samma produkter, som utvinnas vid gasverken). Av K. finnas för olika ändamål lämpade sorter, som skiljas åt genom styckenas storlek, värmevärdet, askhalten, frihet från svavel och andra inblandningar m. m. Koksalt el. natriumklorid [NaCl] erhålles huvudsakligen genom gruvbrytning av bergsalt men även genom avdunstning av havsvatten (”salt-sjudning”). I motsats mot de flesta andra ämnen löses koksalt lika lätt i kallt som varmt vatten. Förutom som krydda och konserveringsmedel för matvaror användes koksalt som råämne i den kem. industrin bland annat vid fabrikation av soda och saltsyra. Koktermometer är detsamma som hypsometer*. Kol är en metalloid, närmast besläktad med kisel. Kem. tecken C. Atomvikt 12. Atomvärde 2 el. oftast 4. I naturen förekommer K. fritt såsom diamant och grafit samt i kolsyrans salter, karbonaten, av vilka det viktigaste är kalciumkarbonatet (marmor, kalksten, krita), i koldioxiden i luften samt i det ofantliga antal föreningar, varav deu organiska naturen är uppbyggd, och dessa föreningars omvandlingsprodukter (brunkol, stenkol, torv). K. kan i fritt tillstånd uppträda i olika allotropiska modifikationer såsom diamant och grafit (kristalliserade) samt såsom amorft kol. Det. sistnämnda, som erhålles genom torrdestillation åv organiska ämnen, förekommer i handeln mer el. mindre rent under ett flertal olika på framställningssättet beroende benämningar såsom benkol*, djurkol*, koks*, retortkol, träkol* m. fl. Om kolföreningarna se de olika föreningarnas namn. Jfr även Stenkol. Kol-, i sammansättningar med-, samman-. Ko’la, halvö i nv. Ryssland, mellan Norra ishavet och Vita havet. Omkring 100,000 kvkm. K. är huvudsakligen bebodd av lappar. K. utgöres till stor del av en högplatå, rik på skog och sjöar. N. kusten, Murman-kusten, är höglänt och otillgänglig. Hamnstaden Alexandrowsk är ändpunkt för Murmanbanan, som färdigbyggdes under världskriget och satte Leningrad i förbindelse med den året om öppna Murmankusten. Kolartro, naiv tillförsikt, blind tilltro. Ko’laträd (Cola acuminata och C. vera), träd, odlade framför allt i Västafrika. Fröna, kolanötterna, ätas el. tuggas som njutningsmedel. De innehålla bland annat stärkelse samt koffein (2%). Ko’lberg-, hamnstad i preussiska provinsen Pommern, n. Tyskland. 29.000 inv. Fordom befäst. Intogs av svenskarna år 1631. Kolbäcksån utgör avlopp för Väsman, Barken m. fl. sjöar i Dalarna och utfaller i v. delen av Mälaren. 170 km. lång. Ko’lding, stad vid Kolding fjord av Lilla Bält, sö. Jylland, Danmark. 17.000 inv. Livsmedelsindustri. To-baksfabrik. Handel med spannmål ocli trävaror. K. var redan under medeltiden en betydande stad; efter Danmarks förlust av Schleswig fick den betydelse som gränsstad. Koldioxi’d, se Kolsyra. Koldisulfi’d, se Kolsvavla. Ko’lera, en epidemisk sjukdom, som orsakas av en bakterie. Efter några timmar upp till fem dygn utbryta häftiga diarréer. Sjukdomen åtföljes vidare av hög feber; krafterna avtaga mycket hastigt. Död inträffar i omkring hälften av fallen. Sjukdomen har sedan urminnes tider förekommit i Indien och därifrån utbrett sig över stora delar av jorden, flera gånger även till Sverige. Den sista svenska epidemin inträffade 1872—73 och hejdades jämförelsevis snabbt. De flesta civiliserade stater ha mot K. företagit karantänanordningar. Kole’risk, häftig, lätt retad. Kolflöts, stenkolslager, se Stenkol. Kolgu/jev, ö i Norra ishavet vid ryska kusten. 3,500 kvkm. Upptages till största delen av tundra. Befolkningen utgöres av samojeder. Kolhydra’t, en grupp organiska föreningar, tillhörande den alifatiska serien, som erhållit sitt namn därav, att man tidigare trodde dem innehålla, förutom kol, väte och syre i samma proportioner som vatten. Numera hänföras till K. dels de föreningar, som jämte flera alkoholgrupper innehålla en keton- el. aldehydgrupp, dels de föreningar, som under upptagande av vatten kunna ge upphov till nyssnämnda föreningar. K. indelas i sockerarter, stärkelse- och gummiarter samt cellulosaarter. Sockerarterna delas. i enkla sockerarter (glykoser), till vilka höra druvsocker (glykos), fruktsocker (fruktos), m. fl. och sammansatta sockerarter såsom rörsocker (sackaros), maltsocker (maltos) och mjölksocker (laktos). Bland stärkelsearterna må nämnas vanlig stärkelse och glykogen, vilken sistnämnda förekommer i djurorganismen. K. kan numera framställas även på syntetisk väg. Kolhydraten tillhöra de för människan oundgängliga näringsämnena. K. ha ungefär hälften så stort näringsvärde som fett och ungefär lika stort näringsvärde som äggviteämnen. Födoämnen särskilt rika på K. äro bröd, socker, potatis m. fl.