Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägstaxa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järv.
Jäsning:. Med J. förstås i dagligt
tal alkoholjäsning, det vill säga den
av vissa svamparter framkallade
sön-derdelningen av en del sockerarter i
etylalkohol och kolsyra. Vid J. bildas
en del biprodukter såsom glycerin,
bärnstenssyra, högre alkoholer m. m.
Inom jäsningsindustrierna, som
tillverka brännvin, vin och maltdrycker,
omvandlas genom enzymverkan
stärkelse och sammansatta sockerarter till
enkla jäsbara sockerarter, som
därefter förjäsas till alkohol och kolsyra
(se Alkohol, Maltdryckstillverkning
och Vin). Bland dem, som ägnat J.
ett ingående studium, må nämnas
Pasteur och hans skola, som påvisade,
att närvaron av levande organismer
var en nödvändig förutsättning för J.
— J. användes även i vidsträcktare
betydelse. Man talar sålunda om
mjölksyre-, smörsyre- och ättiksyrejäsning
(se härom resp. ord). Jfr även
Jästsvampar.
Jästfabrikation. Tillverkningen av
jäst, pressjäst, sker vid flertalet
svenska jästfabriker enligt den s. k.
luft-jästmetoden, vid vilken alkohol
erhålles som biprodukt (normalt ungefär
60 å 80 1. alkohol pr 100 kg. jäst).
Råmaterialet är i allmänhet spannmål el.
melass. Vid vissa svenska
jästfabri-ker tillämpas dock andra metoder med
högre jästutbyte men däremot inga
el. i varje fall små mängder sprit som
biprodukt.
Jästsvampar (Saccharomycetes),
mikroskopiska svampar, tillhörande
säck-svamparnas grupp (Ascomycetes). J.
äro vanligen encelliga, men vid den
livliga förökningen, som sker genom
knoppning, komma individerna ofta att
hänga samman i långa, kedjeliknande
rader, såsom hos släktet Saccha-
r o m y c e s. Hos släktet
Schizosac-eliaromyces förökar sig svampen
genom tvärdelning av cellerna, och
individerna hänga ej samman. J. spela
en viktig roll i naturens hushållning
genom sin förmåga att framkalla
”jäsning”, speciellt alkoholjäsning uti
sockerhaltiga vätskor. De förekomma
i jord och äro f. ö. allestädes
närvarande, t. ex. vid vissa årstider på
saftiga frukter etc. Arternas
jäsnings-formåga är olika stor, liksom de vid
jäsningen alstrade biprodukterna äro
av olika beskaffenhet. Till släktet
Saccharomyces höra flertalet vid
öl-och vinjäsning samt sprit- och
pressjästfabrikationen använda arter,
såsom S. cerevisise och S. ellipsoideus,
varav den förra begagnas vid
öljäsning, medan den senare finnes pä
druvor och åstadkommer vinjäsning.
Schizosaccharomyces mellaeei
förekommer i sockerrörsmelass och användes
vid romberedning på Jamaica. Under
senare decennier har ett omfattande
arbete nedlagts på att renodla och
klassificera J. Man skiljer också
numera på ”kulturjäst”, omfattande
renodlade jästraser, som ge renare,
jämnare. och hållbarare produkter och
därför användes i bryggerier,
brän-nerier och jästfabriker, och ”vildjäst”,
bestående av vilda jästraser,
framkallande avvikande jäsningsförlopp, dä
de tillfälligtvis uppträda i den jäsande
vätskan. Liknande verkan som
vildjästen ha vissa bakterier och Fungi
imperfecti, en svampgrupp av
tämligen okänd natur. Vid alla
jäsnings-industrier måste därför den största
renlighet ^ råda, och materialens
sammansättning, särskilt surhetsgraden,
noga kontrolleras. Bland
”kulturjäst”-raserna urskiljer man 1) underjäst
(bryggeri jäst), som vid jäsningen
sjunker till botten, och 2) överjäst
(bryggeri-, bränneri- och pressjäst)
som håller till i vätskans ytskikt.
Vinjästen bildar en tredje grupp.
Jästsvampar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
