Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugurtha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jungncr, W., 1869—1924, svensk
ingenjör, uppfinnare av bland annat en
efter lionom uppkallad ackumulator.
Jungstedt, Matilda, 18G4—1923,
operasångerska, hade åren 1892—1906 och
1908—10 engagement vid Kungl. operan
i Stockholm, företog konsertresor och
uppträdde även som operettsångerska.
J. gästspelade i de nordiska länderna
samt Tyskland och var på sin tid
Sveriges förnämsta sångerska. Ett av
hennes bästa partier var Carmen.
Ju’nior, lat., den yngre, tillägges,
särskilt inom affärsvärlden, en
persons namn för att denne ej skall
förblandas med någon äldre med samma
namn, vanligen fader el. annan
släkting. — I de svenska universitetens
nationsföreningar namn på studerande
av andra åldersklassen.
Juni’perus, växtsläkte, tillhörande
familjen Conifene, som har syl- el.
fjällika barr och köttiga kottefjäll,
vilka vid mognaden sammansmälta till
en bärkotte. Hit hör E n*. I Sverige
odlas ibland Sävenbom (J. Sabina),
en giftig buske. Virginsk ceder
(J. virginiana) finnes i Nord-Amerika.
Handelns cederträ erhålles
huvudsakligen från denna art. Träet användes
särskilt till blyertspennor.
Juniupproret, gatuupplopp i Paris
23—26 juni 1848.
Junk el. djonk, två el. tremastat,
flatbottnat kinesiskt segelfartyg med
segel av flätade mattor.
Jun’ker, ”ung herre”, fordom
benämning på ung adelsman, användes
numera oftast i nedsättande
bemärkelse. — Junkerpartiet el. Junkrarna
kallades i Sverige en grupp konservativa
yngre adelsmän på 1850-t., vilkas
ledare var H. Hamilton. De anslöto sig
särskilt till kronprins Karl. — Efter
1848 års revolution i Tyskland
bildades ett junkerparti av jordägande
adelsmän, vilka utmärktes av
reaktionära tendenser. Fredrik Vilhelm IV
behärskades delvis av junkerpartiet.
Motsvarande politiska tankeriktningar
betecknas än i dag med J., ehuru ett
organiserat parti med detta namn ej
finnes.
Junkers [jo’n-], H., f. 1859, tysk
in-dustriidkare och konstruktör av
flygplan.
Ju’no, i den äldre romerska
gudasagan äktenskapets och moderskapets
gudinna, till vars ära en fest,
matro-na’lia, hölls varje år i mars. Genom
inflytande från grekernas gudalära
kom J. att betraktas som
himladrottningen, maka till Jupiter, och blev
sålunda den romerska motsvarigheten
till Hera.
Juno’nisk, ståtlig (om kvinnor).
Jun’ta, sp., församling, kommitté,
särskilt benämning på politiska
föreningar i Spanien. — Juntan var namn
på en politisk-litterär
sammanslutning i Uppsala på 1790-t.
Medelpunkten i föreningen var 13. Höijer.
Ju’piter, vårt solsystems största
planet, den femte av de stora planeterna
räknade från solen. J :s avstånd från
solen är omkring 5 ggr jordens,
planetens diameter är 11 ggr så stor som
jordens, volymen 1,300 ggr jordens,
men på grund av mindre täthet är
massan blott 320 ggr större än
jordens el. Viooo av solens. Näst Solen,
Månen och Venus är J. den
ljusstarkaste liimlalvroppen, när den står i
opposition. Från Mars, som ibland kan
uppnå likartad ljusstyrka, skiljes den
genom sitt vita sken. Redan i en
tämligen liten kikare framträder J. som
en skiva, på vilken man kan urskilja
mörkare zoner, vilka vid större
förstoringar visa sig vara molnstrimmor.
J. roterar mycket hastigt; den vrider
sig runt sin axel på omkring 10
timmar. Den synes ljusare i mitten och
mörkare och otydligare mot randen,
vilket beror på att den har en tät
atmosfär. J. är betydligt mera
avplattad än jorden, den elliptiska formen
kan urskiljas i kikaren. På grund
av J :s ringa specifika vikt (1.4 mot
jordens 5.6) och det förhållandet, att
dess ekvatorområden synas rotera
något snabbare än polområdena, är det
troligt, att planeten består av
gasformiga, starkt komprimerade ämnen. J.
liar 4, av Galilei upptäckta månar,
vilka synas i en god vanlig kikare.
De äro något större än jordens måne.
På senare tid ha ytterligare 5
J.-må-nar upptäckts.
Ju’piter el. Juppiter, i den romerska
gudasagan den förnämste guden,
”himlafadern”, motsvarande
grekernas Zeus. Främst är J. blixtens,
åskans och regnets gud, men han är
även segerns, statslivets, ordningens
och trohetens beskyddare. J.
dyrkades jämte sin gemål Juno på
Capito-lium i Rom.
Ju’ra, bergskedja, sträckande sig
från Rhöne, sv. om Genévesjön, i en
båge åt nö. till övre loppet av Main.
Jurabergen indelas i
Fransk-schweiziska J. inom Frankrike och Schweiz
med en längd av 360 km. samt
Schwa-biska J., och Frankiska J.,
sammanfattade under namnet Tyska J.,
sträckande sig från Rhen till övre Main,
med en längd av 425 km. J. tillhör
den tertiära veckregionen och består
dels (franska och schweiziska J.) av
ett system jämnlöpande
bergskedje-veck, dels (frankiska J.*) har den en
mera platåar ta d byggnad
(Platten-jura). Högsta punkt 1,720 m.
Ju’ra, lat., plur. av jus*.
Ju’raperioden, geol., den mellersta
av den mesozoiska tidsålderns perioder
(se Geol. perioder). J:s avlagringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
