len fördröjande på utvecklingen. Särskilt stor roll spelar självinduktionen i växelströnistekniken. Induktionsmotor el. induktivmotor, se Elektriska maskiner. Induktionsström, se Induktion. Indukti’v, byggande på induktion*. lnduk’tor, se Elektriska maskiner. lndukto’rium, gnistinduktor, en apparat, med vars tillhjälp lågspänd likström transformeras till högspänd växelström. Likströmmen ledes genom. en kring en mjuk järnkärna i få varv lindad koppartråd (den primära rullen). Växelströmmen alstras i en andra lindning, bestående av många varv fin koppartråd. De för induk-tionsströmmens uppkomst erforderliga förändringarna i det av likströmmen alstrade magnetiska fältet erhållas därigenom, att likströmmen oupphörligt öppnas och slutes med tillhjälp av en automatisk strömbrytare. I. har en mångsidig användning t. ex. för framställning av röntgenstrålar samt inom den trådlösa telegrafin. Indulgen’s, eftergivenhet, fördragsamhet; avlat. In’dus, sydasiatisk flod, 320 mil lång. Upprinner på nordsidan av Himalaja och förenar sig efter att ha genombrutit denna bergskedja i Punjab (”Femflodslandet”) med 4 stora tillflöden från n. Nedre loppet går genom öken- och stäpptrakter med Irans högland i v., och floden bildar vid sitt utflöde i Arabiska havet ett betydande delta. Industrial workers of the world [indus’tri8el oör’kes åv the oö’ld], I. W. W., ”världens industriarbetare”, en syndikalistisk arbetarorganisation bildad 1905 i Förenta Staterna, numera spridd även till bl. a. Sydamerika och Australien. Industriell demokrati. Under begreppet 1. sammanfattas åtgärder för organiserad samverkan mellan företagarna — särskilt inom industrin — å ena åidan och arbetarna och tjänstemännen å den andra i syfte att bereda de sistnämnda visst inflytande på företagens ledning. I. skall på det ekonomiska området bilda en motsvarighet till den politiska demokratin och har därför också särskilt tidigare benämnts ekonomisk demokrati. Den av den första socialdemokratiska regeringen i Sverige år 1920 tillsatta kommittén för 1. framlade år 1923 ett förslag om jnrättande av driftsnämnder och angav därvid dessas uppgift vara att vid företag inom industri och hantverk bereda arbetarna vidgad insikt i produktionen oeh ökad förmåga till aktiv verksamhet för dess främjande samt åvägabringande av en förbättrad samverkan mellan företagens arbetare och ledning. J. driftsnämnderna skulle enligt förslaget såväl arbetare (dock allenast de organiserade) som arbetsgivare vara representerade. Deras befogenhet var närmast att karaktärisera som undersökande och rådgivande och särskilt vikt hade lagts vid att avgränsa deras verksamhetsområde frän fackorganisationernas. Något egentligt inflytande på löner och övriga arbetsvillkor skulle driftsråden alltså icke få. Förslaget angavs av kommittémajoriteten som ett första steg fram mot I. Ett pä kommitténs förslag byggt men något radikaliserat förslag, som motionsvägen förelädes 1924 års riksdag, avslogs av denna. Anhängarna av I. i dess moderatare eller radikalare former anse, att en pä lämpligt sätt organiserad samverkan mellan företag och arbetare borde verka avspännande på det motsatsförhållande, som nu finnes mellan dessa, och därigenom medföra lugnare förhållanden på arbetsmarknaden; den kanske angelägnaste av de nu föreliggande socialpolitiska frågorna. Därjämte borde 1. enligt deras mening även kunna stimulera arbetarna till direkt Xjroduktionsbefrämjande insatser. Vissa bland dem, som ställa sig sympatiskt till I., anse dock lagstiftning icke böra ifrågakomma. Motståndarna till I. rikta sig framför allt mot dess genomförande pä lagstiftningens väg. De anse vidare I. vara oklart fattad av dess anhängare och befara slutligen, att den åtminstone i dess mera radikala former skulle komma att verka upplösande på enhetligheten och effektiviteten i företagsledningen. På frivillighetens väg ha i viss mindre utsträckning vissa former av I. genomförts i Förenta Staterna och i något större utsträckning under anslutning till en av en officiell kommitté, den så kallade Wkitleykommit-tén, verkställd utredning i England. På lagstiftningsväg har vidare I. i skiftande former genomförts i Österrike, Tyskland, Tjeckoslovakien och Norge. Representationernas ställning är i alla dessa fall närmast av rådgivande art. I Sverige finnes I. praktiskt tillämpad i viss mindre omfattning i det att Svenska Typografförbundet för sina medlemmar vid arbetarföretag träffat avtal, som tillförsäkrar personalen rätt att utse delegerade för samrådande med arbetsgivaren rörande ledning och fördelning av arbetet samt antagande och avskedande av arbetare. Industriregister föres hos Kommerskollegium enligt Kungl. kungörelse av den IG maj 1913. I. skall upptaga fabriker, vilka sysselsätta minst 10 arbetare el. ha en drivkraft av minst 5 effektiva hästkrafter,