Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokkola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kok’kola, se Gamla Karleby.
Kokning-. Då ångbildning försiggår
i en vätskas inre, säges vätskan koka.
K. skiljes från avdunstning, som äger
rum från en vätskas yta. För såväl
K. som avdunstning åtgår värme.
Värmeåtgången per viktsenhet, då en
vätska övergår till ånga utan
temperaturförhöjning, det så kallade
ångbild-ningsvärmet, är olika för olika
vätskor och därjämte beroende av den
temperatur, vid vilken ångbildningen
sker. Den temperatur, vid vilken en
vätska börjar koka, kallas dess
kokpunkt. Jfr Kokpunkt.
Kokong’ är ett hölje, varmed
insektslarver, tillhörande vitt skilda
grupper, omge sig, innan de
förpuppas. Mest kända äro silkesfjärilens
kokonger. Dessa spinnas av en enda
omkring 1,000 m. lång silkestråd.
Sil-kestrådar ingå alltid i kokonger, men
ofta kunna också betydande mängder
andra ämnen inblandas, såsom
träsmulor, blad, jord och sandkorn,
varvid silkestrådarna tjänstgöra som
sammanhållningsmedel. Ivokongens
uppgift är att skydda puppan.
Kokoscl^ka, O., f. 1886, tysk målare,
en bland de ledande inom
expressionismen i sitt hemland. K. liar utfört
talrika bokillustrationer, grafiska
arbeten m. m. Hans. teckningar
utmärkas av ett sönderslitet virrvarr av
linjer samt av en viss naivism.
Kokospalm, blomställning och frukter.
Kokospalmen (Cocos nucifera)
härstammar antagligen från Sydamerika
men finnes nu i tropikerna överallt
vid kuster. K. når en höjd av 25 m.
Bladen äro fjäderlikt delade och nä
en längd av 4—6 m. I bladvecken
sitta blomställningar med han- och
honblommor. Frukterna, kokosnötterna,
äro av mycket stor betydelse. De
bestå ytterst av ett tjockt
fiberlager. Dessa fibrer (coir)
användas till framställning av grövre
vävnader, t. ex. kokosmattor. Under
fiberlagret finnes ett hårt skal, som
omsluter en stor frövita, i vars mitt
finnes en liålighet utfylld med en
mandelsmakande vätska, kokosmjölk.
Frövitan är starkt fetthaltig. Den torkas
och säljes under namn av kopra. Ur
kopran pressas olja, som användes i
margarin, tvål och ljusfabrikation
m. m. De överblivna resterna
användas som kraftfoder (kokosnötkakor,
kokosmjöl). Torkad och raspad
ko-koskärna användes vid bakning.
Kopra är Polynesiens mest betydande
exportvara, och Iv. odlas vidare särskilt
på Ceylon och i Indien. K. är en av
världens betydelsefullaste
fettproduce-rande växter.
Kokosön, ö i Stilla havet, sv. om
republiken Costa llica, Mellanamerika.
Vulkanisk. Obebodd. Yppig
vegetation.
Kokott’, se Cocotte.
Kokpunkt. En vätskas K. är den
temperatur, vid vilken trycket av
vätskans mättade ånga är lika med det
yttre trycket. Kokpunkten för en
vätska, som kokar i ett öppet kärl, är
alltså beroende av lufttrycket. Om
vätskan innehåller lösta ämnen, höjes
dess kokpunkt (jfr
Fryspunktsnéd-sättning, för vilken gäller samma
lagar). En vätska, t. ex. från luft
befriat vatten, kan under vissa
förhållanden upphettas över Iv. utan att
kokning inställer sig. Vid minsta
yttre störning inträder dock i sådant
fall kokning med explosionsartad kraft.
Vid 760 mm. tryck är vattnets K. 100°
på Celsius’ termometer, 80° på
Reau-murs och 212° på Fahrenheits. Med
avtagande tryck sänkes, som ovan
framhållits, kokpunkten (vid 700 mm.
är den t. ex. 07.7° C.), på vilket
förhållande termometerns användning
som hypsometer (höjdmätare)
grundar sig.
Kokpunktsförhöjning, se Kokpunkt.
Koks el. kox, bränsle, erhållet vid
torrdestillation av stenkol. K. är hård,
porös, glänsande och klingande. Den
förbrinner utan rök och har ett högt
värmevärde (6,000—7,000 kalorier pr kg.,
för vissa slag ännu mer). Den
framställes antingen vid gasverken, där den
utvinnes som biprodukt vid
lysgas-tillverkningen, eller ock vid särskilda
koksverk. Som biprodukter
tillvaratagas vid koksverken en kolgas, som
liknar den vanliga lysgasen, tjära och
ammoniumsulfat m. m. (i huvudsak
Tidens Lexikon.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
