- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1305-1306

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kilt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kilt, en veckad, kort kjol, som ingår i den skotska folkdräkten och i högländarnas nniform, åtminstone ursprungligen i stället för byxor. Kim’berley [-berli], gruvstad i Kap-kolonin, Sydafrika, nära floden Vaal, 40,000 inv. K. uppstod på 1860-t. i samband med upptäckten av de här belägna diamantfälten, världens viktigaste diamantfyndigheter. Kim’brer, se Cimbrer. Kim'ono, vid, fotsid japansk mans-el. kvinnoklädnad. Kimrök är sot, som bildas vid ofullständig förbränning av hartsrika träslag, oljor m. m. K. användes till trycksvärta, tusch m. m. Kina el. Kinesiska riket, sedan 1912 republik, innefattar dels det egentliga Kina, indelat i 18 provinser, dels biländerna Mandsjuriet, Mongoliet, Tibet och ö sttur-k e s t a n. Totala arealen är något över 11 milj. kvkm., och folkmängden, om vars storlek uppgifterna äro mycket varierande, högst omkring 440 milj., enligt sannolikare uppskattningar ej mera än 330 milj. Det egentliga Kinas 18 provinser äro : T j i 1 i, Sjantung, Sjansi, Honan, Kiangsi, An-h u e i, K i a n g s u, S j e n s i, Kan-s u, Fukien, T j e k i a n g, H u p e, Hunan, Setsjvan, Kvang-tung, Kvangsi, Jynnan, K vei-t j o. Rikets huvudstad är Peking. Kinesiska väldets kärna bildar det bördiga, odlade alluviallandet omkring nedre Hoangho och Jangtsekiang. V. om detta har lössjorden en ofantlig utbredning, upptagande slätter, dalgångar och bergsluttningar. I den ha floderna skurit sig djupa raviner. Även lösslandskapet är väl tillvarataget för odling. S. Kina är mera bergigt. Bebyggelsen och odlingen äro där företrädesvis bundna vid dalarna. De v. och nv. biländerna äro till det mesta upptagna av bergskedjor och mellan dem liggande högslätter med öken och stäppnatur. Mandsjuriet i n. är bergigt men har delvis god tillgång på skog och odlingsmark. De kinesiska floderna äro i stor utsträckning användbara för den inre sjöfarten, som dessutom underlättas genom talrika kanaler inom alluvialslätterna, bland dem den 1400 km. långa Kejsarkanalen, som korsar Hoangho och Jangtsekiang och förbinder städerna Tientsin och Hangt-jou. Klimatet är i det inre och i n. kontinentalt, med ringa nederbörd, kalla vintrar och heta somrar; i s. medför den frän havet under sommaren blåsande monsunen riklig nederbörd, som i förening med det sydliga läget framkallar en yppig subtropisk vegetation. Näringslivet gestaltar sig efter de växlande klimatiska och jord- månsförhållandena väsentligt olika inom olika delar av riket. Åkerbruket, som kan karakteriseras som småbruk, drives efter primitiva metoder, varvid emellertid konstgjord bevattning i stor utsträckning kommer till användning. I n. äro vete och hirs, i s. ris huvudsädesslag. Ehuru odlings-möjligheterna äro väl tillvaratagna, är dock avkastningen otillräcklig för den talrika befolkningen, och sädes-import (företrädesvis ris) äger rum i stor skala. Té odlas i hela det inre landet från Sikiang i s. till Hoang-hos sydkrök i n., dock mest i de s: a provinserna; ris, bomull och silke gå norrut ända upp emot Peking, varifrån deras nordgränser gå i sv.-lig riktning. Socker, tobak, sydfrukter äro vidare viktiga produkter. Boskapsskötseln (utom höns, ankor och svin) har i det egentliga Kina, vars befolkning föga brukar kött och ej alls mjölk, ringa betydelse men är det huvudsakliga näringsfånget i biländernas stäpp- och bergstrakter, där nomadiserande stammar ströva kring med sina hjordar av får, getter, nötboskap och kameler. Bergsbruket har i Kina trots tillgång på både malm och kol ej ännu kommit till någon större utveckling. Endast tenn produceras för export i avsevärda kvantiteter. Industrin är endast i ringa del storindustri, men hantverk och hemindustri épela en stor roll och drives med utomordentlig yrkesskicklighet. Berömda alster äro särskilt porslin, siden, papper och lackerade arbeten. Handeln inom landet är livlig efter de segelbara floderna och kanalerna samt efter de stora karavanvägarna. Järnvägsnätet är ännu föga utvecklat, huvudsakligen i n. östprovinserna, varifrån det kommer i förbindelse med transsibiriska banan. Exporten uppgår till ett värde per år (1921— 23) av i runt tal 2 miljarder kronor, (största poster äro silke, råsilke, bönor och oljekakor, té), importen till 2.7 miljarder (största poster bomull, maskiner, metaller, ris, tobak). _ De största städerna i Kina äro Peking, S janghai, Hanko u, vardera i runt tal med 1.5 milj. inv., Kanton och Tientsin med nära 1 milj. Befolkningssiffrorna äro för övrigt både för städer och provinser mycket osäkra och uppgifterna växla med flera tiotal procent. Den största exporten går över Hongkong, Sjang-hai, Hangtjou och Tientsin. Styrelsen i Kina är numera republikansk med ett parlament på två kamrar, senaten med 264 medlemmar och underhuset med 600 medlemmar. Provinserna ha en långt gående självstyrelse och några av dem föra en tämligen självständig politik, som ofta tar sig ut- Tidens Lexikon. 42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free