rinen av den civilmilitära marininten-denturkåren. Intensite’t, inneboende kraft, styrka. Intensi’v, häftig, våldsam. Intention, syfte, avsikt. Intercede’ra, träda emellan. Interdik’t, ett inom katolska kyrkan använt kyrkostraff, innebärande förbud mot gudstjänst. I. användes av påvarna mot uppstudsiga städer ocli länder. Interferen’s, de fenomen, som uppstå, då vågrörelser samverka. Se Vågrörelse. Interfolie’ra, inliäfta blanka pappersblad mellan bladen i en bok. Interglaeia’la tider, geol., beteckning för de varmare mellantider, som i.viöst de kvartära istiderna ocli under v Jka landisarna helt el. till det mesta bortsmälte. In’terim, lat., emellertid, tills vidare, t. ex. interimskvitto, interimschef. Jnierim’sregering', en ställföreträdande regering, som övertar styrelsen i vissa fall, då regerande konung ej finnes. I Sverige är I. antingen ett regeutskap, då en tillförordnad regent finnes i konungens ställe, el. ett regerande statsråd, då hela statsrådet handhar regeringen. Interiör, det inre av något, inom-husbild. Interjektion, utropsord, vilka äro oböjliga och användas isolerade för att uttrycka en sinnesstämning, t. ex. O. Ha. In’terlaken, stad och livligt besökt turistort i schweiziska kantonen Bern, belägen mellan två alpsjöar vid floden Aar. 3,000 inv. Interlokutö’r, person, som man samtalar med vid ett visst tillfälle. Interlu’deum, mellanspel, särskilt inom orgelmusiken. Intermediä’r, mellanliggande. Intermezzo, it. — 1. Mus., mellanspel, även musik under mellanakter. — 2. Kort, avbrytande händelse. Intermitten’t el. intermitterande, uppträdande med avbrott, stötvis, återkommande efter vissa mellantider (om febrar). Motsats: P e r m a n e n’t. Inter’n, inre, invärtes. Interna’t, undervisningsanstalter, vid vilka lärjungarna äro helinackordera-de. Mest kända äro de engelska I. Även i Sverige finnas dylika skolor t. ex. Lundsbergs skola. Internationalen, socialistisk sång, författad av Eugéne Pottier 1871 och ton satt av P. och A. Degejter 1888 samt översatt till svenska av H. Menander 1902. Internationa’lerna, internationella sammanslutningar av de olika ländernas socialistiska arbetarpartier. — Första internationalen bildades under Marx ledning på en kongress i Lon- don år 18G4 under namnet Internationella arbetarassociationen. Dess första år kännetecknades av häftiga strider mellan Marx anhängare (marxisterna) och den utopiska socialistiska riktning, som samlats kring fransmannen Proudhon; striderna slutade med marxisternas seger. År 1876 upplöstes den dock på grund av de svårigheter, som föranletts av 1870—71 års fransk-tyska krig, och de inre strider, som rått mellan majoritetsriktningen och anhängarna av den ryska anarkisten Bakunin, vilka år 1872 slutade med de sistnämndes uteslutning. — Andra internationalen, som hade klar karaktär av en politisk sammanslutning på marxistisk grund, bildades i Paris år 1889 och ägde bestånd ända till världskrigets utbrott. Från dess verksamhet är bland annat att anteckna upprättandet år 1900 av Internationella socialistiska byrån. Vid andra inter-nationalens kongresöer dryftades de spörsmål, som stått i förgrunden inom de olika länderna, t. ex. frågan om ministersocialismen, de socialdemokratiska parlamentsrepresentanternas ställning till militäranslagen, arbetarnas ställning vid ett krigsutbrott. Under världskriget låg det internationella samarbetet mellan de socialdemokratiska partierna nere, trots de stora ansträngningar för dess återupptagande, som gjordes särskilt från svensk och holländsk sida. År 1919 återbildades dock slutligen den andra internationalen. Radikala socialistiska strömningar hindrade emellertid åtskilliga socialistiska partier att ansluta sig till denna. Redan år 1915 hade dessa partier (oavhängiga • socialistiska partiet i Tyskland, de österrikiska, franska och italienska socialistiska partierna samt det ryska bolsjevikpartiet) bildat den så kallade Zimmerwaldin-ternationalen, ur vilken sedermera framgått dels den år 1919 bildade kommunistiska (tredje) internationalen med sin till Moskva förlagda exekutivkommitté samt den år 1921 stiftade vänstersocialistiska Wieninternationa-len. Den sistnämnda har emellertid numera enat sig med den återupprättade andra internationalen i en gemensam organisation med namnet Socialistiska arbetarinternationalen. Dess verkställande utskott är förlagt till London. — Se även Fackföreningsrörelsen. Internationellt arbetsbyrån i Ge-növe, se Arbetarskyddslagstiftning. InternationelFa byrån för mått oeh vikt grundades vid metersystemets antagande 1875 och har sitt säte i Sévres vid Paris. Internationell’a domstolar. — 1. Främmande staters undersåtar dömas i Egypten sedan 1875 av domstolar,