matematiken användes understundom samma bokstav för att beteckna olika storheter av samma slag. För att skilja de olika storheterna från varandra tillfogas en annan bokstav el. en siffra el. annat tjänligt tecken, som placeras upptill el. nertill vid den första bokstaven. Ex. ai, a2, a3, där 1, 2 och 3 äro I. — 3. Se Prisindex. India’na, förkortat Ind., stat i Förenta Staterna, belägen s. om Michigan. 94.000 kvkm., 2,930,000 inv. Huvudstad Indianapolis, 315,000 inv. — I. är en utpräglad jordbruksstat. Vete och majs äro de viktigaste sädesslagen. Dessutom odlas i stor utsträckning frukt och grönsaker. Kvarnindustri och järnindustri äro de viktigaste in dustrigrenar na. Indianapolis, huvudstad i Indiana, U. S. A. 315,000 inv. Viktig handels-och industristad. Stora kreatursgår-dar med slakterier. Spannmålshandel. India’ner, Amerikas urinvånare, bilda en särskild ras närmast besläktad med mongolerna. Sannolikt ha I. invandrat från Asien till nö. Amerika. Sedermera har rasen närmare utdiffe-rentierats i Amerika. Flera olika grupper ha utbildat sig. Gemensamt för I. är den brunröda hudfärgen, det svarta håret och de bruna ögonen. För övrigt variera kroppslängd, näsform och andra drag i stor utsträckning. Även språken ha utbildats till mycket olika karaktär inom olika grupper. I allmänhet leva I. av jakt och fiske. En del äro åkerbrukande. Särskilt de mellanamerikanska stammarna besutto vid tiden för Amerikas upptäckt en jämförelsevis högt utvecklad kultur. De nord- och sydamerikanska stammarna stå kulturellt lägre (jfr Forn-amerikansk kultur). I:s antal anslås för närvarande till 27,000 i Alaska, 75.000 i Canada och 244,000 i U. S. A. I Mellan- och Sydamerika finnas sannolikt i vardera omkring 5 milj. I. Indiansommar, nordamerikansk benämning på kort period av sommarvarma dagar under senhösten. Indianterritoriet, förr benämning på ett område i U. S. A., begränsat i n. av staten Kansas, i ö: av staterna Missouri och Arkansas, i s. och v. av staten Texas. Området anvisades år 1834 till vistelseort för indianer med förbud för vita att bosätta sig där. År 1890 avskildes nv. delen av området till ett territorium med namnet Oklahoma. Då det visade sig omöjligt att i längden utestänga de vita från området, förenades de båda områdena I. och Oklahoma till en stat och upptogs i Unionen år 1907. — Flera mindre reserverade områden finnas i v. U. S. A. Jfr kartan över U. S. A. Indice’ra, antyda, peka på. Indi’cium, bevis, tecken. Vid rätte- gång kallas sådana iakttagelser och utsagor för I., som med större el. mindre sannolikhet peka i viss riktning. Indien, ursprungligen beteckning för landet ö. om Indus, sedermera kallat Ostindien till skillnad från Västindien, består av de. båda halvöarna Främre och Bortre Indien med tillhörande öar samt sträcker sig i n. över Himalaja och övre Bramaputra. Med hänsyn till naturförhållandena kan Främre I. indelas i följande huvudområden. Hi-malajaområdet (se Himalaja), Hindustans lågland, väsentligen upptaget av de stora flodernas slamavlagringar och ett av jordens bördigaste och tätast befolkade områden, Deccan el. själva den triangulära halvön, till det mesta upptagen av en högslätt med vidsträckta basaltbäddar, på grund av det torra klimatet i stor utsträckning bestående av grässtäpper. Genom bergskedjan v. Gha,t, som uppfångar den regnbärande sv. monsunen, avgränsas högplatån i v. mot den lägre kustremsa, som kallas Malabarkusten, liksom den i ö. genom ö. Gliats sänker sig mot den flacka Coroman delkusten. I nv. bilda Vindhyjabergen Deccans avgränsning mot Hindustan. Låglandsklimatet är hett och osunt samt svårt att fördra för européer. Sydvästmonsunen, som medför riklig nederbörd på de mot havet öppet liggande delerna av I., särskilt i v. Ghat och Himalaja, är av den största betydelse för landet; dess försenande el. svagare utveckling blir ofta orsak till utbredd hungersnöd. Rörande klimat och naturförhållanden i övrigt se under Hindustan, Himalaja, ävensom Burma, Beluchistan och C e y 1 o n. I dagligt tal betecknas ofta det Britti s.k a Indien, som utom det mesta av Främre Indien även omfattar Beluchistan v. om Indus och Burma ö. om Bramaputra, rätt och slätt som Indien. Av Främre Indien lyda icke under Brittiska I. följande områden: Himalajastaterna Nepal* och Butan*, den lilla portugisiska kolonin Goa* på halvöns västsida och de små franska kolonierna Pondichery* och Karikal* på östsidan. Brittiska I. omfattar en areal av omkring 3 milj. kvkm. omedelbar engelsk besittning, med omkring 250 milj. inv., och omkring 2 milj. kvkm. tributär- och skyddsstater, med nominellt egna härskare (Rajas, Maliarajas) och 72 milj. inv. Befolkningen utgöres till omkring 235 milj. av hinduer, 65 milj. dravidas (huvudsakligen i sö.), 15 milj. tibetanska och ostasiatiska folkslag och endast omkring 0.3 milj. européer, övervägande engelsmän i armé och förvaltning, omkring 215 milj. bekänna sig till brama-isinen, 70 milj. till islam, 12 milj. till