jektivets och okularets brännvidder. I terresterlcikaren rättvändes bilden genom inskjutande mellan objektiv och okular av en el. flera positiva linser. I Zeisskikaren sker rättvändandet med hjälp av glasprismor. En annan huvudtyp ay K. representeras av Ga-lileis K. (teaterkikaren), där objektivet är en positiv lins men okularet en negativ. Avståndet mellan okular och objektiv regleras så, att strålarna, innan de av objektivet sammanbrutits till en bild, träffa okularet, som ger en förstorad, rättvänd bild av föremålet. I vissa K. förekomma jämte linser även speglar. I spegelteleskopet är sålunda objektivet en konkav spegel. Kikbär, se Gallmyggor. Kikhosta, en smittosam sjukdom, orsakad av en liten stavbakterie. 2 till 14 dagar (vanligen en vecka) efter smittotillfället, uppträda förkylnings-symtom med hosta, snuva o. dyl. Efter ytterligare 2 veckor börja host-anfallen få karaktär av kikningsan-fall med skrällande hoststötar oeh djupa in- och utandningar. Anfallen kunna komma ganska tätt, upp till ett 40—50-tal per dygn. I lindrigare fall mera enstaka. Efter någon månad, ibland längre tid, bruka anfallen sä småningom upphöra. K. angriper särskilt barn (2—7 år) samt uppträder i smärre epidemier. Någon effektiv behandling finnes ej. Hostlindrande medel kunna minska besvären. Man ger lätta mål ganska ofta, lämpligen efter anfallen. Kil, municipalsamhälle 2 mil nv. om Karlstad, s. Värmland. 800 inv. Viktig järnvägsknut. Kilafors, stationssamhälle i s. Hälsingland, vid norra stambanan. 1,400 inv. Trävaruindustri. Utgångspunkt för tvärbanan till Söderhamn. Kilaue’a, krater på s. sluttningen av vulkanen Manua Loa, sö. Hawaii. Den vida kratern (ungefär 1 mil i genomskärning) har i sin botten en glödflytande lavasjö. Kilen tillhör de s. k. enkla maskinerna och utgöres av en pyramidfor-mad kropp, vars bas är mycket liten i förhållande till två av dess sidor. Vinkeln mellan dessa sidor är alltså liten. Ju mindre denna vinkel är, ju lättare drives kilen in under i övrigt oförändrade förhållanden. Som exempel å K. må nämnas yxor, knivar och mejslar. Itiliark’, befälhavare över en avdelning på tusen man i forngrekiska härar. Kiliasm’, tron på det tusenåriga riket, där Kristus skall härska. Kili’kien, se Cilicien. KiIimanja’ro, Afrikas högsta berg (6,000 m.), beläget i Brittiska Östafri- ka mellan sjön Ukereve och Indiska havet. K. utgöres av en vulkanisk bergmassa med två toppar, av vilka den högre har kraterform och glaciä-rer. Kille, ett kortspel med särskilda kort. K. (egentligen Harlekin) är även namnet på två av lekens kort. Kilo, en i dagligt tal vanlig förkortning av kilogram. Kilogram, viktmått, 1,000 gram. Förkortat kg. Kilogramkalori’, 1,000 gramkalorier, se Kalori. Kilogrammetcr, måttsenhet för arbete, det arbete, som utföres, då en kropp, vars tyngd är 1 kg., lyftes en meter, el. det arbete, som utföres, dä en kraft på 1 kg. förflyttar sin an-bringningspunkt 1 meter i sin egen riktning. Kilome’ter, förkortas km., 1,000 m. Kilowatt’, 1,000 watt, se Elektriska måttsenheter. Kilowaftimme, se Elektriska måttsenheter. Kilsbergen, höjdsträckning på gränsen mellan Värmland oeh Närke. K. begränsas mot Närkesslätten av en förkastningslinje. if m H K- << \ «r» ii m -'(c H -1 1= n «N « in rf t<t nr K W ?f K” m =< m -M \ «I1 K< ffi n <K K- <5t -< fn HMf \ ?r if << ni \ R <ff fr ■v ^(T 111 11 fr \ v HM -TtI \ sM n- El v ni Kilskrift. Kilskrift, de forntida babyloniernas och assyriernas skrift, bestående av en mängd olikformade och på olika sätt anordnade kilar. Talrika kilskriftinskriptioner, som inristats på lertavlor, stenskivor, bildstoder etc. äro i behåll. Det finns skäl att antaga, att K. härrör ifrån sumererna, urinvånarna i Mesopotamien, och hos dem hade utvecklats till en blandning av bildskrift och stavelseskrift. Då Ba-bylonien sedermera erövrades av semitiska stammar, övertogo dessa sumerernas K. Från assyrierna upptogs K. av bl. a. armeniska, elamitiska och mediska stammar och utbildades sä småningom av dem till ren stavelseskrift. Sedan det babyloniska riket erövrats av perserna, utvecklades bland dem en förenklad form av K., nämligen en av 40 skrivtecken uppbyggd bokstavsskrift. Tack vare skarpsinniga utredningar, som gjorts av språkforskare under 1800-t., kan man nu tyda K.