plikt som skrivbiträde, handräck-ningsmanskap etc. Ieosan’dria, se Sexualsystemet. Id (Leuciscus idbarus) el. Ort, till mörtsläktet hörande fiskart av karp-fiskfirnas familj. Har nosen något längre än underkäken, i sidolinjen 55—60 fjäll. Färgen är på ryggsidan mörkt grågrön till olivgrön, mot sidorna silvergrå och buken silvervit. På våren, vid lektiden, får fisken en mässingsgul anstrykning, och hanen har då också på fjällen vårtlika knölar, som efter leken försvinna. I. förekommer i norra och mellersta Europas flesta länder; i Sverige finner man den ända upp i Lappmarken. Den tillhör egentligen de stora sjöarna och i synnerhet östersjöns skärgård ned mot Öresund. April—maj beger sig I. upp i bäckar och åar, ja, diken för att söka lekplatser på gräsbotten med sakta rinnande vatten; då inträder den rätta fångsttiden. Yng-let beger sig i augusti ut till sjön. Flera närstående arter såsom Färnan (L. albiensis) gå ej sällan under benämningen id. Färnan har dock 43— 46 stora fjäll i sidolinjen. Se Bilaga Fiskar II. Ida. — 1. Berg i nv. Mindre Asien, nuvarande Kaz Dagh, vid vilket Troja var beläget. — 2. Berg på ön Kreta, det nuvarande Psiloritis, 2,460 m. högt. Idaho [aj’dahå], förkortas I., stat i nv. Förenta Staterna. 218,000 kvkm., 432,000 inv. En stor del av befolkningen är mormoner. Huvudstad Boisé City, 21,000 inv. — I. är till övervägande del ett bergland. I s. delen löpa grenar av Klippiga bergen och därjämte finnas vidsträckta basaltpla-tåer. Med tillhjälp av konstgjord bevattning göres jorden odlingsbar. Viktigaste sädesslag är vete. Dessutom odlas sockerbetor och olika slags frukt. Betydande fåravel. I. är i fråga om blyproduktion den viktigaste staten i U. S. A. Årsproduktionen av bly och silver värderas till omkring 70 milj. kronor. Idavallen, i den nordiska gudasagan namn på det fält, där asarna möttes i tidens begynnelse. Efter Ragnarök skola de åter samlas på I. I’de kallas det lägerställe, där vissa djur, såsom björn och grävling m. fl. tillbringa den kalla årstiden. Ofta utgöres I. av någon lämplig bergsskreva el. en jordhåla under någon rotkrona, en urgrävd myrstack etc., där vinterbädden redes av mossa, ljung el. granris. I idet förtär djuret icke någon föda, varför dess merendels goda hull vid inträdet uti lyan, då vårsolen åter lockar ut djuret är försvunnet. Idé, föreställning, uppslag, tanke. Särskilt i den äldre filosofin användes ibland I. om föreställningar, som tänktes ha tillvaro utanför det mänskliga medvetandet antingen då ingående i ett gudomligt medvetande el. havande en. fullt oberoende tillvaro. I det senare fallet blir I. i själva verket liktydigt med ett slags självständiga väsen. I liknande bemärkelser användes ibland I. av Platon och nyplatoni-kerna. Idea’l, urbild, tankebild, något fullkomligt. I allmänhet användes I. om ett tillstånd, ett mål, som aldrig kan nås men som man kan sträva att närma sig så mycket som möjligt. I. äro mänskliga föreställningar och kunna därför aldrig göra anspråk på att vara obetingat riktiga och allmängiltiga. Idea’la gaser, gaser, som exakt följa gasernas allmänna tillståndslag. De verkliga gaserna närma sig I., om trycket är relativt litet och temperaturen betydligt högre än den temperatur, vid vilken gasen förtätas till vätska. Idea’la vätskor, vätskor, som ej låta sig sammantrycka och som sakna vis-kositet. Idealism betecknar filosofiska åskådningar, som betona den andliga sidan av tillvaron gentemot den materiella, de yttre företeelserna i världen. Inom litteraturen och i allmänt språkbruk användes I. i något svävande bemärkelse, betecknande en mindre jagbetonad och mera altruistisk inställning men samtidigt också en benägenhet att betona den själsliga, psykiska sidan av tillvaron och att förringa den materiella. På en del håll har man benägenhet att med I. avse religiöst färgade åskådningar, som anta ett evigt liv, samt anse sådana åskådningar som bättre än mera materialistiska och mindre spekulativa åsikter, en värdering, som naturligtvis är fullkomligt godtycklig. Moraliskt sett är I. varken bättre el. sämre än materialism. Ide^ssociatio^, föreställningars förbindelse i själslivet. Tänker man på en sak el. erfar man ett sinnesintryck, uppdyker i vårt medvetande föreställningar antingen beroende på likhet (en person kommer oss på grund av likhet att tänka på en annan) el. på grund av samtidighet i tiden, beröring mellan föreställningarna (en person kommer oss att tänka på en annan, som vi träffat i hans sällskap; föreställningarna om de bägge personerna ha samtidigt träffat vårt medvetande). IdeelP tankemässig i motsats till reell, jfr Idealism och Idé. Ideella föreningar. Särskild lagstiftning om I: s verksamhet finnes ännu ej i Sverige. Om deras organisation