Insuli’n, ett ämne, som finnes i de så kallade Langerhanska cellöarna i bukspottkörteln. Detta ämne är nödvändigt för sockeromsättningen i kroppen. Förstöras de Langerlianska cellöarna, avsöndras ej I. Socker kan då ej förbrännas i kroppen, ocli sockersjuka blir följden. Banting lyckades 1922 att utdraga I. ur bukspotts-körtlar. Genom detta ämne möjliggöres sockrets förbränning lios sockersjuka, så länge den insprutade mängden räcker. I. liäver symtomen för tillfället men botar ej sjukdomen. Jfr Banting och Sockersjuka. InsuFt, skymf, förolämpning. Insulä’r, hörande till en ö. In summ’a, lat., i det hela, med ett ord. Insurgen’t, uiDprorsman. lntak’t, ”orörd”; obefläckad, oskyldig; jungfrulig. Intar’sia, it., dekorativt träinlägg-ningsarbete. I. användes mest inom möbelkonsten. Förutom olikfärgade träinläggningar förekomma även metall- el. pärlemorinläggningar. Numera avses med I. ofta andra slags mosaikarbeten. Inteckning. Med I. förstås en inskrivning i rättens protokoll angående förefintligheten av panträtt i fast egendom. För att panträtt i lös egendom skall vara rättsligt gällande, fordras, att det pantsatta godset överlämnats till panträttshavaren. Fast egendom kan emellertid ej överlämnas på dylikt sätt. För att tredje man skall kunna förskaffa sig kännedom om i vilken omfattning fastigheten kan vara pantsatt för fordringar liar inskrivnings-förfarandet uppkommit. För att I. skall kunna erhållas, måste fordran grundas på skuldbrev el. annan handling. I regel måste även fastighetens ägare därå hava tecknat medgivande, att inteckning får beviljas. Sedan I. beviljats, har inteckningsgivaren (för sin fordran) säkerhet i fastigheten till I: s belopp. Innehavare av tidigare I. äga emellertid företrädesrätt. Säker-hetsrätten gäller oavsett i vems hand fastigheten än må komma; dock att, om fastigheten försäljes exekutivt samt I. har så högt läge, att köpesumman icke förslår till fordrans gäldande, sådan I. ovillkorligen förlorar sin giltighet för framtiden. För att exekutiv försäljning skall kunna komma till stånd fordras likväl, att köpeskillingen uppgår till så högt belopp, att den, som begär försäljningen, erhåller åtminstone ett öre. Skulle så ej vara fallet, blir det ingen försäljning av. Förutom för fordran kan I. erhållas för nyttjanderätt. För dylik I. erfordras intet samtycke från ägarens sida. Därest I. för nyttjanderätt skall erhållas, får i avtalet ej finnas stad- gat något förbud för dess intecknan-de. Finnes dylikt kan I. ej beviljas. Vidare måste avtalet vara skriftligt, för att I. skall kunna beviljas. Verkan av nyttjanderättsinteckning är att nyttjanderätten vid frivillig försäljning äger bestånd även mot nye ägaren av fastigheten. Likaledes kan I. beviljas för avkomst av fast egendom och för servitutsrätt. Jfr Förlagsin-teckning. In’teger vi’tae sceleri’sque pu’rus [-sjeleri’skve-], lat., oförvitlig och fri från skuld. Början till ett ode av Horatius. I. sjunges ofta vid begravningar till musik av tysken F. L. Flemming. Integral. Med integralen till en funktion med en oberoende variabel x förstås den funktion, vars derivata i avseende på x är den första funktionen. Matematiskt tecknas detta på följande sätt F(x) = j~f(x) dx. Jfr Derivata. Integra’lkalkyl, räkning med integraler. I. har varit av en utomordentlig betydelse såväl inom matematiken som inom astronomin, fysiken och mekaniken. Integrerande, ingående som del i något helt. Integritet, orubbat tillstånd; okränk-barhet. — I folkrätten avser I. en stats okränkta bevarande av sitt område och styrelsesätt. Intellekt’, förstånd. Intellektuell’, förståndet rörande. Intelligen’s, ”gott huvud”, god för-ståndsbegåvning; med förståndsskärpa och insikter begåvad person. Intelligen’sen el. intelligenspartiet kallades på 1870-t. ett parti i Andra kammaren, som opponerade mot lantmannapartiet och huvudsakligen bestod av borgerliga representanter. I. kallades sedermera centern. Intelligeij’smätning, metod att snabbt värdesätta en intelligens genom vissa prov. I. har särskilt haft betydelse, när det gällt att utsortera undermåligt begåvade barn ur ett skolmaterial. Metodikens grundläggare äro fransmännen Binet och Simon. Under världskriget användes i Förenta Staterna I. för att uttaga soldater och underbefäl. Intenden’t, egentligen förvaltare, -tillsy ningsman, föreståndare; en i Sverige och annorstädes bruklig tjänstemannatitel. Intendenfsdepartementet, en av arméförvaltningens avdelningar. Intendentu’r, militär förvaltningsgren, omfattande truppernas underhåll och deras förseende med erforderlig utrustning. I. handhaves vid armén av en intendenturkår och vid ma-