Karoli’nerna, en till Mikronesien hörande ögrupp i v. delen av Stilla havet, bestående av en mängd låga korallöar och ögrupper, upptagande en ytvidd av omkring 1,000 kvkm. och spridda över ett havsområde av över 2 milj. kvkm. Befolkningen uppgår till omkring 41,000 infödingar och omkring 200 vita. K. tillhörde före världskriget Tyskland men förvaltas numera av Japan som mandatärmakt. U. S. A. har sedan 1921 kontroll över den amerikanska telegrafkabeln på ön Jap. Karoling’erna, den kungaätt, som efterträdde merovingerna i det frankiska väldet i och med Pippin den lilles tronbestigning 752. Genom dennes son, Karl den store, kom K. i besittning-av den romerska kejsarkronan 800. Karl den stores söner delade faderns välde 843, och K. uppdelades på tre linjer; den franska, som regerade till 987, den tyska, vilken utslocknade 911, samt den italienska, som utdog 875. Karolingr’iska sagokretsen, Karlssagan, medeltida dikter, vilka besjunga Karl den store och hans paladiner. Ur den nordfranska kämpavisan uppkom-mo de konstrikt assonerade el. rimmade chansons de geste*, vilka mot slutet av 1300-t. skrevos på prosa. Från den äldsta perioden (omkring 1050) märkes Rolandssången, den berömdaste av alla medeltida hjältedikter. Karoli’nska Institutet el. Karolinska Medico-kirurgiska Institutet, en 1809 grundad medicinsk högskola i Stockholm. Vid K. finnas 23 professorer. Karolyi [karåji’], M., f. 1875, ungersk statsman och 1919 Ungerns förste president. Samma år måste han emellertid på grund av en bolsjevikisk revolution träda tillbaka. Kaross’, stor, lieltäckt, 4-hjulig vagn. Karosseri’, överbyggnad på automo-bil, se Automobil. Karpar (Cyprinus) hör till benfiskar (Teleosti). K. ha en taggig fenstråle framtill i rygg- och analfenan. Kar-pen (C. carpio) har fyra skäggtöm -mar vid nosen. Den har mörkbrun rygg, gröngula sidor och ljusare buk. En del odlade varieteter sakna fjäll (Läderkarp) el. ha endast några fä stora fjäll längs sidolinjen (Silver-karp). Fisken odlas i karpdammar, särskilt i Tyskland, Österrike och Frankrike samt även i s. Sverige. Den är en värdefull matfisk och uppges kunna nå en vikt av 20 kg. Ruda n (C. carassius) har ej skäggtömmar. Den har mycket hög och platt kropp. Guldfisk (C. auratus.) är som vild olivgrön. Odlade raser äro gulröda el. silvervita. Jfr Guldfisk. Se Bil. Fiskar II. Karpa’terna, skogrik bergskedja, vilken kan anses som en fortsättning av Alperna ö. ut. 130 mil lång. Omgiver hästskoformigt den ungerska slätten. K. genombrytes av Donau vid Orsova. Dess s. del, Transsylvanska alperna, omsluter Siebenbiirgens högland. K: s högsta delar, Tatra, nå 2,660 m. ö. h. Liksom Alperna är K. en tertiär veck-ningskedja. Vulkaniska bergarter förekomma i stor utsträckning på bergskedjans sydsida. God tillgång på ädla malmer, salt och petroleum. Klimatet är ett utpräglat fastlandsklimat. Nederbörden är ringa. Karré, köttstycke från området kring bakre delen av ryggraden hos svin. Karrio’1, ett lätt, tvåhjuligt åkdon med en sits. Karriä’r, fyrsprång (en hästs snabbaste lopp) ; (framgångsrik) ämbetsmannabana, levnadsbana. Karroo, stäppartad högplatå (5—800 m. ö. h.) i Kaplandet, s. Afrika. Kar’s, befäst stad i n. Armenien vid vägen mellan Erzerum och Kaukasus. 30,000 inv. Karst, bergland invid gränsen mellan Italien och Jugoslavien mellan östalperna och Illyriska bergen. K. är känt för sina egendomliga sten-bildningar, s. k. karstfenomen. (Jfr Karstlandskap). Karsten, L., f. 1876, norsk målare i impressionistisk stil. Karstlandskap, höglända, karga kalkstenstrakter, i vilka nederbörden söker sig ned genom berggrunden och bildar underjordiska floder, grottor, doliner etc. Karta’go, stad under antiken i n. Afrika, vid nuvarande Tunis, anlagd av feniciska nybyggare (troligen på 700-t. f. Kr.). K. blev snart Nordafrikas handels- och industricentrum och införlivade med sig bl. a. Sardinien och v. delen av Sicilien. I och med det romerska väldets utbredning kom K. emellertid i strid med romarna om väldet på Sicilien (se Puniska krigen). K. förlorade slutligen sina sicilianska besittningar (241), Sardinien (238) samt alla utomafrikanska kolonier 201. Romarna förstörde slutligen staden i grund (146). 122 f. Kr. återuppbyggdes dock K. av C. Grac-clius, och italienska bönder ditsändes. Under kejsartiden var det nya K. huvudstad i romerska provinsen Afrika. — I det äldsta K. innehades makten av de rika handels- och jordägarkret-sarna. Verkställande makten utövades av två på ett år valda suffe’ter, som biträddes av ett råd på 300 medlemmar. Sin religion hade kartagerna lånat från det feniciska folket. Kartell’. — 1. Sammanslutning mellan industriföretag inom en industri-