gren, inom vilken företagen bibehålla sin självständighet i alla de avseenden, rörande vilka de ej genom särskilt avtal bundit sig. Kartellens syfte är att helt upphäva el. minska konkurrensen, och den måste därför omfatta flertalet av industriföretagen inom branschen i landet. Understundom avser den ingångna överenskommelsen blott genomförandet av enhetliga försäljningsvillkor t. ex. i fråga om kreditförhållandena, i andra fall innebär den en överenskommelse om enhetliga priser. Den kan också avse en produktionsbegränsning genom fastställande av de högsta kvantiteter, som de olika företagen var för sig få tillverka. Ej sällan realiseras det avsedda syftet genom en uppdelning av avsättningsområdet på de olika företagen. Ibland handhaves försäljningen för alla de till K. anslutna företagen av en gemensam försäljningsorganisation. — 2. överenskommelse om tillfällig samverkan mellan politiska partier (t. ex. valkartell). — 3. I väntan på sammanslagning av samhörande fackliga organisationer till industriella förbund ha även upprättats karteller. Så existerar t. ex. en K. mellan typografer, bokbindare och litografer. Karte’sch, med skrot fylld projektil av enkel konstruktion. Kartnagel, missbildad nagel, beroende på skada på nagelbädden (inflammation el. våld). Kartografi’, läran om kartritning. Se Kartprojektion. Kartong’. — 1. Tjockt, styvt papper; ask, fodral el. dyl. av papp. — 2. Teckning el. målning, utförd på papper och avsedd att tjäna som mönster för en väggmålning, gobeläng el.' dyl. Kartprojektion. Då man vill på en plankarta framställa en större del av jordytan, kan detta på grund av jordens klotform icke ske med en för hela området lika skala. Olika metoder komma till användning, allt efter kartans huvudändamål. En sådan är Mercators kartprojektion, som ofta användes på världskartor och visar en mot polerna tilltagande skala med parallellism hos breddgrader såväl som längdgrader; en annan projektion är den azimutala, som kommer till användning t. ex. vid framställning av östra och västra halvkloten på cirkelformiga ytor, då breddgraderna få större skala utemot periferin. Flera andra projektionsmetoder finnas. Kartuscli’, infattning, formad som en till hälften uppvikt pappersrulle. K. användes inom ornamentiken. Kartusia’n orden, en eremitorden med mycket stränga regler, grundad 1084. Medlemmarna få t. ex. blott en stund om söndagarna tala med var- andra. I Sverige har funnits ett till K. hörande kloster i Mariefred. Kartverk, Rikets allmänna K., ett statens ämbetsverk med en geodetisk, en topografisk och en stomkarteav-delning. Tjänstemännen benämnas statsgeo deter, statstopografer och statskartografer. Karung’i, samhälle vid Torne älv, n. Norrbotten. Ändpunkt för stambanan genom övre Norrland (Bräcke— Karungi). Järnväg till Haparanda. Under världskriget gick en betydande världstrafik över K., som då hade en kortvarig och egendomlig blom-stringsperiod. Karusell’, fordom lekar till häst, varvid det för ryttarna gällde att på lansspetsen uppfånga en ring el. dyl. K. forekommo särskilt vid de medeltida hoven. — Numera är K. benämning på en roterande, cirkelrund ställning, i vilken är anbragt bänkar, hästar el. dyl. K. är ett omtyckt marknadsnöje. Karvstock. Vid räkenskaper o. dyl. användes fordom en träpinne, i vilken man skar skåror. Genom att dela en K. på längden fick man en slags kontroll på räkningen för bägge parterna. Ny skåra kunde endast anbringas, när hälfterna förenades. K. användes bland annat för att hålla räkning på dagsverken, vedleveranser o. dyl. Karyati’d, draperad kvinnostaty, inom byggnadskonsten använd som pelare. K. förekom under antiken (Erekteiontemplet på Akropolis i Aten) samt senare under renässansen och barocken. Se Bil. Byggnadsstilar I. Karyb’dis, klippa i Messinasundet, se Skylla. Kasack’, lång, rak, vid blus. Kasa’n, se Kazan. Ka’schau (tjeck. Kosice), stad i Tjeckoslovakien, belägen vid floden Hernad. 53,000 inv. Sedan medeltiden en livlig handelsstad. Maskinindustri. Kasch’gar, se Kasjgar. Kaschmi’r, se Kashmir. Kasei’n, ostämne, ett i mjölk förekommande äggviteämne. K. utfälles vid mjölkens surnande samt vid tillsats av löpe till mjölk. Av K. framställes bland annat galatit, vilket liknar ben och användes till kammar o. dyl. Kasematt’, vissa murade, bombsäk-ra rum i fästningar. Kasernbyggnadsnämnden, arméns K., tillsattes av regeringen år 1907 för att handha vissa kasernbyggnader. Förutom kasernbyggnader har nämnden utfört även en del andra byggnadsföretag (t. ex. hospitalsbyggna-der) för det allmännas räkning. Kashmir [kasjmi’r], ursprungligen benämning pä allenast i Orienten av den tibetanska getens ull vävda fina