och ringa nederbörd. Befolkningen är till största delen slaver. Religionen är grekisk-ortodox el. romersk-katolsk. Dock finnes även en mängd muhammedaner (i Bosnien-Herzegowina) och judar. J. är en konstitutionell monarki. Folkrepresentationen utgöres av en nationalförsamling med 315 ledamöter, tillsatta på 4 år genom proportionell valmetod. Rösträtt tillkommer män, fyllda 21 år, valbarhet män, fyllda 30 år. Verkställande makten tillkommer konungen genom av honom utsedda ministrar, den lagstiftande konungen och nationalförsamlingen gemensamt. Viktigaste städer äro huvudstaden Belgrad, 120,000 inv., och Agram. Jugur’tha, d. 104 f. Kr., konung i Numidien. J. besegrades av Marius. Juhani Aho [jo’hani a’hå], se J. Brofeldt. Juhlin-Dannfelt, H., f. 1852, professor, lantbruksförfattare. 1902—19 Lantbruksakademins sekreterare. Julvkasjärvi, lappländsk socken i Torne lappmark. 13,531 kvkm. (ungefär av Upplands storlek). 16,000 inv. Inom socknen ligger Kiruna municipalsamhälle. Julia’nska kalendern, se Tideräkning. Julia’nus, Flavius Claudius, kallad Apos’tata (avfällingen), 331—363 e. Kr., blev 355 kejsar Ivonstantius’ medre-gent och härskade ensam från 361. J., som hade en rik begåvning, intresserade sig tidigt för vetenskap och litteratur. Särskilt studerade han filosofi och blev senare en varm förkämpe för nyplatonismen. Under sin regeringstid gjorde han allt för att avskaffa kristendomen och ersätta denna som statsreligion med den grekiskromerska. J. föll under ett krigståg mot Persien. Julikon ungadömet, Julimonarkin, 1S30—48, vanligt namn på det franska konungadömet under Ludvig Filip av Orléans. J. uppkom genom julirevolutionen och föll genom februarirevolutionen. Jfr även Frankrikes historia. Julirevolutionen, revolution i Paris 1830, framkallad av Karl X:s alltmer reaktionära styrelse. De s. k. julior-donnanserna (26 juli), vilka påbjödo inskränkningar i pressfriheten och folkets valrättigheter, gåvo anledning till en stark opposition, som utlöste sig i upplopp (27—29 juli). 30 juli utropades hertig Ludvig Filip av Orléans till riksföreståndare. Karl X försökte förgäves rädda sin krona genom allehanda eftergifter, och 7 aug. valdes Ludvig Filip till fransmännens konung. Jfr även Frankrikes historia. — J. hade vittgående följder i hela Europa, i det att den blev signalen till ett flertal revolutioner i nationell och liberal anda (Belgien, Polen, Tyskland, Italien). Ju’lius, romerskt påvenamn. — J. II, 1443—1513, egentligen Giulano della Rovere, kardinal 1471, påve 1503. J. var typen för en renässansfurste och hade mera politiska och kulturella än kyrkliga intressen. Målet för J: s strävanden var påvedömets världsliga maktutvidgning, och under hans ledning utökades Kyrkostatens besittningar med bland annat Romagna, Bo-logna, Parma och Piacenza. J. beskyddade bland annat Bramante, Rafael och Michelangelo. Julie, se Joll. Julrosor (Helleborus niger), en ört med vita blommor och bredflikiga blad, som blommar om vintern. Julön. — 1. ö i Stilla havet, hörande till Fanningöarna, Polynesien. 600 kvkm., omkring 100 inv. ön annekterades 18S8 av engelsmännen. — 2. ö i Indiska oceanen, sv. om Java, 1,100 inv. Jumala [jo’-], finsk benämning på ”gud”, ”gudom”. Jum’per, till höfterna nående blus av tyg el. stickning. Juneau [djona’å], huvudstad i Alaska (territorium i U. S. A.). 3,000inv. Jungel, se Djungel. Jungfrau [jo’ngfrao], en av Berner-alpernas högsta toppar, på gränsen mellan de schweiziska kantonerna Bern och Valais. Når 4,167 m. ö. h. Jungfru, äldre svenskt rymdmått, varav det gick 32 på en kanna; alltså ungefär 0.8 dl. Jungfru Marias hand, se Orchis. Jungfruliar (Adiantum capillus), en ormbunke, som ofta odlas i växthus och användes som ”grönt i buketter”. Jungfrun, klippö i n. delen av Kalmar sund. Kallas folkligt Blåkulla. Jungfrun av Orléans, se Jeanne d’Arc. Jungfrusländan (Calopteryx virgo) hör till Rätvingesländornas ordning, dit också sjösländor och trollsländor föras. J. har bitande mundelar och saknar täckvingar. Larverna leva i vatten. J. äro till färgen blå- el. grå-grönglänsande. Jungfrutal, inträdestal, förstlingstal. Jungfruöarna el. Virginöarna, en till Små Antillerna, Västindien, hörande ögrupp, ö. om Portorico, bestå- • ende av 8 större och bortåt 100 mindre öar, tillsammans 680 kvkm. och 42,000 inv. Bland de större öarna höra S:t Thomas, S:t John och S:t Croix till U. S. A., Tortola, Virgin Gorda och Anegada till Storbritannien, öarna äro till största delen bergiga och ödsliga med branta kuster. Endast de större ha odlad jord. Sockér, majs, kaffe och bomull. Jungman, lägsta grad av däcksmanskapet på ett handelsfartyg.