Indy [äntjdi’J, V. d’, f. 1851, fransk kompositör, bland annat av operor oeh orkestermusik. I. har även verkat som lärare och musikskriftställare. Ineffekti’v, utån verkan. In effi’gie, lat., i avbild; katolska kyrkan lät fordom bränna kättare, som undkommit, in effigie, ett symboliskt uttryck för dess fördömande av oliktänkande. Inep’t, oduglig, orimlig, dum. Iner’t, ett ämne, som ej alls el. endast med svårighet kan förmås att omsätta sig med andra ämnen. Inerlie [-sie], se Tröghet. Inexak’t, otillförlitlig, endast ungefärligt riktig. In exten’so, lat., ”i hela utsträckningen”, utan förkortning, fullständigt. Infami’, vanära, skändlighet, smä-delse. — Inf a’m, vanhederlig, nedrig, usel. Infan’t, fem. infantinna, spansk titel för medlem av kungahuset. Den spanske kronprinsen kallas prins av Asturien. Infantil, barnslig, outvecklad. Infekte’ra, besmitta, nersmitta. — Infektion, smitta. Infektionssjukdomar, smittosamma sjukdomar. Dessa orsakas av smitta, infektion. Efter smittotillfället dröjer kortare el. längre tid till sjukdomens utbrott. Denna tid kallas inkubations-tid och är olika lång för olika sjukdomar. Jfr Epidemiska sjukdomar. Infektiö’s, smittosam. Infe’rior, lat., lägre, underordnad, underlägsen. Infernalisk, helvetisk, djävulsk. Infer’no, it., ”helvetet”, titeln på första delen av Dantes* dikt ”La com-media divina”. In fi’dem, lat., till bekräftelse av trovärdigheten el. riktigheten av något. Infini’t, oändlig, t. ex. infinit serie, serie med oändligt många termer; i språkv. sådan verbform, som ej användes som predikat i satser. Infinitesimalkalkyl, en gren av matematiken, till vilken höra differential- och integralkalkylen samt läran om differentialekvationerna. In*finitiv, en form av verbet, t. ex. (att) skriva, skrivas. I de indoeuro-peiska språken är I. vanligen en stelnad kasusform av ett verbalsubstantiv. lnfinilum, lat., obegränsat, obestämt. In flagranli, lat., se Flagrant. Inflammation. Vid skada på organismen igenom gifter (bakterier), kyla, hetta, våld etc. uppstå karakteristiska reaktioner, som ha till ändamål att reparera skadan. Vävnadsförstöring medför alltid en ökad blodtillströmning, en ökad ansamling av vätska och fria celler samt slutligen vävnadsny-bildning. I. karakteriseras av rodnad, hetta, smärta, svullnad och rubbad funktion, allt beroende på ovannämnda processer. Äro symtomen våldsamma, talar man om akut I., komma de smygande kallas I. kronisk. De flesta I. orsakas av levande smittämnen. Den inflammatoriska reaktionen t. ex. vid en förbränning är föga utpräglad, om bakterier ej tillkommit. Inflation, inom nationalekonomin beteckning för penningvärdets fall el., vilket är detsamma, varuprisnivåns stegring. I. användes även som beteckning för ökning av betalningsmedlen, främst penningmängden, utan ökning av varumängden el. minskning av penningarnas omloppshastighet. En dylik ökning medför ett fall av penningvärdet. Motsatsen till I. är deflation. Inf lexion spunkt kallas en sådan punkt på en kurva, att tangenten till kurvan i denna punkt och kurvan själv skära varandra. Influen’s', inflytande. — 1. Elektrisk I. Om en med t. ex. positiv elektricitet laddad kropp närmas till en oladdad, isolerad ledare, blir denna på den mot den laddade kroppen vända delen laddad med negativ elektricitet och pä den bortre delen med positiv elektricitet. Fenomenet benämnes I. Om den genom' influens laddade kroppen sättes i ledande förbindelse med jorden, bort-ledes den positiva elektriciteten, som därför säges vara fri, medan den negativa, som benämnes bunden, stannar kvar. Om den ledande förbindelsen därefter avbrytes, och den ursprungligen laddade kroppen borttages, blir även den positiva elektriciteten fri och kan bortledas. Skulle den ursprungligen laddade kroppen borttagits, innan den positiva elektriciteten bortletts, hade de genom I. framkallade verkningarna försvunnit, den positiva och negativa elektriciteten hade neutraliserat varandra. — 2. Magnetisk I. Om t. ex. nordändan av en magnet närmas till ett stycke mjukt järn, blir även detta en magnet med sydpol i den närmast den ursprungliga magne-ten belägna delen. Avlägsnas den första magneten, försvinner magnetismen hos det mjuka järnstycket tämligen fullständigt. Om samma experiment företages med stål, går magnetiseringen långsammare, men den försvinner å andra sidan ej, då den ursprungliga magneten tages bort. Influen’sa, en smittosjukdom, som uppträder periodvis med epidemisk utbredning. Den första kända I.-epidemin i Europa dateras till år 1173. Sedan har sjukdomen härjat med 20— 40 års mellanrum. Man har tänkt sig saken så, att vid en I.-epidemi angripas de flesta mottagliga personer och