Kackerlaekor. brunaktig kropp, stora, läderartade täckvingar samt långa, mångledade antenner. De äro nättliga djur, som under dagen dölja sig i springor och mörka vrår. De leva av såväl vegetabiliska som animaliska ämnen. Ett kraftigt gift för K. är borax, som pulvriserad strös i av K. bebodda springor. Kada’ver, död djurkropp; lik. Kadcn’s (även -dangs), harmonisk vändning, som bildar avslutning på el. vilopunkt i melodisk tonföljd. — K. betecknar även en i ett orkesterstycke inskjuten, tekniskt svår fantasi över ett tema, avsedd att spelas av en solist. Ka’der, uppsättningen av officerare oeh underofficerare (på stat el. i reserven), civilmilitär personal samt värvat underbefäl och manskap inom en armé el. en marin. Ka’des, oas s. om Beer-Seba. Anges i moseböckerna ha varit israeliternas uppehållsort före Kanaans erövring. Kadett’, elev vid krigsskolan el. sjö-krigsslcolan. Kadetfpartiet, benämning på det konstitutionellt-demokratiska partiet inom ryska duman, härledd av begynnelsebokstäverna KD. K. bildades ur flera liberala småpartier vid 1905 års revolution och hade före världskriget liksom även vid marsrevolutionen 1917 stort inflytande. Efter bolsjevikrevolu-tionen miste K. sin betydelse. Dess ledare var P. N. Miljulcov. Ka’di, arab., namn på muhammedansk domare. Kad’mnim, med zink besläktad, sällsynt metall. Kem. tecken Cd. Atom-vikt 112.4. Atomvärde 2. K. ingår i små mängder i många zinkmalmer. Den vackert gula K.-sulfiden [CdS] användes till finare färger. Kadmnimclementct även kallat "VVes-tons element, ett galvaniskt element, bestående av kadmium, kadmiumsul-fat, en degartad massa av kadmiumsulfat och kvicksilversulfat samt kvick- silver, användes som normalelement vid bestämning av den elektromoto-riska kraften hos andra element. Kad’mos, enligt en grekisk saga en hjälte från Tebe, som dödade en drake och på Pallas Atenas råd utsådde odjurets tänder i marken. Ur drak-sådden uppstodo beväpnade män, vilka överföllo varandra. Endast fem överlevde kampen. De blevo stamfäder till Tebes herresläkter. Kadril’j, se Dans. Ka’ffa. — 1. Provins i sv. Abessinien. Efter K. anses kaffet ha blivit uppkallat. — 2. Kysk stad, se Eeodosia. Kaffe utgöres av frön från Coffea-arter, träd el. buskar, tillhörande familj Kubiacese. De vanligen odlade arterna äro: C. arabiea från Abessinien, som odlas speciellt i Brasilien och är buskformig, samt C. liberica från v. Afrika, som är trädformig oeh framförallt odlas i tropiska lågländer, såsom i Asien. Den senare är mera motståndskraftig mot svampangrepp och ger större bönor. Coffeafrukten är en körsbärsstor, köttig, röd stenfrukt, innehållande tvenne frön, kaffebönorna; understundom har blott en av dessa utvecklats (pärlkaffe). Efter skörden, som sker medan frukterna ännu äro halvmogna, frånskiljes fruktköttet på maskinell väg efter torkning el. genom tvättning i vatten. Härefter följer skalning, rensning och sortering. Bland kaffesorterna må nämnas det arabiska kaffet, även kallat mockakaffet, den finaste av alla kaffesorter, som dock i den europeiska handeln förekommer i mycket liten utsträckning, det afrikanska liberiakaffet, det ostasiatiska javakaffet, som näst mockakaffet åtnjuter det största anseendet, samt de brasilianska sorterna santos och rio. Marinerat kaffe är vattenskadat kaffe. Triage är utrensade, skadade bönor. Kaffeproduktionens Kaffe. Kvist med blommor och kvist med frukter. Underst frukter, den ena till hälften skalad.