Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jaguar.
Jagranna’ut, [eng. juggernaut], även
Jaggernaut, ett namn, under vilket
Vishnu dyrkas i Puri i Orissa, Indien.
Enligt äldre berättelser skulle vid den
s. k. vagnsfesten, då J :s bild på en
ofantlig vagn fördes runt staden, de
infödda kastat sig framför dennas hjul
för att dö till gudens ära.
Jagarbom, klyvarbommens
förlängning.
Jagare, torpedbåtsförstörare,
snabbgående krigsfartyg för
oskadliggörande av undervattensbåtar, spaning,
bevakning, övervattenstorpedanfall m. m.
De största typerna, som ha omkring
2,000 tons deplacement, kunna
betraktas som övergångsformer till kryssare.
Jagello’nska ätten, polskt furstehus,
vilket innehade den polska
kungakronan på 1400- och 1500-t. 1572
utslocknade J. på manssidan. En
medlem av ätten, Katarina, förmäldes med
Johan III av Sverige.
Jaggerna’ut, se Jagannaut.
Ja’go, en av huvudpersonerna i
Shakespeares ”Othello”, en ondskefull
och listig natur.
Ja’gow, G., f. 1863, tysk diplomat,
utrikesminister 1913—16. Det
uppmuntrande stöd J. gav Österrike i de
konflikter, som följde på mordet i
Sarajevo, anses i hög grad ha bidragit till
världskrigets utbrott.
Jagua’r (Leopardus onca), ett till
kattdjurens familj hörande djur, som
förekommer från s. Nordamerika ned
till Patagonien, talrikast kring
floderna Paraguay och Uruguay.
Liknar leoparden men är mera klumpig
och betydligt kraftigare.
Jahn, F. L., 1778—1852, grundaren
av det tyska turnväsendet, deltog i
kriget 1813, verkade därefter som
lärare i Berlin, där han upprättade
den första tyska turnanstalten.
Jalive’, det hebreiska namnet på
Gud. Man liar antagit, att ordet skulle
vara av arabiskt ursprung och betyda
”han, som slår” (med blixten). J.
skulle alltså ursprungligen ha varit
en åskgud. Jehova är en felaktig
ut-läsning av J.
Jainis’ter el. Djainister, ett indiskt
religionssamfund, vars medlemmar
iakttaga mycket stränga bud. De få
icke döda el. skada något levande, icke
tala osanning, ej taga emot något, som
ej är givet, och skola leva absolut
kyskt. Genom en sådan riktig vandel
frälsas människan från
själavandringen, från obehaget av en personlig
existens. J. räknar särskilt anhängare
bland köpmannaklassen (över 1 milj.).
Jaipur [djaj’pse] i Främre Indien,
Rejputanas förnämsta stad. 140,000
inv.
Jak, yak el. grymtoxe (Bos
grunni-ens), en art nötkreatur, som har
sidorna täckta av långa, nedhängande hår,
brett huvud med långa horn och ett
puckellikt uppskjutande område över
skulderregionen på ryggen. De leva
i Centralasiens bergstrakter och hållas
även tama.
Jakaran’da-trä (kallas även
palisan-der-trä) är ett brunt, hårt och tungt
vifke, som kan ges en vacker
polityr och därför användes till
lyxmöb-ler etc. J. erhålles av brasilianska
jacaranda-arter (familj Bignoniaceae);
även tvänne ärtväxter, Machserium
violaceum och Dalbergia nigra, bägge
i Sydamerika (framför allt Brasilien)
lära lämna sådant virke. Detta går
dock ofta under namn av ”indiskt
rosenträ”.
Jakob. — 1. J. Patriarken, enligt
Gamla testamentet son till Isak, yngre
broder till Esau och gift med Rakel
och Lea, med vilka han hade tolv
söner. Dessa blevo stamfäder till Israels
tolv stammar. — 2. J. Sebedeus var
den förste av Jesu lärjungar. — 3. J.,
Jesu broder, omtalas i förbigående i
Markus 6: 3.
Jakob, konungar av England och
Skottland. — 1. J. I, 1566—1625, son
till Maria Stuart och lord Darnley,
konung av Skottland 1567, förklarades
myndig år 1578. Styrelsen låg
mestadels i händerna på stormännen, som
tävlade om inflytandet över konungen.
1603 efterträdde J. drottning Elisabet
i England. Han saknade emellertid
hennes kraft och klokhet, varför
kungamakten under hans tid
inskränktes till förmån för parlamentet. — 2.
J. II, 1633—1701, den förres sonson,
andre son till Karl I, erhöll titeln
hertig av York. J. övergick öppet till
katolicismen 1672. 1679—81 förde J.
styrelsen i Skottland och efterträdde sin
broder Karl II 16S5 i England. Då
det emellertid blev alltmer klart för
engelsmännen, att J. ämnade
återinföra enväldet och den katolska läran,
inkallade de J: s måg Vilhelm av Ora-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
