buddismen, ocli inemot 5 milj. äro kristna. Bland bramaismens anhängare råder kastväsende med strängt skilda samhällsklasser, av vilka braminerna el. prästkasten är den liögsta och parias den lägsta. Styrelseformen är för den omedelbart under brittiskt välde lydande delen av Indien monarkisk, och Englands konung, som tillika är kejsare av Indien, företrädes av en vicekonung med säte i rikets huvudstad, Delhi. Lagstiftande församlingen består av två kamrar, vilkas medlemmar äro delvis valda, delvis utnämnda (senaten med 60 medlemmar, av vilka 40 valda på 5 år, de övriga utnämnda, och en andra kammare med 144 medlemmar, av vilka 104 valda på 3 år, 40 utnämnda). Provinserna, inalles 15, bland vilka må nämnas Madras, Bombay, Bengalen, Agra och Oudh, Punjab, Burma, Bihar och Orissa, centralprovinserna Assam, Beluchistan, Delhi, regeras av guvernörer och provinsparla-ment. Lydstaternas förbindelse med imperiet förmedlas genom brittiska residenter el. guvernörer vid sidan av den inhemska regenten och är för övrigt av mycket olika räckvidd i de olika staterna. Bland dessa må nämnas Mysore och Hyderabad i det inre Deccan, Orissa i nö. Deccan, Rajpu-tana i v. Hindustan och Kashmir i v. Himalaja samt Beluchistan v. om Indus. (Se för övrigt under de särskilda staterna och provinserna.) Av Brittiska Indiens befolkning anses omkring 70 % leva av jordbruk, 10 ä 12 % av industri. De förnämsta jordbruksprodukterna äro ris, vete, hirs, bomull, jute, sockerrör, kokosnötter, oljeväxter, bananer, te, kryddor. Boskapsskötseln spelar en mera underordnad roll. Bomulls- och juteindustrierna äro de förnämsta industrigrenarna, men deras utveckling hämmas genom lagstiftningen, som motarbetar konkurrensen med moderlandet. Bland bergsbrukets produkter intaga stenkol och petroleum främsta rummet, därnäst, men långt efter, komma guld, silver, mangan, salt. Främre Indiens export (1924) beräknas till 4,400 milj. kr., dess import till 2,800 milj. kr. Järnvägsnätets längd är 65,000 km (Sverige 15,400 km). — Historia.. I: s äldsta historia. I: s urinvånare voro troligen dravidafolk, vilka undanträngts el. uppblandats med ariska erövrar-stammar. 326 f. Kr. företog Alexander den store ett tåg till Punjab, men efter hans död upprättades ett inhemskt rike av den förste härskaren av Mau-ryadynastin (omkring 320—184 f. Kr). Under denna tid utvidgades väldet med områden i s. I. Senare följde en tid av beroende under skyterna, men omkring 320 e. Kr. enades riket åter under den infödda Guptaätten. På 400-t. härjade hunner i landet, som dock åter var enat en kort tid på 600-t., varefter det sönderföll i ett flertal rivaliserande småstater. — I. under muhammedanerna. Från omkring år 1000 gjorde muhammedanerna erövringar i I. och upprättade ett rike med Delhi som huvudstad. I. slutet av 1300-t. härjade Timur Lenk och hans mongoler landet. På 1500-t. intog dennes ättling Baber Hindustan och blev stamfader för Stora Moguls dynasti. Under dess förnämste representant, Akbar, hade riket sin största blomstringsperiod, och Stora Moguls välde utvidgades genom erövringar på Deccan. I början av 1700-t. gick väldet tillbaka. En hindustam, mahrat-terna, voro länge de mäktigaste, men även perser, afganer och sikher underlade sig betydande områden. — Europeiska besittningar hade funnits redan från 1500-t. alltsedan Vasco da Gama framträngt med en portugisisk flotta till Calicut 1498. I början av 1600-t. grundade emellertid engelsmännen flera faktorier i I., vilka ägdes av ett ostindiskt kompani. Engelsmännen underlade sig bland annat Madras, Bombay och Calcutta. Som medtävlare om väldet i I. uppträdde emellertid från 1600-t: s början fransmännen, vilka grundade faktorier och ostindiska kompanier. Genom engelsmännens seger vid Plassey 1757 fick det franska väldet dödsstöten och det brittiska väldet i Bengalen tryggades. — Det brittiska väldet i I. Clive blev guvernör över Bengalen och under honom och hans efterträdare ordnades styrelsen och väldet utvidgades i n. och s. I mitten av 1800-t. underlade sig kompaniet Punjab, Sindh, Oudh och Nedre Burma. Som följd av ett ingående reformarbete efter västerländskt mönster utbröt sepoysuppro-ret 1857, som efter en hård strid ned-slogs 1859. Ett år förut hade brittiska kronan övertagit styrelsen över I. frän kompaniet. 1877 förklarades I. för kejsardöme under brittiskt protektorat. Indifferens, likgiltighet. Indigena’tsrätt innebar ursprungligen, att viss person hade rätt att efter stadgad utbildning bliva präst i det stift, där han var född. Av I. kvarstår numera den bestämmelsen, att präst kan vinna fortsatt befordran endast inom det stift, där han en gång vunnit inträde. Dock kan präst kallas som fjärde provpredikant utanför stiftet. Även i en del andra avseenden finnas undantag från ovannämnda bestämmelse. Indigestion, lindrig matsmältnings-rubbning.