till stor del utkämpades kring Kalmar. 1611 föll Kalmar på grund av befälhavaren Krister Somes förräderi. Svenskarna hade under tiden segrat vid Kristianopel under prins Gustav Adolf men måste snart dra sig tillbaka, då danskarna fått förstärkningar. Senare återtog Gustav Adolf det av danskarna erövrade Öland, som dock 1612 återigen erövrades av danskarna. Danskarna ryckte därefter mot Jönköping och sände en flotta till Stockholms skärgård. Fientligheterna avstannade emellertid, och fred slöts i Knäred 1613, varvid Sverige fick erlägga lösen för Älfsborg. Kalmar län omfattar ö. delen av Småland jämte Öland. 11,540 kvkm., därav 581 kvkm. vatten. 232,000 inv. Den odlade jorden upptager ej fullt l/s av hela arealen, skogsmarken drygt hälften. Huvudnäring är jordbruk. Av sädesslagen odlas mest havre och råg. Boskapsskötseln är en viktig binäring. Oxar hållas i större utsträckning än i något annat län. Även fisket (ål) är betydande. Industrin är tämligen obetydlig (trävaru-, metall- livsmedelsindustri). Städer-.Kalmar (residensstad), Oskarshamn, Västervik och Vimmerby. Kalmar recess, se Hans. Kalmar slott anlades troligen under 1100-t. och utökades under Gustav Vasas regering med en yttre befästnings-ring. Erik XIV och Johan III fortsatte slottets utvidgande och förskönande. K. blev Sveriges förnämsta renässansslott. Under 1700-t. och i början av ISOO-t. fick K. förfalla, men på 1850- och 1880-t. företogos två restaurationer. Ett omfattande restaurerings-arbete pågår för närvarande. Bland K: s praktfulla salar märkas Kungs-gemaket, Grå salen, Rutsalen, Brända salen och Drottningsalen. På slottets inre borggård finnes en vacker slotts-brunn. Kalmar stadgar, Kalmar artiklar, en överenskommelse mellan Johan III och hans son Sigismund, sedan denne valts till konung av Polen. K., som undertecknades 1587, avsåg att ordna Sveriges förhållande till Polen under den kommande unionen. Kalmar sund, ett 130 km. långt sund mellan Öland och svenska fastlandet, vid sin smalaste del 3 km. brett. Kalmarunionen, en förening mellan Sverige, Norge och Danmark, vilken uppstod 1389 och först 1521 kan anses definitivt upplöst. Danmark och Norge voro först förenade under drottning Margareta, som efter svenska konungen Albrekts av Mecklenburg avsättning inkallades av de svenska stormännen för att övertaga styrelsen. Som efterträdare till Margareta valdes Erik av Pommern, som 1397 krön- tes i Kalmar till konung över alla tre nordiska länderna. Vid samma tillfälle uppsattes även ett förslag till unionsakt, men denna blev aldrig lagligen antagen. Från mitten av 1400-t. rådde i Sverige en så gott som oavbruten strävan att upphäva unionen, beroende på regenternas oförmåga att leda unionen samt det allt mera kännbara danska överväldet. Efter Gustav Vasas befrielsekrig 1521 upplöstes unionen för alltid. Kalmuck’, tjockt, ruggigt, yllelik-nande bomullstyg. Kalmuck’er, mongolisk folkstam i Centralasien och sö. Ryssland. De leva ett kringströvande liv med boskapsskötsel som huvudnäring. KaTmusrot är rotstocken av kalmus (Acorus calamus, familj Aracese), som är en högväxt ört med smala blad och gulgrön kolv, omgiven av ett hölster. K. hör hemma i Östasien men har införts till och förekommer förvildad i såväl Europa som Nordamerika. K. användes i medicinen som smakförbättrande och aptitretande medel. Ka’lomel, se Kvicksilver. Kalori’ (gramkalori, kilogramkalori), den värmemängd, som kräves för att höja temperaturen hos viktsenheten (gram, kilogram) vatten en grad. Kalorife’r, vid varmluftvärmeled-ningar m. m. använd kaminliknande ugn för uppvärmning av luften. Det rum, i vilket K. är uppställd, benämnes varmkammaren. Eldningen sker ej i varmkammaren utan i ett annat rum. Kalorimctri’, mätning av värmemängder. Enheten för värmemängd är kalori. Med en kropps specifika (egentliga) värme förstås den värmemängd, som behövs för att uppvärma viktsenheten en grad. Om specifika värmet kallas för c och kroppens vikt för p, kräves cxp kalorier för en grads temperaturförhöjning. För att uppvärma kroppen t° kräves alltså cxp xt kalorier. För mätningen användes kalorimetrar. Den vanligaste är vatten-kalorimetern, som består av ett till en del med vatten fyllt metallkärl, som för undvikande av värmeförluster är placerat i ett annat större metallkärl. Sedan vattnets temperatur bestämts, sänkes den kropp, vars specifika värme skall bestämmas, ner i vattnet. Efter omröring bestämmes sluttemperaturen. Då det råder likhet mellan å ena sidan den värmemängd, som avgivits av den kropp, som undersökes, och å andra sidan den värmemängd, som upptagits av vattnet, kalorimetern, termometern och omröraren, erhålles en ekvation, ur vilken kroppens specifika värme kan beräknas. Kalott’. — 1. Mat. Den del av ett klots yta, som avskäres av ett plan.