Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katafalk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äldre germanska språken hade
vanligen fyra (nominativ, genitiv, dativ,
ackusativ). K. utbyttes redan i de
äldsta indoeuropeiska språken gärna
mot prepositioner. Ett pronomens
ka-susböjning skiljer sig vanligen från
nomens. I de germanska och slaviska
språken ha adjektiven dubbel
kasus-böjning.
KatafaFk, upphöjd träställning för
likkistor.
Kataklysm’teorin, se Lyell.
Katakom’ber, underjordiska gångar
med gravkamrar. De äldsta kristna
byggde K. efter mönster av judar
och romare. K. tjänstgjorde även som
gudstjänstlokaler och gömställen
under förföljelserna. De användes ej
vidare efter kristendomens genombrott.
De märkligaste K. finnas i Rom.
Vidare märkas de i Jerusalem,
Alexan-dria, Neapel m. fl. K. bestå ofta av
flera med trappor förbundna våningar.
De större kamrarnas väggar
upptagas vanligen av freskomålningar med
bibliska motiv, ofta utförda med
enkel, verkningsfull realism.
Katala’uniska fälten, se Attila.
Katalek’tisk kallas en versrad, som
är ofullständig, ej innehåller så många
stavelser, som det rytmiska schemat
fordrar.
Katalepsi’, ett egendomligt tillstånd
hos sinnessjuka oeh hysteriska
personer. De tillåta viljelöst, att man
ger deras lemmar vilken ställning som
helst och bibehålla sedan denna
ställning i timtal, även om den är mycket
obekväm.
Katalog [-lå’g], förteckning över
någon samling (t. ex. böcker, varor,
konstsaker el. dyl.) el. grupp av
personer (medlemmar av en kår, klubb
el. dyl.).
Katalo’nien, se Catalonien.
Kataly’s el. kontaktverkan, den
ökade hastighet, med vilken en kemisk
reaktion försiggår under inverkan av
vissa ämnen utan att dessa därvid
själva förändras. De påskyndande
ämnena kallas katalysatorer. Exempel
på dylika äro de i växt- och
djurorganismen förekommande enzymen.
Katan’ga, distrikt, omfattande sö.
delen av belgiska Kongo med
huvudstaden Elisabethville. K. är rikt pä
koppar- och tennmalm och andra
mineralskatter, som väntas få
världs-ekonomisk betydelse i framtiden.
Katapult’, en kastmaskin för. pilar
o. dyl., ett jättestort armborst, som
användes av romarna.
Katarakt’, benämning använd på
större floders (särskilt Nilens) fall
och forsar.
Kata’rer, en oppositionsrörelse inom
den katolska kyrkan, utbredd över
hela västerlandet och särskilt i
Frankrike, där rörelsens anhängare kalla-
des albigenser*. Oppositionen
ned-slogs hårdhänt av kyrkan på 1300-t.
Av K. kommer kättare, som betecknar
en från kyrkan avfällig.
Katarina, namn på flera helgon,
bland vilka märkas K. av Alexandria,
som led martyrdöden i början av 300-t.
K. anses från början vara hjältinnan
i den svenska folkvisan ”Liten Karin”.
Katarina, engelska drottningar,
varibland märkas: K. av Aragonien, 1485
—1536, Henrik VIII: s första gemål,
förvisad från hovet 1531; K. Howard,
Henrik VIII: s femte gemål 1540,
avrättad 1542; K. Parr, d. 1548,
Henrik VIII: s sjätte gemål 1543.
Katarina av Medici, 1519—89, fransk
drottning, gemål till Henrik II.
Under sonen Frans II: s regering sökte
hon förgäves störta ätten Guise från
dess maktställning. 1560 blev hon
emellertid regentinna för sin andre
son Karl IX under dennes
omyndig-hetstid. Hon förskaffade sig genast
ett oerhört inflytande, vilket hon
även behöll under den tredje sonen
Henrik III: s regering. K. var
ränk-full och ärelysten och skydde inga
medel för sina måls uppnående. Under
hugenottkrigen stod hon än på
katolikernas, än på protestanternas sida.
Katarina, ryska kejsarinnor. — 1.
K. I, Aleksejevna, 1684—1727, var
troligen en lettisk bondedotter vid namn
Marta Skavronskaja. K., som var
gift med en svensk dragon, kom som
krigsbyte till den ryska armén, som
hon medföljde. Slutligen blev hon
tsar Peter I: s älskarinna. 1712 blev
hon officiellt Peters gemål och vid
hans död 1725 hans efterträderska.
Som kejsarinna leddes hon av sin
gunstling Mensjikov. — 2. K. II
Aleksejevna, 1729—96, prinsessa av
Anhalt-Zerbst (som sådan Sofia), blev 1745
ryske tronföljaren Karl • Peter Ulriks
gemål. Genom en statskupp svingade
hon sig upp på tronen 1762. Hennes
gemål avsattes och blev senare
mördad. K. var intelligent och bildad
och synnerligen duglig som regent.
Påverkad av de franska
upplysningsfilosofernas läror införde hon flera
förbättringar i den inre styrelsen och
förde utåt en kraftfull politik. K.
deltog i Polens tre delningar samt
utkämpade två framgångsrika krig mot
Turkiet. Under frihetstiden i Sverige
hade K. stort inflytande och förde
senare ett krig med Gustav III. K.
är känd för sitt lättsinniga liv och
bland hennes många älskare är
Po-temkin den mest bekante. Jfr vidare
Rysslands historia.
Katarina, svenska drottningar. — 1.
Iv. av Sachsen-Lauenburg, 1513—35,
Gustav Vasas l:a gemål (1531). —
2. K. Stenbock, 1535—1622, Gustav
Vasas 3:e gemål (1552). — 3. K. (Karin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
