sin förmåga att härma andra fåglars läten. Nordamerika. Härmod, enligt den nordiska gudasagan son till Oden. H. var den krigiska tapperhetens gud. Härnösand, stad på Härnön i Bottniska viken, s. Ångermanland. 11,600 inv. Residensstad för Västernorrlands län, biskopssäte för Härnösands stift. Teknisk elementarskola. Stor tobaks-fabrik. Livlig sjöfart på Sverige och utlandet. Staden omnämnd på 1300-t. Härnösands stift omfattar Västernorrlands och Jämtlands län. 77,266 kvkm., 407,000 inv. Härold, gammalt hovämbete under medeltiden. H. brukade bland annat leda torneringar samt i Sverige in-och avblåsa ståndsriksdagen. Härordning. Tre huvudtyper av H. finnas nämligen 1) yrkessystemet vid