nien 1688. J. flydde till Frankrike s. å. ocli sökte sedan förgäves återfå sin tron. Jakob, Frans Edvard, 1688—1766, son till Jakob II av Storbritannien, engelsk tronpretendent, sändes vid 1688 års revolution till Frankrike. Efter faderns död 1701 erkändes han bl. a. av Ludvig XIV som konung (J. III) av England. J. sökte emellertid förgäves återtaga sin faders tron. JakobPncr, ryktbar politisk klubb under den stora franska revolutionen. I J: s klubblokal samlades Paris’ revolutionära element, och J. fick snart ledningen av Paris pöbel i sin hand. Dotterklubbar stiftades överallt i landet. Från år 1791 arbetade J. alltmer våldsamt för kungadömets avskaffande, vilket föranledde ett parti inom J., girondisterna, att bryta sig ut. De kvarvarande, ”berget”, med Robespierre i spetsen, voro drivkraften till det skräckvälde, som härskade i Frankrike åren 1793—94. Sistnämnda år störtades Robespierre och med honom jakobinerna. Jakobs församling i Stockholm omfattar sö. Norrmalm. 9,580 inv. Jakobsstad, handels- och sjöfarts-stad vid Bottniska viken, Österbotten, Finland. 7,000 inv. Jakob Ulfsson, f. under första hälften av 1400-t., d. 1521, ärkebiskop i Uppsala 1470, bidrog till grundandet av Uppsala universitet 1477. Jaktfalken (Falco rusticolus), en till falksläktet hörande fågel, som under medeltiden användes till jakt på liöns-fåglar, duvor, lärkor o. dyl. J. tillhör n. Europa och häckar i svenska fjälltrakter på klippavsatser. Jaktgevär, se Handeldvapen. Jaktleopard, se Gepard*. Jaktstadgan innehåller, i syfte att förhindra förödande av vissa villebråd, diverse inskränkningar i rätten att jaga dylika samt, i syfte att avvärja fara för människor och husdjur och för att i möjligaste mån undvika djurplågeri, förbud mot vissa jakt- och fångstsätt. Jakttiderna växla för olika delar av landet. Den,som jagar villebråd under förbjuden tid, straffas med böter från 10 till 500 kronor. I visst fall kan även jaktredskapet förverkas. Salubjudande och forslande av villebråd, som är skjutet under förbjuden tid, är likaledes belagt med bötesstraff. Dödande av skadedjur premieras i vissa fall genom utbetalning av s. k. skottpengar. Jaku’tsk, stad i östsibirien vid Lenafloden. 8,000 inv., mest jakuter. Medelpunkt för Sibiriens pälshandel. Jala’pa-rot är rotknölar av Exogo-nium Purga (familj Convulvulacese), en ört, hemmahörande i Mexico. Användes som avföringsmedel. Jalousie [s/alosi’], fr., svartsjuka, avundsjuka; fönsterskärm, förhänge. Jaloux, fem. jalouse [s/alo’, -lös], fr., svartsjuk, avundsjuk. Jalu [sjalu’], se Jaloux. Jamaica [jamaj’ka], en av öarna i ögruppen Stora Antillerna, Västindien. 11.000 kvkm., 858,000 inv., övervägande negrer. Huvudstad Kingston, på öns s. kust, 63,000 inv. — J. är bergig med klippiga kuster. Klimatet är tropiskt. Växtligheten yppig. Majs, bomull, lcaffe, socker, bananer, peppar och tobak odlas företrädesvis (plantageod-ling). Förnämsta utförselvara är bananer. — J. erövrades av engelsmännen 1665. Är nu Storbritanniens viktigaste besittning i Västindien. Jamb, versfot, bestående av en obetonad och en betonad stavelse (_ —). James [djejms], eng., Jakob. James [djejms]. — 1. William J., 18-42—1910, nordamerikansk filosof och psykolog. Som filosof är han ett av pragmatismens mera kända namn. Som psykolog utmärkes han av rikedom på uppslag och glänsande framställningskonst. — 2. Henry J., 1843— 1916, nordamerikansk författare, broder till föregående, från mitten av 1860-t. bosatt i Europa. J. har skrivit talrika romaner (Amerikanen, En filosofisk kvinna m. fl.), kännetecknade av en fin karaktärsteckning ocli iakttagelseförmåga samt långt driven psykologisk analys. Man har sagt, att J. skriver romaner, som om det vore fråga om filosofi, medan hans äldre broder skriver filosofi, som om det vore fråga om romaner. James Ri’ver [djejms-], liuvudflod i staten Virginia, U. S. A. Upprinner på Alleghanybergen. Utflyter i Cliesa-peak-viken. Längd 720 km. Jameson [djej’m-], L. S., f. 1853, sydafrikansk politiker av skotsk härkomst, inföll 1896 i spetsen för en truppstyrka i boer-republiken Trans-vaal men måste kapitulera inför boernas överlägsna trupper. Denna händelse (Jameson’s raid) gav anledning till svåra politiska förvecklingar och ökade spänningen mellan boer och engelsmän. Jamestown [djejms’taon]. — 1. Kolstation och hamn på den brittiska ön S: t Helena i Atlanten. — 2. Stad i v. delen av staten New York, U. S. A.. 40.000 inv. Textil- och trävaruindustri. Jammerbtigt, öppen bukt av Nordsjön vid Jyllands nv. kust, Danmark. Jams, rotknölar av Dioscorea-arter, vilka äro slingrande örter el. buskar med små gröna blommor och hjärtlika blad. Rotknölarna äro stärkelserika och utgöra i tropiska trakter ett viktigt näringsmedel för infödingarna. Jang-tse-Kia’ng, ostasiatisk, i Tibet upprinnande flod. 520 mil lång. Ge-