K K, den elfte bokstaven i vårt alfabet. — Som romerskt taltecken är K = 250. — Kem. tecken för en atom kalium. Kaaba [ka*ba], (arab., ”tärning”), en fyrkantig tempelbyggnad i Mecka, muhammedanernas förnämsta helgedom. I dess vägg är inmurad den berömda ”svarta stenen”, vilken enligt traditionen svartnat på grund av människornas synder. Till K. anses varje rättrogen muhammedan böra vallfärda åtminstone en gång i sitt liv. Kaba’1, hemlighetsmakeri; intrig. Jfr Cabalministären. Kabaré, försvenskning av cabaret*. Kab’bala, medeltida judiska, i hög grad mystiskt betonade religionsskrif-ter, vilka uppgavs skola ge den, som begrep dem, förklaringen till de heliga skrifterna och en rätt syn på livet. Senare kom K. att beteckna hemliga och svårbegripliga läror, trolldom etc. Kab’belleka, Kabbellök (Caltha pa-lustris), till familjen Ranunculaceas hörande ört med gula blommor och rundade blad. K. är en vanlig kärrväxt, förekommande över hela Sverige. Kabel. — 1. Särskilt grovt tågvirke. — 2. Mycket grova elektriska ledningar för starkströmsöverföring samt för telegrafering och telefonering. En starkströmskabel, som framdrages i jorden el. under vatten, består av en el. flera strömförande delar, isolerade från varandra och från omgivningen. Varje ledare består antingen av heldragen tråd el. oftast av spirallindad tunn tråd. Materialet i tråden är i allmänhet koppar; även aluminium förekommer dock ej så sällan. Isola-tionsmaterialet utgöres i allmänhet av på särskilt sätt impregnerat papper. Kring ledarna ligger därefter ett bly-rör, som i sin tur ofta är armerat, t. ex. lindat med järnband och ytterst omgivet av ett lager asfalterat jute. I telefon- och telegrafkablarna äro ofta samlade ett mycket stort antal fiån varandra isolerade ledningstrådar. Kab’eljo, egentligen holländsk benämning på större exemplar av torsk, brukas i svenskan uteslutande som benämning på en fiskvara, beredd av torsk, långa m. fl. arter av torskfamiljen. Iv. är mindre hårt torkad än klippfisken samt försändes i motsats till denne, som ej packas i kärl, nedpackad i fjärdingar. Kabellängd, 100 famnar, vilket motsvarar en tiondels sjömil el. ungefär 185 m. Kabelvåg, stort fiskläge i Lofoten, Nordland fylke, Norge. 1,100 inv. Kabinett’. — 1. Mindre rum, ofta använt för mera förtroliga sammankomster, ursprungligen förvaringsrum för konstsamlingar; avträde. •— 2. Benämning på en regering, särskilt den engelska. Kabinettfsformat, vid fotografering 12 x 10 cm. Kabinetfsfråga, fråga, vars lösande i viss riktning en regering ställer som villkor för sitt kvarstannande. Kabinetfskassan, den del av utri-kesbudgeten, som 1809—1906 användes till extra och hemliga utgifter. Räkenskaperna uppvisades endast för konungen. Vid riksdagen 1840—41 var frågan om anslaget till Iv. föremål för livlig debatt. En brist hade nämligen uppkommit i kassan och för att förmå Karl XIV Johan till redovisning minskade riksdagen anslaget till K. Slutligen måste konungen själv ersätta bristen, men ofullständigheten i den lämnade redovisningen gav anledning till skarp kritik från oppositionen. Kabinetfsorder, av regenten i absolutistiska stater utfärdade påbud, vilka åsidosätta sedvanliga stadganden och myndigheter. Kabinettsstycke, tavla i litet format med petigt utförda detaljer. K. voro särskilt under 1600-t. i Holland omtyckta prydnader i borgarhemmens kabinett, varav namnet. Ivabrio’1, en tvåhjulig enspännare med sufflett. Ka’bul, Afganistans huvudstad, vid floden K., en biflod till Indus. Förmedlar förbindelse över Hindukusj mellan Indien och Turkestan. 100,000 inv. Kaby’ler, folkstam i Algeriet, delad på flera stammar, bland vilka märkas riffkabylerna. Jfr Abd-el-Ivrim. Kabyss’, ett fartygskök; ett undermåligt litet boningsrum, kyffe. Kache’ra [sje-], gömma, fördölja. Kackalorum, oväsen (möjligen uppkommet genom förvrängning av ordet korum). Kackerlackor, ett gemensamt namn för en familj, Blattidse, tillhörande de egentliga rätvingarna (Ortlioptera) bland insekterna. K. ha platt, oval,