I. D. N., förkortning för lat. In Dei Nomine, i guds namn. rdo, reform-esperanto, ett internationellt konstspråk, bildat 1907 ur esperanto. En ständig akademi har till uppgift att vaka över I: s utveckling. I. är utbrett i ett flertal länder och liar många tidningar (”Mondo” i Sverige). Till den internationella Ido-Uni-onen hör det 1911 bildade Svenska Idoförbundet. Unionen håller årligen en världskongress. Jfr Världsspråk. Ido’l, avgud; avgudad människa. Idolatri’, bilddyrkan. 1’dria, till Italien hörande del av Krain. Stora kvicksilvergruvor. Idrottsföreningen Kamraterna, (I. F. K.) är ett 1895 bildat idrottsförbund med föreningar över hela landet. Idrottsmärket instiftades år 1907 och utdelas antingen i brons, silver el. guld till den, som i vederbörlig ordning visat prov å viss färdighet i olika idrottsgrenar. För kvinnor samt för manlig och kvinnlig skolungdom finnas särskilda I. Slutligen finnes även ett särskilt I. för militär. Idrotts organisationer. Bland de svenska I. märkes främst Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund, till vilket flertalet aktiva svenska idrottsmän äro anslutna. Förbundet, som är uppdelat dels i di-striktsförbund dels i specialförbund för de olika idrottsgrenarna, räknade år 1926 över 1,500 föreningar och 152,000 medlemmar. Bland övriga I. märkes Sveriges centralförening för idrottens främjande, vars syfte är att i ekonomiskt avseende stödja idrottsrörelsen. rdun, den eviga ungdomens gudinna i den nordiska gudasagan. I. var gift med Brage och hade i sitt förvar de äpplen, vilka gåvo gudarna evig ungdom. rdun, samfund, bildat i Stockholm 1862 med syfte att sammanföra vetenskapsmän, konstnärer, författare och vanlig societet. I’dun, illustrerad veckotidning ”för kvinnan och hemmet”, grundad i Stockholm 1887. Idyll’, herdedikt, en dikt skildrande enkla, fredliga förhållanden, oftast lantlivets behag i motsats till stadens förkonstling. I: s skapare var Theo-kritos (3: e århundradet f. Kr.). Exempel på moderna I. äro Bernardin de St. Pierres ”Paul och Virginia” och Goethes ”Hermann und Dorothea”. — I. brukas även inom målarkonsten som benämning på en tavla, skildrande en liknande situation. Jfr Herdedikt. I. e., förkortning för lat. i d est, det är, det vill säga. Ifigeni’a, enligt den grekiska hjältesagan Agamemnons dotter. Agamem- non ådrog sig Artemis’ vrede, varför han som försoning ämnade offra I. Innan offret hann sättas i verket, blev I. dock bortsnappad av Artemis, som ersatte henne med en hind. IfFkrates, omkring 413 f. Kr., grekisk härförare, vilken var berömd för sin förmåga att upprätthålla disciplin samt för betydelsefulla förbättringar av vapen och stridssätt. Igelkottdjur (Erinaceidfe) tillhöra insektätarnas grupp och äro merendels beklädda med taggar, kraftigt utvecklade hår, vilka kunna lämna djuret ett utmärkt skydd, då det vid angrepp rullar ihop sig. Den Vanliga igelkotten (Erinaceus europaeus) förekommer i Europa och Asien. Den gräver hålor i jorden med tvenne utgångar, någon fot under markytan, och tillbringar där, försänkt i vintersömn, den kalla årstiden. Iggesund, industrisamhälle vid Bottniska viken, 1 mil. s. om Hudiksvall, ö. Hälsingland. 2,350 inv. Stort järnverk. Trämassefabrik. Fglar (Hirudinea), en klass ringmaskar, som leva i vatten. I. ha en sugskål runt munöppningen och en under analöppningen. Till I. hör Blodigeln* samt vidare Hästigeln (Hse-mopis sanguisuga), som är mörkfär-gad och lever i vattensamlingar av maskar, blötdjur o. dyl. Den är vanlig i n. Europa och n. Afrika. Igna’tius, biskop i Antiokia, led martyrdöden i Rom omkring 115. I. är känd genom 7 brev, de ignatianska breven. Han räknas till de apostoliska fäderna. Ignatius !Loyola, se Jesuitorden. Ignobel [ingnå’b-], oädel, gemen. Motsats: nobel. Ignoran't, obildad, okunnig. — I g n o r e’r a, icke känna_, ej uppmärksamma, med avsikt förbise. Igua’nodon, fossilt ödlesläkte av ordningen Dinosauria, var ett växtätande lantdjur av 10—12 m. längd, med förkrympta framfötter med fem tår och kraftiga bakfötter med tre tår. I. ha bland annat anträffats i England och Belgien i stort antal huvudsakligen uti trias- och jura-lager. Ih’re, J., 1707—80, professor i Uppsala, , språkforskare. Hans arbeten över de germanska språken ha haft banbrytande betydelse. I. H. S., ett Kristusmonogram, utgörande de tre första bokstäverna i namnet Jesus, skrivet på grekiska. I. liar omtolkats på flera sätt (Jesus Ho’mnium SaIva’tor, Jesus, människornas frälsare, el. In Hoc Signo, i detta tecken). Ika’riska havet, benämning på sö. delen av Egeiska havet. Jfr Daidalos. 1’karos, se Daidalos.