Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kakao ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kakao; till höger frukt i
genomskärning.
liög än lång och med starka
inskärningar på käkkanterna, övernäbben
är lodrätt nedåtriktad. K. ha
fjädertofs på huvudet. Storleken växlar
mellan kråkans och kajans. De
förekomma i Australien och på Oceaniens
övärld i de grannaste färger.
Kakao (av ett aztekiskt ord cacahuatl)
fås av fröna av Tlieobroma cacao
(familj Sterculiacesa), ett lågt träd, som
förekommer vilt växande i
Central-och nv. Sydamerika. Numera odlas
K. även i andra tropiska länder. De
direkt från stammen utgående,
gurk-liknande frukterna innehålla,
inbäddade i ett svampigt fruktkött, ett stort
antal frön, kakaobönorna, som till
storlek och form närmast likna
mandlar. Fröna nedgrävas antingen direkt
i jorden el. nedläggas i särskilda
cisterner för att undergå en
jäsningsprocess, som mildrar deras bittra
smak, varefter de torkas. På
sådant sätt erhålles jordkakao. Om
fröna torkas direkt i solen, erhålles
solkakao. Torkade och skalade
kakaobönor bestå till ungefär hälften av
fett, kakaosmör,, till ungefär en
tiondel av äggviteämnen och till ungefär
lika stor del kolhydrat. De innehålla
därjämte alkaloider såsom koffein och
theobromin. Världsproduktionen av
kakaoböner uppgick år 1923 till något
över 500,000 ton. Främst kom därvid
Guldkusten med över 200,000 ton.
Produktionen i det övriga Afrika uppgick
till över 60,000 ton, i Centralamerika till
ungefär lika mycket samt i
Sydamerika till omkring 170,000 ton. Genom
skalning och förmalning av de
rostade kakaobönorna framställas
kakaomassa. Av kakaomassan framställes
genom pressning, varigenom en del av
fettet avlägsnas, samt efterföljande
målning och siktning, kakaopulver.
Understundom användes även
behandling med alkalier. Samtidigt härmed
erhålles kakaosmör. som användes
inom chokladindustrin, vid tvåltillverk-
ning m. m. Förbrukningen av K. 1924
var i Sverige 0.8 kg., i Nederländerna
3.0 kg. per inv.
Kakel, plattor av fajans (glaserad,
bränd lera). K. användes till
kakelugnar, till golv- och väggbeklädnader
i badrum och affärslokaler m. m.
Kakemo’no, jap., namn på
målningar, utförda på siden el. pappersrullar,
vilka äro försedda med en trästav på
var kortsida. Är målningen utförd pä
bredden, kallas den makimono.
Ka’ki, täta och starka, ofta på
särskilt sätt impregnerade, sandfärgade
(kakifärgade) bomullstyger, som
användas till sport- och arbetsdräkter.
Hit räknas numera understundom
också vissa grova, klädesliknande
ylletyger (kirsej).
Ka’kiplommon el. kakiäpplen,
apri-kosliknande frukter, erhållna från ett
i Kina och Japan samt även i
Medelhavsländerna odlat träd (Diospyros
kaki).
Kakofoni’, missljud, vanligen bildat
genom stötande ljudförbindelser.
Kaktus-växter (familj Cactacese)
växa i ökenområden. De ha köttigt
uppsvällda stammar av varierande
form (klot-, pelare el. skivform). Blad
saknas el. äro ombildade till taggar.
De ha vanligen stora, regelbundna,
röda el. vita blommor och köttiga,
bär-liknande frukter. K. äro
huvudsakligen utbredda i de varmare delarna av
Amerika, särskilt Mexico, där de
utgöra ett karakteristiskt inslag i
landskapsbilden. De äro vanliga som
prydnadsväxter. Opuntia Ficus indica
har ätliga frukter (indiska fikon).
No-palea coccinellifera odlades förr för
Cochenillsköldlusens kultur. Cereus
grandiflorus är den s. k. Nattens
drottning.
Kalabali’k, tumult, folkupplopp. —
K. i B e n d e r kallas den ryktbara
strid, som Karl XII (1 febr. 1713)
under sitt uppehåll i Turkiet utkämpade
jämte sina 50 man mot en överlägsen
trupp turkar och tatarer. Efter sju
timmars strid måste konungen giva
sig fången.
Kalaba’rbönor, frön från en
afrikansk ärtväxt (Physostigma
veneno-sum), vilka äro mycket giftiga. De
användas av infödingar till pilgift.
Kalaba’rkusten, området mellan
berget Kamerun och nedre Niger.
Kalabre’serhatt el. kalabrisk hatt,
ett slags spetskullig, bredbrättad hatt.
Kala’brien, halvö i sydvästligaste
Italien, se Calabrien.
Kalaha’ri, glest bebott öken- och
stäppområde i Bechuanaland,
Sydafrika, med en ytvidd av omkring 1
milj. kvkm. och på 800—1,300 m. h. ö. h.
Kalamite’t, olycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
