Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härskning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilket man även under krigstid
bygger uteslutande på den i fredstid
existerande, värvade armén, och dess
motsats 2) milissystemet, där ingen
freds-armé finnes utan truppförbanden
organiseras först vid mobilisering, samt
3) kadersystemet, där hären på
fältfot består dels av den redan i fred
tjänstgörande personalen, dels av
personal, som inkallas vid mobiliseringen.
Härskning:. Att ett fett liärsknar,
innebär, att det delvis sönderdelas i
fri glycerin och fria syror. Den
vidriga lukten härstammar från de fria
syrorna. H. framkallas sannolikt av
bakterier.
Härstamningslära, se Utvecklings
-lära.
Här står jag, och kan inte annat,
yttrande, vilket Luther skall ha fällt
på riksdagen i Worms 1521.
Hässelby villastad,
municipalsamhälle, s. Uppland. Förstadssamhälle
till Stockholm. 2,050 inv.
Hässja, ställning för torkning av
säd el. hö, bestående av störar,
förenade med linor, på vilka fodret
läg-ges.
Hässleholm, stad i n. Skåne. 3,300
inv. Viktig järnvägsknut. Erhöll
stads-rättigheter år 1914.
Hästdjur (Equi’dese), en familj
ud-datåiga hovdjur, vilka ha höga ben.
Endast tredje tån är fullt utvecklad
och når marken. Av andra och fjärde
tåns mellanhands- (fots-) ben finnas
endast kvar de s. k. stilettbenen, svagt
utvecklade, smala ben utefter tredje
tåns mellanhands- (fots-) ben. H. äro
stäppdjur och ha i varje käkhalva tre
breda framtänder. En liten hörntand
finns hos hannen, hingsten, men
saknas hos honan, stoet el. märren.
Dessutom finnas sex kindtänder med
oregelbundna emaljveck. Fynd av
förste-ningar visa, hur ET. utvecklats ur en
art, som endast hade en hunds
storlek (Hyracotherium) och som
hade fyra tår på främre och tre tår
på bakre benparet. Denna art levde
under eocen tid i Nordamerika.
Senare uppträdde Mesohippus
under oligocen tid, vilken hade ett fårs
storlek och tre tår på bägge benparen.
Ännu senare former
(Anchitheri-um, Pliohippus) visa en
fortskridande utveckling till entåighet.
Nu levande H. tillhöra släktet E
q-u u s, som delas i två grupper:
Hästar, som ha hornvårtor, ”kastanjer”,
på insidan av fotlederna på bägge
benparen. Hit höra Tamhästen (se
Hästraser) och Przewalskys
häst (E. przewalskij), som
uppkallats efter den ryske upptäcktsresanden
Przewalsky. Den finnes i Asien och är
grovt byggd, till färgen grå el. brun
och når en ponnys storlek. Den är
den enda nu levande vildhästen. I
Sydryssland har funnits förvildade
hästar, tarpaner. Även i Amerika, dit
hästar infördes av de spanska
upptäcktsresandena, ha funnits förvildade
häststammar, mustanger. Den andra
gruppen av släktet Equus ha
”kastanjer” endast på frambenen. Hit
hör Tamåsnan (E. asinus), som
har långa öron, lång, i spetsen
tagelklädd svans och kort, upprättstående
man. I Afrika finnes en art
Vildåsna (E. asinus africanus). Även i
Asien finnas vildåsnearter, t. ex.
Dschiggetai (E. liemionus) och
Onagern (E. onager). Korsningar
mellan åsnehingst och liäststo kallas
Mula, mellan hästhingst och åsnesto
kallas Mulåsna. De likna mest
modern och äro ofruktsamma.
Zebror kännetecknas av en svart- och
vit-strimmig färgteckning. Flera arter
finnas i Afrika. Vanliga zebran
(E. zebra) finnes i Kaplandet.
Kvag-g a n (E. q u a g g a) är numera
utrotad; den påminde mera om en häst.
Hästesko, J. II., 1741—90, finländsk
överste, medlem av Anjalaförbundet*.
H. dömdes till döden och avrättades.
Hästfibbla, se Arnica.
Hästfluga (Hippobosca equina), en
7—8 mm. lång, brunfärgad fluga, som
utan att göra egentlig skada är i hög
grad besvärande för hästar. Den
uppehåller sig särskilt kring näsborrar,
öron och svans.
Hästholmen, lastageplats vid
Vättern, s. om Omberg, Östergötland.
Ångbåtslinje H.—Hjo.
Ilästhovsört (Tussilago farfara), till
familjen Compositoe hörande ört med
krypande underjordisk stam. Tidigt på
våren framskjuta fjälliga stänglar,
vilka bära gula blomkorgar. Efter
blomningen framväxa hjärtlika blad. H. är
vanlig på dikesrenar och är ett
besvärligt åkerogräs.
Hästkastanj (Aesculus
hipocasta-num) har vita blommor, ordnade i
spira. Bladen äro femfingrade. Odlas
allmänt som parkträd.
Hästkraft, en arbetsförmåga el.
effekt av 75 kgm. i sekunden. Med en
maskins effektiva hästkrafttal förstås
det antal H., som i form av nyttigt
arbete kan uttagas från maskinens
huvudaxel. En värmemotors
(ångmaskins etc.) indikerade hästkrafttal är
det antal H., som drivmedlet utvecklar.
Hästraser. Tamhästen (Equus
cabal-lus) tillhör hästdjur*. Den har sedan
urminnes tider hållits som husdjur.
Redan de förhistoriska benlämningar,
man funnit, låta uppdela sig i olika
typer. Numera kan man särskilja
talrika raser, vilka indelas i följande
huvudgrupper. Varmblodiga hästar
utmärkas av jämförelsevis lätt
kroppsbyggnad och livligt lynne. De äro
särskilt lämpade för ridning och sport,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
