Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kannibal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kansli’, benämning på olika
ämbetsverk. Ett fast K. förekom i Sverige
först under 1500-t. och dess chef
benämndes. rikskansler. De lägre
tjänstemännen i Iv. kallades
sekreterare. På 1600-t. blev Iv. ett kollegium,
bland vars medlemmar märktes
hovkanslern, kansliråd och
statssekreterare. K. var nu det förnämsta
centrala förvaltningsorganet. Snart
uppdelades K. på flera expeditioner
(ju-stitierevisionsexpeditionen, in- och
utrikesexpeditionerna). 1680 fick
rikskanslern titeln kanslipresident. 1801
upphävdes K., och de därunder
lydande verken, kallade Kungl. Maj: ts
kansli, ställdes under en kanslistyrelse,
som dock upphävdes 1833. I och med
1840 års departementalreform ha de
till K. hörande expeditionerna ersatts
med departementen.
Kansli’examen, den lägsta examen i
den juridiska fakulteten. Studietid
omkring 2 år, ibland längre. Iv.
medför kompetens till anställning i vissa
statens verk men ej domarkompetens.
Kansli’huset är beläget vid
Mynttorget i Stockholm. Det uppfördes på
1690-t. och försågs av Gustav III med
en dorisk tempelfasad. I K. finnas
lokaler bland annat för statsministern,
de konsultativa statsråden,
statsrådsberedningen och flera departement.
Kansli’råd, titel på tjänstemän inom
statsdepartementen — ej
utrikesdepartementet — i byråchefs
tjänsteställning.
Kansli’sekreterare. Andra K., de
lägsta ordinarie tjänstemännen inom
statsdepartementen med undantag av
utrikesdepartementet. Förste K.,
tjänstemän med tjänsteställning mellan
andra K. och kansliråd.
Kanslis’t, underordnad tjänsteman i
ett kansli.
KanslFstil el. kurialstil, ett
ålderdomligt och ytterst omständligt,
juridiskt skrivsätt, som särskilt förr
användes i domstolar och ämbetsverk.
Kan’su, provins i nv. Kina. 350,000
kvkm., 6 milj. inv., gränsar i v. till
Kukunor, i s. räcker den in på
Kuen-lun-kedjan, i n. bildar den stora
kinesiska muren gräns mot Mongoliet, i
ö. gränsar K. till Sjansi. Lössjord har
stor utbredning i provinsen.
Huvudstad Lantsjou.
Kant, Emanuel, 1724—1804, tysk
filosof, professor i Königsberg från 1770
och till sin död. K. studerade från
början även matematik och fysik och
var påverkad av Cartesius, Newton
och Leibniz. Det naturvetenskapliga
inflytandet kan man spåra i hela hans
följande verksamhet. K. bröt radikalt
med den tidigare filosofin och tog
avstånd från de mera godtyckligt
spekulativa metoder, som använts. Själv
inriktade han sig framför allt på kun-
skapsteoretiska spörsmål, på att söka
utreda beskaffenheten av vårt vetande
och gränserna för detta. K.
framhåller, att tid och rum endast äro former
för vårt medvetande. Vi kunna ej
tänka något utanför tid och rum. De
yttre företeelserna förlägga vi med
nödvändighet på grund av vårt
medvetandes beskaffenhet till tid och rum.
Om företeelserna själva, deras
beskaffenhet, deras eventuella existens
utanför tid och rum kunna vi ej veta
något. Das Ding an sich (Tinget i sig)
är för oss ovetbart. Metafysik som
vetenskap, om man därmed menar, att
nå vetande om en verklighet utanför
medvetandet, är icke möjligt. K.
framhåller, att då vårt tänkande försöker
tränga ut till vetandets gränsområden,
till kunskap om Gud o. dyl., inveckla
vi oss i antinomier, motsägelser, där
det ena påståendet lika bra låter
bevisa sig som dess motsats. Man kan
lika väl antaga fri vilja som att det
icke gives någon frihet. Sådana
motsägelser försöker K. lösa med hjälp
av ”tinget i sig”. Vad som gäller vår
uppfattning om fenomenen behöver ej
gälla för själva fenomenen. Viljan
såsom ingående i vårt medvetande måste
vara underkastad orsakslagen. Som
”ting i sig” kan den ändock mycket
väl vara fri. I sin moralfilosofi
framhåller K., att något i och för sig gott
ej gives. Plikten kan ej grundas på
något absolut utanför medvetandet. Som
regulativ för handlandet uppställer
han av praktiska skäl sitt
kategoriska imperativ: handla så, att
din vilja kan läggas till grund för en
allmän lagstiftning. De religiösa
begreppen äro endast symboler för
moralens innehåll. De historiska
religionerna ha blott pedagogisk betydelse.
I sitt arbete Till den eviga
freden har K. undersökt möjligheterna
för ett allmänt rätts- och
fredstill-stånd. För att nå detta fordras, anser
K., en organisation av individernas
motsatta intressen, så att de
harmoniskt motverka varandra. Man måste
bygga upp författningar, som skulle
fungera på detta sätt, även om världen
vore befolkad av djävlar.
K: s produktion är mycket
omfattande och mångsidig. Han har utövat
ett oerhört inflytande på den senare
filosofin. Romantikens filosofer
Fich-te, Schelling, Hegel m. fl. byggde i
stor utsträckning på K. På senare
tid har nykantianismen gjort gällande
behovet av en återgång till K: s mera
kritiskt och rationalistiskt betonade
filosofi.
Kanta’bel, sångbar. Jfr Cantabile.
Kanta’briska bergen) bergskedja i
n. Spanien.
Kan’talaks, Vita havets vik åt nv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
