Jute. Jute, se Jutar. Ju’tland, jutska halvön, se Jylland. Juve’1, slipad ädelsten, smycke. Juvele’rarkonst, se Guldsmedskonst. Juvena’lis, Decimus Junius, omkring 55—135 e. Kr., romersk skald, vars satiriska dikter äga stort värde som tidsskildringar från Rom under förfallets dagar. De kännetecknas av en ytterst omsorgsfull språkbehandling. . Juveni’lt vatten, från jordens inre härrörande vatten, utmärkes av riklig mängd upplösta ämnen, som vattnet medfört från djupet; ur vattnet avsätta sig vid minskning' i temperatur och tryck dessa ämnen som mineral i sprickor och hålrum el., när vattnet kommer upp till jordytan, såsom kalk-sinter, kiselsinter m. m. Jylland (Jutska halvön, Jutland), halvö, omfattande omkring 30,000 kvkm., över % av Danmarks areal. 1,000,000 inv. J. omgives i v. av Nordsjön, i nv. av Skagerack, i ö. av Kattegatt. Y. kusten löper tämligen jämnt; här märkas dock två större fjordar, Ringkjöbingsfjord och Nissumfjord, vilka emellertid av dyner äro nästan avspärrade från havet. På ö. kusten är strandlinjen mera oregelbunden. Kattegatt gör här många djupa inskärningar, Limfjorden, Randers-, Iiorsens- och Yejlefjordarna m. fl. J. är mera kuperat än de danska öarna. Från Randers fjord ned mot gränsen till Schleswig utbreder sig en zon av moränhöjder, bland vilka märkas Ejer Bavnehöj, 172 m. ö. h., Danmarks högsta punkt, samt Himmelsbjerget, 14G m. ö. h. Den bördiga jordmånen möjliggör här ett blomstrande jordbruk. Mest odlas havre. Y. J. upptages i stor utsträckning av sandhedar, vilka genom dansk odlingsflit till en del blivit odlade, till en del planterade med skog. Av sädesslagen odlas mest havre och råg; även potatisodling. Ett tämligen brett bälte av dyner löper längs J: s v. och nv. kuster. I administrativt avseende indelas Jylland i 9 amt, Vejle, Ribe, Aarlius, Ringköbing, Randers, Viborg, Aalborg, Thisted och Hjörring amt. Jy’väsky’lä, stad vid n. delen av sjön Päjäne, n. Tavastland, mellersta Finland. 5,800 inv. Träindustri. Jäd'eren [jfederen], J se r e n, ett låglänt kustområde i sv. Norge s. 0111 Stavanger. Jägarhorn el. jakthorn, koppar- el. mässingshorn, användes vid blåsande av jaktsignaler. J. är ofta försett med hornmunstycke. Jägarrörelsen. Under världskriget flydde i stor utsträckning finländare till Tyskland och blevo där militäriskt utbildade för att kunna starta ett finländskt uppror mot Ryssland. De del-togo senare i inbördeskriget och utgöra nu i stor utsträckning den finska arméns officerskår. Jägerhorn. — 1. J. A. J., 1757—1825, major, en av huvudmännen för själv-ständighetspartiet i Finland på 1780-t. Under 1788 års ryska krig var J. en av ledarna för Anjalaförbundet. Efter sammansvärjningens misslyckande flydde han till Ryssland. — 2. F. A. J,. 1760—1817, den förres broder, överste. Sveaborgs kapitulation under finska kriget 1808—09 anses till stor del ha berott på honom. Jägersro, kapplöpningsbana nära Malmö. Jägmästare, tjänsteman vid skogs-staten. Jämförande språkforskning, se Språkvetenskap. Jämtland. — Landskapet J., 37,671 kvkm., har en mera omväxlande natur än något annat svenskt landskap, öster 0111 en linje dragen från Ånger-manlandsgränsen vid Flåsjö till Åsarne vid Härjedalsgränsen är berggrunden övervägande granit (Refsunds- och Ragundagranit), som bildar en bergig skogsterräng på 3—500 m. ö. li., i s. rik på sjöar, bland vilka Refsunden med avlopp genom Gimån till Ljungan är den största; i mellersta delen genomdragen av Indalsälven, som nedanför Gesundsjön bildar de storslagna Krångeredsfallen, Sveriges med avseende på vattenkraft största fall (212,000 hkr), och längre ned Hammarforsen, bildad 1796 vid den katastrof, då Ra-gundasjön avtappades och Döda fallet uppstod genom Gedungsenfallets torrläggning. Mellersta tredjedelen av landskapet, v. om den ovan nämnda gränslinjen* framemot Oviksfjällen, Åreskutan och Hotagsfjällen i v. samt Ströms Yattudal i ö., upptages huvudsakligen.av silurformationen med dess kalkstenar och lerskiffrar, medelhöjd 3—400 m., och bildar ett landskap med vida, flacka höjder och vidsträckta