Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kilt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kilt, en veckad, kort kjol, som
ingår i den skotska folkdräkten och i
högländarnas nniform, åtminstone
ursprungligen i stället för byxor.
Kim’berley [-berli], gruvstad i
Kap-kolonin, Sydafrika, nära floden Vaal,
40,000 inv. K. uppstod på 1860-t. i
samband med upptäckten av de här
belägna diamantfälten, världens
viktigaste diamantfyndigheter.
Kim’brer, se Cimbrer.
Kim’ono, vid, fotsid japansk
mans-el. kvinnoklädnad.
Kimrök är sot, som bildas vid
ofullständig förbränning av hartsrika
träslag, oljor m. m. K. användes till
trycksvärta, tusch m. m.
Kina el. Kinesiska riket, sedan
1912 republik, innefattar dels det
egentliga Kina, indelat i 18 provinser,
dels biländerna Mandsjuriet,
Mongoliet, Tibet och ö
sttur-k e s t a n. Totala arealen är något
över 11 milj. kvkm., och folkmängden,
om vars storlek uppgifterna äro
mycket varierande, högst omkring 440 milj.,
enligt sannolikare uppskattningar ej
mera än 330 milj. Det egentliga Kinas
18 provinser äro : T j i 1 i, Sjantung,
Sjansi, Honan, Kiangsi,
An-h u e i, K i a n g s u, S j e n s i,
Kan-s u, Fukien, T j e k i a n g, H u p e,
Hunan, Setsjvan,
Kvang-tung, Kvangsi, Jynnan, K
vei-t j o. Rikets huvudstad är Peking.
Kinesiska väldets kärna bildar det
bördiga, odlade alluviallandet omkring
nedre Hoangho och Jangtsekiang. V.
om detta har lössjorden en ofantlig
utbredning, upptagande slätter,
dalgångar och bergsluttningar. I den
ha floderna skurit sig djupa raviner.
Även lösslandskapet är väl
tillvarataget för odling. S. Kina är mera
bergigt. Bebyggelsen och odlingen äro
där företrädesvis bundna vid
dalarna. De v. och nv. biländerna äro
till det mesta upptagna av
bergskedjor och mellan dem liggande
högslätter med öken och stäppnatur.
Mandsjuriet i n. är bergigt men har
delvis god tillgång på skog och
odlingsmark. De kinesiska floderna äro
i stor utsträckning användbara för
den inre sjöfarten, som dessutom
underlättas genom talrika kanaler inom
alluvialslätterna, bland dem den 1400
km. långa Kejsarkanalen, som korsar
Hoangho och Jangtsekiang och
förbinder städerna Tientsin och
Hangt-jou. Klimatet är i det inre och i n.
kontinentalt, med ringa nederbörd,
kalla vintrar och heta somrar; i s.
medför den frän havet under
sommaren blåsande monsunen riklig
nederbörd, som i förening med det sydliga
läget framkallar en yppig subtropisk
vegetation. Näringslivet gestaltar sig
efter de växlande klimatiska och jord-
månsförhållandena väsentligt olika
inom olika delar av riket. Åkerbruket,
som kan karakteriseras som småbruk,
drives efter primitiva metoder,
varvid emellertid konstgjord bevattning
i stor utsträckning kommer till
användning. I n. äro vete och hirs, i
s. ris huvudsädesslag. Ehuru
odlings-möjligheterna äro väl tillvaratagna,
är dock avkastningen otillräcklig för
den talrika befolkningen, och
sädes-import (företrädesvis ris) äger rum i
stor skala. Té odlas i hela det inre
landet från Sikiang i s. till
Hoang-hos sydkrök i n., dock mest i de s: a
provinserna; ris, bomull och silke gå
norrut ända upp emot Peking,
varifrån deras nordgränser gå i sv.-lig
riktning. Socker, tobak, sydfrukter
äro vidare viktiga produkter.
Boskapsskötseln (utom höns, ankor och
svin) har i det egentliga Kina, vars
befolkning föga brukar kött och ej
alls mjölk, ringa betydelse men är
det huvudsakliga näringsfånget i
biländernas stäpp- och bergstrakter, där
nomadiserande stammar ströva kring
med sina hjordar av får, getter,
nötboskap och kameler. Bergsbruket har
i Kina trots tillgång på både malm
och kol ej ännu kommit till någon
större utveckling. Endast tenn
produceras för export i avsevärda
kvantiteter. Industrin är endast i ringa del
storindustri, men hantverk och
hemindustri épela en stor roll och drives
med utomordentlig yrkesskicklighet.
Berömda alster äro särskilt porslin,
siden, papper och lackerade arbeten.
Handeln inom landet är livlig efter
de segelbara floderna och kanalerna
samt efter de stora karavanvägarna.
Järnvägsnätet är ännu föga utvecklat,
huvudsakligen i n. östprovinserna,
varifrån det kommer i förbindelse
med transsibiriska banan. Exporten
uppgår till ett värde per år (1921—
23) av i runt tal 2 miljarder kronor,
(största poster äro silke, råsilke,
bönor och oljekakor, té), importen till
2.7 miljarder (största poster bomull,
maskiner, metaller, ris, tobak). _ De
största städerna i Kina äro Peking,
S janghai, Hanko u, vardera i
runt tal med 1.5 milj. inv., Kanton
och Tientsin med nära 1 milj.
Befolkningssiffrorna äro för övrigt
både för städer och provinser
mycket osäkra och uppgifterna växla med
flera tiotal procent. Den största
exporten går över Hongkong,
Sjang-hai, Hangtjou och Tientsin. Styrelsen
i Kina är numera republikansk med
ett parlament på två kamrar, senaten
med 264 medlemmar och underhuset
med 600 medlemmar. Provinserna ha
en långt gående självstyrelse och
några av dem föra en tämligen
självständig politik, som ofta tar sig ut-
Tidens Lexikon.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
