Kok’kola, se Gamla Karleby. Kokning-. Då ångbildning försiggår i en vätskas inre, säges vätskan koka. K. skiljes från avdunstning, som äger rum från en vätskas yta. För såväl K. som avdunstning åtgår värme. Värmeåtgången per viktsenhet, då en vätska övergår till ånga utan temperaturförhöjning, det så kallade ångbild-ningsvärmet, är olika för olika vätskor och därjämte beroende av den temperatur, vid vilken ångbildningen sker. Den temperatur, vid vilken en vätska börjar koka, kallas dess kokpunkt. Jfr Kokpunkt. Kokong’ är ett hölje, varmed insektslarver, tillhörande vitt skilda grupper, omge sig, innan de förpuppas. Mest kända äro silkesfjärilens kokonger. Dessa spinnas av en enda omkring 1,000 m. lång silkestråd. Sil-kestrådar ingå alltid i kokonger, men ofta kunna också betydande mängder andra ämnen inblandas, såsom träsmulor, blad, jord och sandkorn, varvid silkestrådarna tjänstgöra som sammanhållningsmedel. Ivokongens uppgift är att skydda puppan. Kokoscl^ka, O., f. 1886, tysk målare, en bland de ledande inom expressionismen i sitt hemland. K. liar utfört talrika bokillustrationer, grafiska arbeten m. m. Hans. teckningar utmärkas av ett sönderslitet virrvarr av linjer samt av en viss naivism. Kokospalm, blomställning och frukter. Kokospalmen (Cocos nucifera) härstammar antagligen från Sydamerika men finnes nu i tropikerna överallt vid kuster. K. når en höjd av 25 m. Bladen äro fjäderlikt delade och nä en längd av 4—6 m. I bladvecken sitta blomställningar med han- och honblommor. Frukterna, kokosnötterna, äro av mycket stor betydelse. De bestå ytterst av ett tjockt fiberlager. Dessa fibrer (coir) användas till framställning av grövre vävnader, t. ex. kokosmattor. Under fiberlagret finnes ett hårt skal, som omsluter en stor frövita, i vars mitt finnes en liålighet utfylld med en mandelsmakande vätska, kokosmjölk. Frövitan är starkt fetthaltig. Den torkas och säljes under namn av kopra. Ur kopran pressas olja, som användes i margarin, tvål och ljusfabrikation m. m. De överblivna resterna användas som kraftfoder (kokosnötkakor, kokosmjöl). Torkad och raspad ko-koskärna användes vid bakning. Kopra är Polynesiens mest betydande exportvara, och Iv. odlas vidare särskilt på Ceylon och i Indien. K. är en av världens betydelsefullaste fettproduce-rande växter. Kokosön, ö i Stilla havet, sv. om republiken Costa llica, Mellanamerika. Vulkanisk. Obebodd. Yppig vegetation. Kokott’, se Cocotte. Kokpunkt. En vätskas K. är den temperatur, vid vilken trycket av vätskans mättade ånga är lika med det yttre trycket. Kokpunkten för en vätska, som kokar i ett öppet kärl, är alltså beroende av lufttrycket. Om vätskan innehåller lösta ämnen, höjes dess kokpunkt (jfr Fryspunktsnéd-sättning, för vilken gäller samma lagar). En vätska, t. ex. från luft befriat vatten, kan under vissa förhållanden upphettas över Iv. utan att kokning inställer sig. Vid minsta yttre störning inträder dock i sådant fall kokning med explosionsartad kraft. Vid 760 mm. tryck är vattnets K. 100° på Celsius’ termometer, 80° på Reau-murs och 212° på Fahrenheits. Med avtagande tryck sänkes, som ovan framhållits, kokpunkten (vid 700 mm. är den t. ex. 07.7° C.), på vilket förhållande termometerns användning som hypsometer (höjdmätare) grundar sig. Kokpunktsförhöjning, se Kokpunkt. Koks el. kox, bränsle, erhållet vid torrdestillation av stenkol. K. är hård, porös, glänsande och klingande. Den förbrinner utan rök och har ett högt värmevärde (6,000—7,000 kalorier pr kg., för vissa slag ännu mer). Den framställes antingen vid gasverken, där den utvinnes som biprodukt vid lysgas-tillverkningen, eller ock vid särskilda koksverk. Som biprodukter tillvaratagas vid koksverken en kolgas, som liknar den vanliga lysgasen, tjära och ammoniumsulfat m. m. (i huvudsak Tidens Lexikon. 43