Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gren, inom vilken företagen bibehålla
sin självständighet i alla de avseenden,
rörande vilka de ej genom särskilt
avtal bundit sig. Kartellens syfte är att
helt upphäva el. minska konkurrensen,
och den måste därför omfatta flertalet
av industriföretagen inom branschen
i landet. Understundom avser den
ingångna överenskommelsen blott
genomförandet av enhetliga
försäljningsvillkor t. ex. i fråga om
kreditförhållandena, i andra fall innebär den
en överenskommelse om enhetliga
priser. Den kan också avse en
produktionsbegränsning genom fastställande
av de högsta kvantiteter, som de olika
företagen var för sig få tillverka. Ej
sällan realiseras det avsedda syftet
genom en uppdelning av
avsättningsområdet på de olika företagen. Ibland
handhaves försäljningen för alla de
till K. anslutna företagen av en
gemensam försäljningsorganisation. —
2. överenskommelse om tillfällig
samverkan mellan politiska partier (t. ex.
valkartell). — 3. I väntan på
sammanslagning av samhörande fackliga
organisationer till industriella
förbund ha även upprättats karteller. Så
existerar t. ex. en K. mellan
typografer, bokbindare och litografer.
Karte’sch, med skrot fylld projektil
av enkel konstruktion.
Kartnagel, missbildad nagel,
beroende på skada på nagelbädden
(inflammation el. våld).
Kartografi’, läran om kartritning.
Se Kartprojektion.
Kartong’. — 1. Tjockt, styvt papper;
ask, fodral el. dyl. av papp. — 2.
Teckning el. målning, utförd på papper och
avsedd att tjäna som mönster för en
väggmålning, gobeläng el.’ dyl.
Kartprojektion. Då man vill på en
plankarta framställa en större del av
jordytan, kan detta på grund av
jordens klotform icke ske med en för
hela området lika skala. Olika
metoder komma till användning, allt efter
kartans huvudändamål. En sådan är
Mercators kartprojektion, som
ofta användes på världskartor och visar
en mot polerna tilltagande skala med
parallellism hos breddgrader såväl som
längdgrader; en annan projektion är
den azimutala, som kommer till
användning t. ex. vid framställning
av östra och västra halvkloten på
cirkelformiga ytor, då breddgraderna få
större skala utemot periferin. Flera
andra projektionsmetoder finnas.
Kartuscli’, infattning, formad som
en till hälften uppvikt pappersrulle.
K. användes inom ornamentiken.
Kartusia’n orden, en eremitorden
med mycket stränga regler, grundad
1084. Medlemmarna få t. ex. blott en
stund om söndagarna tala med var-
andra. I Sverige har funnits ett till
K. hörande kloster i Mariefred.
Kartverk, Rikets allmänna K., ett
statens ämbetsverk med en geodetisk,
en topografisk och en
stomkarteav-delning. Tjänstemännen benämnas
statsgeo deter, statstopografer och
statskartografer.
Karung’i, samhälle vid Torne älv,
n. Norrbotten. Ändpunkt för
stambanan genom övre Norrland (Bräcke—
Karungi). Järnväg till Haparanda.
Under världskriget gick en
betydande världstrafik över K., som då hade
en kortvarig och egendomlig
blom-stringsperiod.
Karusell’, fordom lekar till häst,
varvid det för ryttarna gällde att på
lansspetsen uppfånga en ring el. dyl.
K. forekommo särskilt vid de
medeltida hoven. — Numera är K.
benämning på en roterande, cirkelrund
ställning, i vilken är anbragt bänkar,
hästar el. dyl. K. är ett omtyckt
marknadsnöje.
Karvstock. Vid räkenskaper o. dyl.
användes fordom en träpinne, i vilken
man skar skåror. Genom att dela en
K. på längden fick man en slags
kontroll på räkningen för bägge parterna.
Ny skåra kunde endast anbringas, när
hälfterna förenades. K. användes
bland annat för att hålla räkning på
dagsverken, vedleveranser o. dyl.
Karyati’d, draperad kvinnostaty,
inom byggnadskonsten använd som
pelare. K. förekom under antiken
(Erekteiontemplet på Akropolis i Aten)
samt senare under renässansen och
barocken. Se Bil. Byggnadsstilar I.
Karyb’dis, klippa i Messinasundet,
se Skylla.
Kasack’, lång, rak, vid blus.
Kasa’n, se Kazan.
Ka’schau (tjeck. Kosice), stad i
Tjeckoslovakien, belägen vid floden
Hernad. 53,000 inv. Sedan medeltiden
en livlig handelsstad. Maskinindustri.
Kasch’gar, se Kasjgar.
Kaschmi’r, se Kashmir.
Kasei’n, ostämne, ett i mjölk
förekommande äggviteämne. K. utfälles
vid mjölkens surnande samt vid
tillsats av löpe till mjölk. Av K.
framställes bland annat galatit, vilket
liknar ben och användes till kammar
o. dyl.
Kasematt’, vissa murade,
bombsäk-ra rum i fästningar.
Kasernbyggnadsnämnden, arméns K.,
tillsattes av regeringen år 1907 för
att handha vissa kasernbyggnader.
Förutom kasernbyggnader har
nämnden utfört även en del andra
byggnadsföretag (t. ex.
hospitalsbyggna-der) för det allmännas räkning.
Kashmir [kasjmi’r], ursprungligen
benämning pä allenast i Orienten av
den tibetanska getens ull vävda fina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
